Nu är maken tonårspappa

Hur går det här då för honom undrar ni förstås. Jo jag kan berätta.

Han gör sitt bästa. Mer kan man ju inte begära. Å jag tycker ändå att hanterar uppgiften helt ok.

Men det går ju inte bra hela tiden. Ibland kallar han barnets kompisar för “väninnor”. Inför kompisarna. Ni fattar ju. Helt cringe.

Å ibland när han försöker connecta missbedömer han åldersgruppens intresseområden. Som igår.

Barnet och hennes kompis pratade om närhetsprincipen i förhållande till deras skola och om att vissa som bor i Kälvesta kommer in och andra gör inte det. Då gav sig maken in i konversationen och frågade om de visste vad Kälvesta är känt för. De visste de inte så då berättade han om flygolyckan i Kälvesta 1977.

Responsen (som var = noll) antydde att de inte var intresserade. Så då försökte han igen. Med nått som är mer nutidshistoria. Så han berättade om Gottröra 1991.

Hallå… när ungarna pös iväg och stängde in sig i dotterns rum fick jag lov att förklara att om de inte är intresserade av en flygkrash i närområdet så är de ju ännu mindre intresserade av en krash på nått ställe som de aldrig hört talas om. Fortfarande ancient history för dem.

För mig går det mycket bättre att vara tonårsförälder. Jag håller koll på vad kidsen är intresserade av och ställer relevanta frågor. Som att fråga vilken färg jag ska ha på pärlorna till en låt från albumet Fearless när jag gör friendship bracelets. Hon blir jätteirriterad när jag frågat det fyra gånger och fortfarande inte kommer ihåg vad hon svarade förra gången. Jag intalar mig ändå att hon är ganska nöjd med att jag är en väldigt produktiv pärlare så att hon inte måste göra alla armbanden själv.

Bortskämd och självupptagen

Det är klart att hon är gullig ibland. Men mest bara när det passar henne.

Hon ska ha, ha, ha men hon ger inte så mycket tillbaka. Man får typ bara ömhetsbetygelser när det passar henne. Och det är mest bara när hon fått som hon vill.

Ränner ute på nätterna och berättar inte vilken tid hon har tänkt komma hem.

Ibland så gastar och tjatar hon att hon vill ha mat men sen när man serverar den vägrar hon äta. För att hon inte tycker att det är gott.

Ibland däremot när man ska jobba då kan hon dock komma och sätta sig och vill umgås. Utan att ta någon som helst hänsyn till att man inte har tid.

Det jag stör mig på nästan mest är när hon favoriserar maken. Vilket är nästan jämt nu för tiden. Han ville egentligen inte ens ha henne.

Innan vi skaffade henne pratade vi ofta om det. “Jag ska inte ha nån” sa han. Jag tycker inte att man kan göra så i ett äktenskap. Om det är viktigt för den ena måste kanske den andra kompromissa och skaffa fastän man inte vill. Så det blev förstås som jag ville till slut och vi skaffade en.

Å nu är maken nästan lite mjäkig ibland. Hon har helt lindat honom runt lillfingret. När vi ska planera semestrar tex så ska maken alltid göra det runt henne och hennes behov. Jag ba “sluta nu svamla, grannen har ju sagt att hon gärna sköter”.

Här har ni en bild på henne. När hon sitter och ger mig the evil eye. Kattfan.

Hemlig artist

Maken har blivit inbjuden till en grej via sitt jobb på lördag och jag och Tweeny får följa med. Vi ska äta lunch. Man kanske tom får en liten sup. Inte Tweeny förstås, men vuxna.

Nyss berättade maken för oss att det är en artist som ska vara där för sitt nya skiv- eller låtsläpp. Typ nån sorts release party grej antar jag.

Vadå för artist undrar ni förstås nu. Det gjorde vi också. Fast jag kan inte berätta det för er. Inte för att det på nått sätt är hemligt vad jag vet. Utan för att artistens identitet är ytterst oklar.

M, Msch, Mogo-nånting är det som ska vara där. Det är vad maken sa när vi frågade. Han kommer inte ihåg vad artisten hette. Men “jag kände igen namnet så det är någon hyfsat välkänd” enligt maken.

Så spännande va?! Vem kan det vara?

Jag googlade och kollade om det var Mogolito som ska vara där. Men honom kan ju inte maken ha hört talas om för det verkar inte ens finnas någon som heter så. Mogge kanske? Sseruwagi ni vet. Är han artist också? Men det finns ju inte en chans på jorden att maken ska ha hört talas om honom så han kan det ju inte heller vara.

Markoolio kanske? Jag gissar på honom. Vi såg några avsnitt av Över Atlanten när han var med där (och ringde hem till mamsi för en kostnad av 50 papp), så honom har maken hört talas om.

Tweeny kommer att bli fett oimponerad.

Riskfritt långfinger

Idag var jag på ICA i Hässelby Gård. När jag skulle svänga vänster ut ur parkeringsgaraget kom det en bil från vänster som blinkade att den skulle in i garaget och bilen efter var långt borta. Så jag körde ut.

Helt plötsligt när jag kom ut i på vägen var den efterföljande bilen i mitt körfält. Det var långt från att vi skulle krocka, men han hade uppenbarligen tänkt köra om bilen före som skulle svänga istället för att sakta ner.

Han vinglade tillbaka till sin egen körbana och när vi möttes vevade han med armarna och gapade. Som att det var jag som gjort något fel. Hade vi krockat skulle han ha fått hela skulden, för han var ju i fel körbana.

Så jag gav honom ett finger.

Som man gör.

När jag kom hem och berättade det här för maken tyckte han att det var olämpligt att ge fingret i Hässelby Gård. Inte på grund av att det är ovärdigt för medelålders kvinnor att dela ut fingrar, utan för att han menade att man kan bli skjuten om man visar fingret åt fel person i Hässelby Gård.

Gubben var minst 70 bast. Definitivt inte en gängmedlem. Jag gjorde en riskbedömning att han var helt fingervisarsäker.

Recept på is

Jag gillar kall dryck. Isvatten är en delikatess. När man är en gourmand får man ju räkna med att ens avkomma också utvecklar en smak för livets godsaker. Vilket innebär att det går åt väldigt mycket råvaror i vårt hushåll.

Så ibland när man ska blanda sin favoritdryck ser det ut så här.

Jag har sagt till barnet att inte bara lägga tillbaka tomma former i frysen och att om hon inte kommer ihåg receptet på is ska hon googla. Eller leta efter en tutorial på TikTok. Men det kanske inte finns något recept på is på nätet så jag tänkte styra upp det. Så att folk som söker efter is-recept har något att hitta.

Det här behöver du;

  • Vatten
  • En iskubsform

Så här gör du;

Steg 1 – häll vatten i formen

Steg 2 – ställ formen i frysen

Lämna i frysen i några timmar utan att rycka i frysdörren och leta efter glass stup i kvarten.

Man skäms ju nästan

Jo barnet har visst ställt till med något tillsammans med några kompisar på skolan idag. Det är lite oklart vad för det var maken som hämtade och blev informerad om incidenten och jag tycker inte att han verkar ha förhört sig ordentligt.

Så jag har frågat barnet och det blev inte mycket klarare då heller. Men nått sånt här var det i alla fall. Hon och tre andra skrev något elakt på en lapp och gav den till en lärare. Nått om att han pruttat. Eller i stil med det, jag fick inte klart för mig riktigt vad. Fast mitt barn var “inte med” säger hon, hon visste inte vad de skrev. Hon kan inte skriva prutt ännu så det stämmer nog att hon inte skrev prutt, fast jag vet inte riktigt hur hon kunde inte vara med om hon var med. Sen skrev de under med sina namn. Exakt hur leveransen av lappen gick till är oklart men nått om lite klister och en sko. Och lapp med någon sorts prutt. Glöm inte underskrifterna.

Jag har nu gjort min skyldighet som förälder. Ställt frågor med bister min. Frågat hur det kommer sig att läraren säger om hon var med om hon inte var med. Frågat om de har sagt förlåt. Sagt att så får man inte göra. Hela det där köret ni vet.

När jag hade nattat klart frågade jag maken efter hans version av vad han hade förstått från det läraren berättat. Det verkar inte ha varit någon jätteallvarlig incident. Jag tycker att det är jättebra att skolan markerar och berättar för oss föräldrar. Det går inte an att ungar kommer undan med prutt-lappar när de är sex år för då kan de ju bli riktiga odågor när de blir tonåringar.

Men jag blev ändå tvungen att säga till maken “Det är ju fan nästan så att man skäms! Hur kunde de vara så korkade att de skrev under med sina namn….?!”.

 

En silverfärgad fåtölj

Kom hem från jobbet.

Jag: Varför står det en guldfärgad fåtölj på verandan????!!

Maken: Den är inte guldfärgad, den är silverfärgad.

Ursäkta mig då. Det var mörkt på verandan. Det var inte så lätt a se vad det var för valör på färgen.

Att den är silverfärgad förklarar inte varför det står en anskrämlig fåtölj på vår veranda och blänker. Med tillhörande fotpall.

20161021_183358

 

Pokémon Go

Japp, jag skäms inte för att säga det. Jag spelar. Gullefjunet spelar. Jag har lyckats lura med Svägerskan också. När de var till Storforsen skulle hon hjälpa gullefjunet med spelet så hon laddade ner spelet själv för att lära sig och nu spelar hon också. Maken spelar inte. Det går ju inte, gullefjunet har ingen egen telefon så hon spelar på makens. Jag tror inte att Maken är jätteledsen.

Jag är på nivå fyra så jag får fortfarande inte var med i något lag och när jag försökte gå på gym var jag tydligen inte tillräckligt erfaren. Jag har sexton Pokémons. Jag har egentligen fångat flera än så men jag har gett några till Professorn för att få Candy också har jag Powered Up några Pokémons. Jag är inte helt säker på vad Power Up betyder man jag tror att det kan vara bra.

I morse hade jag bara fem Pokémons så jag bestämde mig för att gå 5-kmsrundan runt Jävre. Då ville gullefjunet också med. Shooot också tänkte jag – då måste jag låta henne ta alla Pokémons annars blir det ett himla liv över att jag har fler Pokémons än henne. Och alla vet att gullefjunet inte orkar gå fem km utan att gnälla. Men det är lugnt kan jag berätta. Om man är två som spelar och hittar en Pokémon samtidigt kan båda fånga den. Och gullefjunet gick fyra km utan att gnälla innan makens batteri dog.

Då ringde jag farsan vid första pipet också kom han och hämtade henne och jag gick vidare. En minut efter de åkt iväg dog mitt batteri fastän jag hade 10% kvar och sedan var resten av promenaden bortkastad. Jag fick lov att gå en hel km i vetskapen att det fanns 4 Pokémons nearby och jag kunde inte ta dem.

Om man går byn runt i Jävre kan man i alla fall fånga massor Pokémons. Gullefjunet fångade 18 tror jag. Det kan i och för sig bero på att jag var lite nervös över att gullefjunet inte skulle hitta några när jag redan hade fem så jag startade en Incense åt henne. När den tog slut efter en halvtimme lyckades hon helt på egen hand lista ut hur man startade en ny. Jag bara “Har du startat en till lockburk? Det finns inte hur många Incense som helst…! Nu har du ju ingen kvar när vi åker till Pite havsbad och där finns det säkert jättemånga Pokémons!”.

Sen var det det här med att fånga pokémonsarnas. Det är ju där Nintendo har tänkt tjäna pengar – på att sälja bollar och andra grejor. Gullefjunet kastade bollar som om man har hur många som helst. Hon har inte greppat ännu att om bollarna tar slut måste man till ett PokeStop för att få flera. Saker som jag sagt många många gånger idag;

  • Kasta rakt.
  • Kasta hårdare.
  • Plocka upp bollen när den ligger kvar på marken så kostar det ingen boll att kasta igen.
  • Stå inte mitt på vägen, stå vid sidan av vägen när du fångar Pokémons.
  • Du behöver inte titta på telefonen, den kommer att vibrera när det kommer en pokémon.
  • Nu håller du mig i handen annars får du inte spela det här spelet nå mer.
  • Vad heter den här Pokémonen? Hon vet oftast svaret på den frågan, hon har tydligen tittat på Pokémon på Netflix. Dessutom har hon berättat en massa saker för mig om ägg som kläcks och helt plötsligt när jag tankade på the PokeStop så fick jag några ägg också har jag tydligen en äggkläckare som jag måste gå några km för att kläcka ägg i.

Jävrefyren är ett PokeStop förresten. Det går även bra att tanka på ICA-sidan – det räknas tydligen också som samma PokeStop. Ta en fika så kan man tanka igen, det går jättefort för PokeStoppet att bli blått igen.

PokeStop i Jävre
PokeStop i Jävre

En heldag vid Storforsen

Fattar ni så fantastiskt va? Maken tog med sig gullefjunet, brorsan och hans tjej och åkte till Storforsen. Å jag fick stanna hemma!

Det tar massor med timmar att köra fram och tillbaka till Storforsen+nån timme att titta på forsen. Massor med egen-timmar till mig.

Jag har städat handväskan. Fincyklat 1,4 mil runt Hatten. Sett Bachelor in Paradise. Helt uruselt program. Jag måste kolla tv-tidningen när nästa avsnitt är.

Just nu funderar jag på om jag ska lägga mig på soffan och sova en timme. Enda problemet med det är att jag inte är trött. Morsan tycker att jag ska cykla ner till ICA och handla men det tycker jag inte låter så kul. Handla kan man ju göra när bilen kommer hem. Jag ska fundera ut något annat att göra.

Jag kanske målar bagarstugan. Den ser ut att behöva lite färg.

Farsans förhållande till våra hantverkare

Ruslan och Romans ni vet, som jag nämnde i förra inlägget. De bygger våra badrum alltså. Det vet inte om det själva, men de har genomgått ett eldprov.

Sedan de började bygga badrummen har farsan varit här i 3-4 veckor till och från. Han är väldigt tveksam till att man ska hålla på och leja hantverkare till saker som man kan göra själv. Han och försäkringsbolag har dock olika åsikter om vad man kan göra själv och vad man får ersättning för om man får vattenskada så jag ignorerade honom och lejde hantverkare till badrummen.

Dessutom är våra hantverkare balter och om norrlänningar mot förmodan ska leja hantverkare så vill man ju gärna kolla upp vem de är släkt med. Kolla stamtavlan liksom. Det hade varit nog illa med “Stockholms-hantverkare”, så det där med att de var “utlänningar” var inte heller riktigt bra för då kan man ju inte kolla upp dem ordentligt.

Vi kom dock överens om att pappa skulle riva badrummet och bastun uppe och hantverkarna skulle riva nere, och sedan skulle pappa hjälpa mig att måla och tapetsera. Innan vi fick tillträde och pratade om att han skulle komma ner och hjälpa till så sa han saker som “Vi får väl se om jag har tid att måla, jag måste säkert hjälpa till i badrummen”.

På måndagen dök Romans upp för första arbetsdagen. Jag presenterade honom och pappa för varandra.

Romans: “Trevligt att träffas”.

Pappa: “Det återstår att se…”

Underförstått så menade farsan att han ville veta vad Romans kunde innan han bestämde sig för om det var trevligt eller ej. Romans är från Lettland och talar utmärkt svenska, men förhoppningsvis förstod han inte just det där!

Romans började riva och innan han gick första dagen var i princip hela badrummet nere borta. Då började farsans attityd att förändras. Då började han bli bästis med hantverkarna. Sen började han och Romans springa runt och kolla på elen och då var det kört. Sen kom Ruslan med sina mitsubishi verktyg. Det är tydligen de bästa verktygen.

Stup i kvarten när jag behövde hjälp med något fick jag springa och leta honom för att han stod och diskuterade någon byggteknisk detalj eller något verktyg med hantverkarna. Jag började tänka att varken badrum eller målning skulle vara klart tills vi skulle flytta in om alla bara skulle stå och snacka hela dagarna istället för att jobba.

Den här pennan som Romans hade tex, den diskuterades i evigheter. Den kunde kolla om det fanns el i uttaget bara genom att hålla den mot plasten och pappas mejsel var man tvungen att stoppa in i kontakten. Jag bara “Jaja whatever… en el-penna för el-nördar”. Själv brukar jag fråga nån om elen är på eller av och sedan tror jag på deras svar utan att kolla.

20160618_182551

Han är mest bästis med Romans pga av deras gemensamma intresse för el, men Ruslan samlade också poäng när han bad farsan om hjälp med att hålla upp duschväggarna under monteringen.

20160622_175253

När jag hade synpunkter på toalettens placering var det hantverkskritikern himself farsan som stod där och viftade med handen och avfärdade mig genom att säga “Det där är inget problem, det fixar Ruslan lätt – han flyttar toaletten hit och vrider röret dit”.

Å jag bara “Hur ska det gå till? Toaletten sitter ju fast här och röret sitter ju fast där”. Men farsan fick rätt, Ruslan flyttade hit och dit. Det är ok för mig att det var farsan som hade rätt för nu sitter ju toaletten på rätt ställe.

När farsan åkt hem en vecka och kom tillbaka så var han gladast att träffa gullefjunet. Men han verkade fan gladare över att träffa Romans och Ruslan än mig och maken.

En dag innan vi flyttade in och vi varit och målat hela dagen och jag och farsan åkte hem blev jag tvungen att fråga. Jag visste ju redan vad jag tyckte, men jag ville höra vad han tyckte.

Jag: “Så vad tycker du då? Vet hantverkarna vad de pysslar med?”

Farsan: “Jo det vet dom”. Tystnad ett tag. “De är duktiga”.

Det där låter kanske inte så märkvärdigt, men att farsan går så långt som att säga att hantverkarna är duktiga är ungefär motsvarigt en Michelin-stjärna.

Hotelldusch-feeling

När vi köpte huset så fanns det ett badrum nere. Det såg ut så här.

Badrum före
Badrum före

Våtrumsmattor och stjärtdusch. Nu kanske ni säger att det där är en handdusch. Men varför tror ni att fästet sitter där det sitter? Det var en stjärtdusch.

Så vi lejde Ruslan och Romans. De kom och rev ner allt. Sedan byggde de en ny vägg så att badrummet blev mindre så att vi fick en dörr till matsalen från hallen.DSCN0051

De la golvvärme.

20160611_151710

De installerade en Unidrain. Det är en asdyr golvbrunn som gör att man kan få rätt fall på golvet fastän man har stora klinkerplattor. De kaklade. Först när kaklet kom upp tänkte jag “Hjälp, jag har valt fel kakel. Det kommer att bli jättemörkt med grått på både väggar och golv i ett så här litet badrum”. Men när lamporna kom på plats ordnade det sig och det är inte alls för mörkt.

R&R installerade en dusch och lite badrumsmöbler. Ja de gjorde en massa andra saker också men jag höll inte reda på allt. Det är hela grejen med att leja folk – att saker bara händer utan att jag behöver vara involverad.

Ibland var jag förstås involverad. Som när de hade installerat toaletten och skruvat fast den klart. Jag bara “Nej det där gillar jag inte, den ska inte stå där, ni får lov att flytta den en decimeter eller två till höger”. Då flyttade de på toaletten utan att bråka om det.

Sen byggde de in toaletten i en låda så att det inte står ett rör mitt i golvet och samlar damm.

20160703_215622

Nu ser vårt badrum ut så här.

20160703_215454
Badrum efter

När man inte använder duschen tar den jättelite plats och det hänger inget duschdraperi och möglar heller. Men när man står i duschkabinen så är den så stor att jag tycker att det känns ungefär som när man är på badhus eller på gymet och har hela duschrummet för sig själv. Maken tycker att det känns som att duscha på hotell.

Det är rena drömmen jämfört med den miniatyr-duschkabin av skranglig plast som vi har duschat i de senaste tre åren. Man kan sammanfatta det hela med att vi är mycket nöjda.

Nu håller Ruslan och Romans på med badrummet uppe. Det blir ÄNNU bättre. Det är lite större så där ska jag ordna en bal eller middagsbjudning när det är klart.

Extremt långt till jobbet

Väldigt trevligt kvarter vi har flyttat till. Det vill jag betona.

Väldigt trevligt, väldigt långt från mitt jobb. Å jag har ett sånt där jobbigt jobb som man måste åka till 5 gånger i veckan. Å det tar lång tid att åka ska ni veta. Man hinner läsa ut hela jävla internet innan man är framme.

Man kan förstås cykla. 1,8 mil enkel väg. Det går det också. Men det tar också lång tid. Å då kan man inte läsa nått internet alls för då är man fullt upptagen med att trampa. Man får förstås motion och det har jag läst på internet att det är bra, men mängden motion är i överkant faktiskt.

Å som om att inte det här med att det är sjukt långt till jobbet vore nog. Vet ni när vårt närmaste ICA stänger?! Klockan åtta! Som om att vi vore ute på vischan! Till och med ICA i Jävre säljer snus längre än till klockan åtta.

Förutom restiden och öppettiderna i fucking förorten trivs vi superbt. Jag ska visa vårt nya badrum någon dag när jag har tid att fotografera.

När man överskattar sin egen betydelse

Kommer ni ihåg när vi var på Grönan för nått år sedan och vann förstapriset på första lotten gullefjunet någonsin varit med om att köpa?

Idag har vi varit på grönan igen med kompisen C. Förra helgen råkade jag kl 9 på morgonen säga att om gullefjunet tog med sig plattan som hon hade i mitt öra och gick ner till pappa och stängde dörren efter sig så att jag fick sova en halvtimme till så skulle hon få en extra lott när vi åkte till Grönan.

Så idag fick jag ju lov att köpa lotter. Vi gick till Gosehjulet. Barnen fick två lotter var. Jag tänkte att det var riskfritt eftersom man aldrig vinner på lotter. Så båda barnen skulle gå därifrån tomhänta och lära sig att man inte vinner högsta pris varje gång man köper lotter.

Tjejen snurrade hjulet och vad tror ni hände? Gullefjunet vann tamifan förstapriset igen! Den pedagogiska övningen var förstörd och jag hade två barn och ett förstapris. Så jag sa till gullefjunet att eftersom hon redan har en gigantisk isbjörn så tyckte jag att C skulle få priset också skulle vi köpa en lott till någon annanstans också skulle gullefjunet få det priset. Det gick hon med på och C valde en gigantisk panda. Alla var nöjda och glada. Det här var när vi kom så pandan fick maken bära på hela dagen så han var kanske inte supernöjd men han gjorde det med gott humör.

Innan vi skulle hem ordnade vi ett gosedjur till gullefjunet också i vinst-varje-gång lotteriet. Någon sorts leopard. Jag trodde fortfarande att alla var nöjda och glada.

Vi bestämde oss för att åka till Vasaparken på vägen hem. I bilen så började C säga att hon tyckte att leoparden var sötare än pandan. “Åh nej, problem…” tänkte jag i framsätet. Då sa gullefjunet “Du kan få den” och gav leoparden till C. “Yes!” tänkte jag som tycker att vi har alldeles för mycket gosedjur. Men lyckan blev kortvarig för i nästa sekund säger C “Vi kan byta, du får pandan”. Jag bara “Noooooo……..!”.

Jag gjorde några tappra försök att övertala dem att inte byta för att gullefjunet redan har ett stort djur och därför borde också C ha ett stort djur istället för att vi ska ha två stora djur. Men ungarna kom fram till att C har kvar ett år på dagis och till dagis får man ta med sig små djur men inte stora djur. Gullefjunet verkade inte särskilt intresserad av något av djuren men C ville verkligen ha den fläckiga saken så jag gav upp.

Vi kom till Vasaparken. Maken köpte en cola och jag sprang efter ungarna och försökte se till att de inte ramlade ner från klätterväggen. C slog i knät i en stolpe och började gråta. Jag tröstade och kramade och skojade men inget funkade. Så jag tog till makens Coca Cola (vi gör så när vi lånar barn – stoppar i dem en massa socker innan vi lämnar tillbaka dem) och lät henne dricka cola som åkte ända ner i knäna och sen var allt bra igen.

När jag hade fått ordning på den situationen sa maken “Gullefjunet är ledsen av någon anledning, jag tror att hon kanske blev avundsjuk för att du kramade C”. Jag gick för att trösta men hon ville varken prata med mig eller C sprang undan hela tiden och vi jagade henne över hela parken. Till slut fick jag lov att genskjuta och rugbytackla henne också låg hon där och grät. Maken fick bära båda ungarna till bilen och de fick dela på colan som var kvar. När vi kom till bilen var alla glada igen.

Utom jag som trodde att mitt barn känt sig åsidosatt för att jag tröstade C. Eller att hon trots allt inte var nöjd med gosedjursbytandet fram och tillbaka. Hon verkade så traumatiserad så jag tänkte att hon måste ha blivit djupt sårad på något sätt.

När vi kom hem frågade jag varför hon blivit så ledsen men hon ville inte berätta. Jag frågade om hon blivit ledsen för att jag kramat C eller om hon egentligen hade velat behålla det fläckiga gosedjuret. Hon svarade nej och sa att hon ALDRIG skulle berätta varför hon blivit ledsen. Vid middagsbordet försökte jag fråga igen men hon ville fortfarande inte berätta. Jag lät det vara en stund till – jag vet att hon behöver lite tid på sig för att kunna prata om svåra saker.

Vid nattningen frågade jag igen. Det brukar gå bättre att bara berätta för mig när pappa inte hör. “Blev du ledsen för att jag tröstade C och du tyckte att hon lånade din mamma?” frågade jag. “Nej, men jag vill inte berätta varför jag blev ledsen”. Jag lirkade ett tag “Blev du ledsen för att ni båda ville åka Vilda Musen med mig och att du fick lov att åka med pappa och C fick åka med mig?”. Nej, det var inte det heller. Till slut borrade hon in sitt ansikte vid min hals och sa “Jag blev ledsen för att C fick Coca Cola och jag trodde att jag inte skulle få”…..

Där fick jag för att jag trodde att jag var så viktig så att det var jag som orsakat de sårade känslorna, också visade det sig att en Coca Cola var mycket viktigare än mig!

Giraffer på Gröna Lund

Vi har internet

Bara så att ni vet.

Jag ringde upp och frågade “Hur får man internet i fiberkabeln?” och 3 minuter senare hade jag internet.

Smidigaste internetanslutningen jag varit med om i hela mitt liv. Jag kom hem från jobbet och hade laddat upp ordförrådet med alla svordomar som finns för jag hade bestämt mig för att fixa internet idag. Också behövde jag inte använda en enda svordom alls.

Folk får akta sig för att reta upp mig på jobbet imorgon. Det finns en massa oanvända svordomar kvar i ordförrådet.

Jag har ägnat närmare en vecka åt att förklara för gullefjunet hur det här med internet funkar. Att internet inte bara är något som finns. Någon måste ha tid och ork ta itu med att ta reda på hur man fixar in internet i kabeln. Koppla sladdar och grejer.

Förklaringsprojektet blev mer komplicerat av att det finns mobildata. Så att vissa apparater som plattor utan SIM-kort kan sakna Netflix samtidigt som en mobil kan ha internet. Som ibland tar slut och då kan man inte surfa, men man kan fylla på mer internet. As-dyrt internet. Att internet kommer och går beroende på hur betalningsbenägen mamma är för internet är svårt att förklara för någon som tror att internet är något som gud skapade som alltid har funnits i obegränsade mängder.

Så när jag sa till familjen att utrymma vardagsrummet och ta skydd för att jag skulle fixa internet så blev det stor förvirring när jag i nästa sekund informerade om att det fanns internet. De bara “Har vi internet? Var kom det i från?”.

Som alla andra överlägsna IT-människor svarade jag lite nonchalant “Från kabeln – starta om datorn och knappa in lösenordet”. Som om att jag hade någon aning om hur det där gick till utan att jag fick hjärnblödning på kuppen.

Nu ska jag betala räkningar. När gullefjunet blir äldre och har greppat det här med internet så ska jag förklara vad blanketter är och hur man förr i tiden använde blanketter för att göra saker som man idag behöver internet för att göra.

Tandfen har dock inte internet så hon har lagt en peng under kudden ikväll. Tur att tandfen kom ihåg det efter barnet hade somnat. Å tur att tandfen hittade en peng i handväskan för en gångs skull. Hon har minsann aldrig någon peng i väskan när hon behöver få loss en jävla kundvagn på mataffären.

Tänk er dramat om barnet skulle ha vaknat och tanden var kvar i asken och det inte fanns någon peng där! Då skulle jag ha blivit tvungen att förklara vad swish är och att nu för tiden åker tandfen inte runt och lägger pengar under kuddar utan de swishar ersättning för tänder. Det är liksom lite mindre magi i swishande tandfeer än de som faktiskt lägger en peng i en ask.

Jag har lejt barnarbetare

Jag pallar inte mer. Varje gång jag river lossnar bara en centimeter i taget. Imorgon kommer det en tonåring och hjälper mig. Halleluja.

Jag har bett honom ta med sig en kompis.

A-Line Bridesmaid Dresses

Pappa har börjat riva bastun. Han hittade ett rör som inte var med i beräkningen. Det där röret hade jag inte med i budgeten.

Rörhelvete

Maken var ansvarig för att vara hemma och montera ner gullefjunets loftsäng som jag sålt på blocket och han ringde upp för att klaga över det förbannade jävla sänghelvetet, men när jag kontrade med att berätta om rörhelvetet slutade han gnälla över en liten säng.

Åsså har farsans motorsåg gått sönder men han svor förvånande nog inte ens över det. Den hade tydligen “varit dålig länge” och “elektriska motorsågar är billiga på Clas Ohlsson”. Sedan dess har han pratat om Clas Ohlssons och Bauhaus öppettider väldigt mycket. Sågen gick sönder efter sex och då var allt stängt och att butiker håller på och inte öppnar förrän 5 timmar efter han stiger upp på söndagar gillar han inte.

Nu äger vi ett hus med otroligt mycket fula tapeter

Men vilken är fulast? Jag kan inte riktigt bestämma mig. Ni får gärna hjälpa till och rösta i kommentarerna.

Observera att alla tävlingsbidrag är strukturtapeter. Föregående ägare var uppenbarligen stora fans av strukturtapeter.

Me – not so much…. För att uttrycka mig artigt så tycker jag INTE att strukturtapeter är fina. Om jag är mindre artig så är det jävla pensionärstapeter som är ett helvete att få bort. Särskilt när de sitter på gipsväggar.

Men låt er inte påverkas av att det är strukturtapeter. De skulle vara fula även utan struktur.

Alt 1 – I gullefjunets blivande rum.

Ful tapet 1

Alt 2 – Tapeterna flyter ihop men jag är ganska säker på att det här är fotot från köket. Vi säger köket, jag är ganska säker på att det här är köket.

Ful tapet 2

Alt 3 – Det här är jag helt säker på att det är köket. Det finns nämligen flera väggar i köket och den här tapeten sitter på en vägg i köket. Låt er inte luras att det är en mur in Normandie i Frankrike. Det här är en tapet i ett kök i en förort till Stockholm. I ett hus som har en regal fontän i trädgården.

Ful tapet 3a

För att ni ska kunna bilda er en korrekt bild av just den här tapeten måste jag dock visa lite till av väggen. De sitter nio “glasblock” i köksväggen. Jag vill inte verka okunnig alltså – det här är kanske helt normalt användande av glasblock. Men jag trodde att glasblock hörde hemma i badrum. De hör i alla fall inte hemma i mitt kök.

Jag har frågat farsan hur jag ska bli av med glasblocken men han har inte visat så mycket intresse för dem. Han pratar mer om hur han ska såga ut bastun med sin motorsåg.

Låt er nu inte påverkas av den här utläggningen om “murtapeten” eller av glasblocken. Någon av de andra tapeterna är kanske fulare.
Ful tapet 3bAlt 4 – som ni förstår av mönstret så spretar den här tapeten ut sig. I hallen, och upp i trappen. Andra sidan av glasblocken sitter i den här tapeten.

Ful tapet 4

Alt 5 – Vardagsrummet. Jag orkar inte beskriva helhetsbilden. Min ork tog slut vid glasblocken.Ful tapet 5

Alt 6 – Matsalen. Eller köket. Det är den här strukturen jag kan ha tänkas ha blandat ihop med den i köket. Fotot i sig verkar vilja anmäla sig som en vinnare eftersom det verkar vägra vända på sig.

open back low back wedding dresses

Vad tycker ni? De är väldigt jobbiga att bli av med. Any keepers?

Om ni hamnade här för att ni bildgooglade “fina tapeter” och undrar var man köper dem så har jag ingen aning. Jag är inte ansvarig för detta. Men jag kan gissa. Kolla på Bauhaus eller Hornbach.

Jag har inga fördomar mot någon av dessa butiker. De har standard-spackel och standard-färg och standard-spik och skruv. Men de har också tapeter som inte kan kallas standard. De har mest tapeter som säger “måla istället, det blir mindre fel på det sättet”.

Nu har jag el

Bara så att ni vet. Det var skitlätt att ordna el.

Vi har säkert jättedyr el för jag googlade och fick reda på att det finns något som heter nätägare så jag ringde dem och tog den elleverantör de föreslog. Jag har liksom inte tid och hålla på och prisjämföra nu när jag inte har någon el, det får jag göra sen när jag redan har el.

Hur länge tar det att ordna el?

Jag har inte ordnat el än. Hur länge tar det att ordna el tror ni? På fredag behöver vi el. Jag orkar inte ordna el nu. Om jag orkar ordna el imorgon kväll tror att vi har på fredag morgon? Farsan kom ikväll och han har kofferten full med maskiner som behöver el.

Det där ordnar sig säkert. Det finns kanske lite el kvar i huset. Det vore ju konstigt om det var helt slut på el tycker jag. Nån gnutta el borde det väl ligga kvar i kablarna. Väl?

Ointresserade badrumsförsäljare

Jag tror att kakel och badrumsmöbler är överprissatta. Folk som säljer sådana saker verkar inte alls lika hungriga på att sälja sina grejor som el-försäljare är. Det måste betyda att de tjänar alldeles för mycket pengar på varje sak de säljer.

Tänker er att man skulle e-maila ett elbolag och be om en offert. Hur länge tror ni att det skulle ta innan de ringde? Förmodligen max en timme.

Men folk som säljer badrumskakel och möbler verkar inte alls lika intresserade av att sälja saker till folk som faktiskt har tänkt spendera nära eller över 20 papp på en och samma gång. Nänä, badrumsförsäljare tar fyra dagar och ett flertal påtryckningar på sig att svara.

På ett eller annat sätt ska jag köpa grejor imorgon. Vi får väl bara se varifrån. En viss Robert och hans företag ligger lite illa till i alla fall. Om jag blir riktigt irriterad så kan jag tänka mig att betala 1172 kr extra till någon som gett mig bra service istället för att hålla på och deala med folk som tror att de har någonting unikt att erbjuda när samma jävla badrumsmöbel går att köpa någon annanstans.

För att inte tala om Unidrain. De är ju asdyra. Så om man har 20% rabatt på Unidrain och vill sälja Unidrain samtidigt som butiken 100 meter bort också har 20% rabatt på Unidrain så kan man ju anstränga sig litegrann. Det är väl inte orimligt? Unidrain är ju inte selektiva, de har hur mycket återförsäljare som helst. Jag skulle inte bli förvånad om det finns DJs som säljer Unidrain.

Observera att kategorivalet för inlägget är ironiskt eftersom jag inte kan visa foton av någonting jag inte lyckats köpa för att säljaren inte är intresserad av att sälja. Jag ska besöka butiken och Robert imorgon och höra vad han har för förklaring och sedan kan jag berätta vad butiken heter och hissa eller dissa.

Ska man ha el kanske?

Jag har kommit på att man kanske ska ha nå el när man har ett hus. Så jag googlade lite efter el. Tänkte att jag kanske skulle teckna nått sorts elavtal.

Å herregud så mycket olika el det finns. Hur kan det finnas så mycket olika att välja på av någonting som man inte kan se och ta på?

Det där med att välja el blev så jobbigt att jag la ner alltihopa. Jag kanske skaffar el en annan dag. Det är ju över en vecka tills vi får huset så jag tänker att det där med att skaffa el gott kan vänta.

Det är viktigt att läsa tidningar

Det är fortbildande att läsa tidningar. Man lär sig mycket.

Idag har jag tex läst Aftonbladet och därmed utökat min kunskapsbank med följande information.

Nä hörni, nu får det vara nog med intellektuellt läsande för ikväll. Ibland måste man koppla av också. Slutet på Gladiatorerna är vad som erbjuds på TV så det får bli det.