Ibland när man ser tävlingar på nätet känns det faktiskt inte som att prestationen de efterfrågar står i relation till priset. Som när man just nu kan tävla om FEM askar Cantadou färskost hos Hannah Graaf.
Hon visar tre bilder på förrätter/tilltugg och sen skriver hon att “nu har även du chansen att göra en av dessa, snart ska jag berätta hur du ska gå till väga”. Det såg ju jättegott ut så jag blev ju jätteglad över att få den fina möjligheten att läsa receptet. Receptet blir man dock blåst på. Allt man får är en chans att vinna färskost.
För att vinna måste man berätta om sin bästa Cantadou-stund. Alltså jag har inga Cantadou-stunder på lager som den här tjejen har. Jag äter aldrig Cantadou. Ska jag måsta åka och köpa en ask för 22 kr och skapa mig en stund att berätta om? Måste det vara en hel novell eller räcker det med en dikt? Det känns som en väldigt stor arbetsinsats för fem askar färskost. Det borde väl ändå räcka med att man lämnar en kommentar och säger “jag e me”?
Tillåt mig också betvivla sanningshalten i att en fyrabarnsmamma, som just återhämtat sig från en felsatt epidural under förlossningen, har ställt sig och gjort minipiroger som är så perfekta att de ser ut som att de kommer direkt ur en köpesförpackning.
Köpt smördeg…