Igår premiärkissade dottern i pottan. Då blev det jubel och hurrarop och vi blåste upp ballonger och sjöng och dansade. Vi bläddrade i pottboken och klistrade klistermärke. Vi funderade på att korka upp champagnen till makaronerna och korven men eftersom det var måndag skålade vi i mjölk istället.
Det kanske var att överreagera litegrann över sju droppar kiss. Vi kanske kunde ha nöjt oss med klistermärket.
Nu vill dottern i alla fall gå på pottan var femte minut och hon accepterar inte att det inte gills att bara sitta på pottan för att få ett klistermärke. Jag vet inte riktigt om jag tycker att det här klistermärkesbelöningssystemet som följde med boken är helt perfekt utformat för barn i den åldern när de inte riktigt hunnit lära sig sambandet mellan orsak och verkan.