Störda nattningsrutiner

Maken är i Stockholm på möte så jag och gullefjunet sover över hos mormor och morfar. Man kan sammanfatta läget som att nattningsrutinerna är lite störda. Gullefjunet är van vid att få som hon vill i det här huset.

Hemma hos oss lägger vi henne också ligger hon och pratar med sig själv och kramdjuren i allt emellan 10 minuter och två timmar. Sen somnar hon. Ibland kanske hon gråter en skvätt och då går vi in och stoppar om henne igen.

Sist vi var borta en kväll och mormor och morfar var barnvakter gick gullefjunet och la sig vid åtta. Kvart över åtta hade hon pratat sig ur spjälsängen för att få “sova” i mommo och moffans säng. Tjugo över hade hon övertygat morfar om att det var dags för honom också att gå och lägga sig. Före nio hade hon även fått som hon ville med att mormor också skulle ligga i sängen. Sen låg de där alla tre till elvatiden när gullefjunet till sist somnade. Dagen efter var morföräldrarna så utmattade att de inte alls nappade på mitt förslag att hon skulle sova över en natt till.

Nu vet jag varför det blev så.

När det blev läggdags ikväll började gullefjunet gråta. Jag stoppade om henne och sa att jag skulle komma tillbaka strax. När jag kom ner satt mormor och morfar och lyssnade på “barnvakten” och hade allmänt rådslag om hur vi skulle gå till väga om gullefjunet inte slutade gråta om en minut. Som att jag inte redan har en utarbetad plan för att hantera dagliga händelser som gråt.

De hängde nästan i trappräcket och frågade mig om det inte var dags att gå upp och trösta henne snart. När jag gick upp igen efter ca tre minuter var både mormor och morfar nästan i upplösningstillstånd över hennes “hjärtskärande gråt”.  För att jag inte ska låta hjärtlös kan jag informera om att det var vanlig medel-gråt. Typ får-jag-som-jag-vill-om-jag-gråter?-gråt.

Som tur var hade pappa ett möte med idrottsföreningen så han var tvungen att åka. Han har det svagaste hjärtat. Under den en och en halv timme det tog med frekventa omstoppningar innan stumpan somnade hade jag fullt sjå med att mota förslag från mamma i grind.

Förslag som “ska hon inte få sova i din säng? – nej för då ligger hon inte kvar – du kan väl ligga bredvid henne tills hon somnar? – nej om hon har en publik slutar hon aldrig leka och prata – paus – ska jag gå och ligga bredvid henne? – nej då somnar hon aldrig”.

Hade pappa också varit hemma skulle jag aldrig ha pallat. Då skulle jag ha fått ta ungen under armen och gå hem för att få någon lugn och ro.