Det är allmänt känt att jag inte är så intresserad av städning. Jag tycker att det är lite överskattat.
Maken påstår att det finns två tillfällen när jag får totalt städfnatt. När han är sjuk och när vi ska åka bort. Han säger det på ett sånt sätt att man får intrycket av att han tycker att det är onormalt.
Han har ju fel. Om man öppnar en garderob för att ta fram en necessär för att packa inför resan och upptäcker att garderoben är helt oorganiserad är det självklart att man måste städa hela garderoben. Inklusive torka hyllorna. Det är helt normalt. Jag förutsätter att alla vettiga människor gör så.