Vi har en skärbräda. Också har vi en krok på väggen där den ska hänga. Där hänger den aldrig, den ligger mest på bänken för maken säger att den “ligger så bra där”. Det tycker inte jag, den är i vägen. Dessutom brukar det på något konstigt sätt som jag inte begriper alltid hamna vatten på bänken som hamnar under skärbrädan.
Då blir den sned och vind, den böjer sig uppåt och blir rund i botten. Ingen skärvänlig form för en skärbräda.
Varje gång jag hittar den där liggande formad som ett U gnäller jag till maken över skärbrädans form för att han lämnat den liggandes på bänken i vatten. Då brukar han svara att “då kastar vi väl bort den”. Fast jag fattar inte varför vi ska kasta bort den när vi bara kan hänga upp den på väggen. För brädan rätar ju ut sig efter ett tag om man diskar den och låter den torka och hänger upp den.
Men nu får väl maken som han vill, och vi får väl lov att kasta skärbrädan. För igår när jag som vanligt plockade upp den för att diska och hänga bort den hade den legat i vatten extra länge och såg så här äcklig ut.
Slaeng inte bort den. Laat den ligga i vatten med en rejael dos klorin i naagra timmar. Skrubba bort flaeckarna. Laat daerefter lufttorka.
Klorin på något som man ska skära mat på?! Så fattig är jag inte, då köper jag hellre en ny!