– Jag klämde in mig i en gunga som jag inte rymdes i igår. Det går om man lägger ena benet på bänken.
– Bloggfikat var trevligt. Uppslutningen var inte jättestor men Vera kom med barn och make. Deras barn heter Snorpan. Hon och gullefjunet övade på att dela. Först tog Snorpan gullefjunets två trollbarn. Sen tog gullefjunet tillbaka båda. Sen tog Snorpan gullefjunets skor. Då tog gullefjunet Snorpans skor. Det behövs alltså mer övning på det här med att dela.
– Maken drack två koppar påtår. Fastän det bara ingår en. Sånt är nästan snatteri tycker jag. Jag är så hederlig att jag bara drack en påtår. Jo, också kan jag inte sova om jag dricker för mycket kaffe.
– När vi kom hem förvärrades makens tillstånd drastiskt. Jag fick laga middag igen. Han hade 37.1 graders feber och gick och la sig kl nio. Han är alltid så demonstrativ när han är förkyld. Som att jag inte förstår allvaret om han ligger på soffan. Idag är det ännu sämre. Jag tror inte ens att han tagit tempen i rädsla att överhetta den.
– Just nu kommer jag inte på något mer som ni kan tänkas vara intresserade av. Jag återkommer om jag kommer på något.
Jag fattar inte hur den där klämningen gick till riktigt? Kan du förklara så att jag slipper råka ut för något liknande?
Asså, jag skulle ju in med benen där under den där pinnen som syns på gullefjunets sida. Fast det gick inte. Men om man nöjer sig ett ben under pinnen och lägger det andra på bänken så ryms man med nöd och näppe.
Aha. Det var nog användandet av ordet “bänken” som förvirrade mig men nu inser jag att jag borde ha tittat närmare på bilden.