Idag har vi badat. Det blev jag som fick bada igen. Maken har mer än ett par badbyxor, men de finns i någon av lådorna som vi inte har packat upp och han “hittar dem inte”.
När jag skulle betala berättade kvinnan i kassan att man kunde köpa 10-kort. Det tyckte jag lät bra. Då kan man lämna börsen hemma, och dessutom är man tvingad att bada upp 10-kortet. Då känner man sig tvungen att åka även om man har orakade ben. Så jag slog till och köpte ett kort.
Jag brukar aldrig kolla summan innan jag slår in PIN-koden, så jag märkte inte att hon hade tagit 600 kr betalt istället för 300 förrän det var försent.
När missen upptäcktes skulle man ju kunna tänka sig att kassörskan skulle be mig att stoppa in kortet igen och återbetala hälften. Det var också hennes första tanke, men tydligen var hon inte så hemma på kassan för det tjöt och pep och tanten hm-ad och a-ade. Så hon övergav den planen och sa “jag ger dig ett kort till” och gav mig ett till 10-kort!
Vet ni vad jag sa då? Först stod jag bara där med två 10-kort i handen och stirrade och fattade inte riktigt vad hon menade. Sen sa jag “Hold your horses lady, hur mycket har du tänkt att jag ska bada egentligen?!”. Jag vill ju inte bada överhuvudtaget, så att helt plötsligt stå där med 20 bad var ju mer än 10 bad för mycket.
Vad är det för sätt att lösa sina misstag på? Att försöka tvinga kunden att bada dubbelt så mycket så man egentligen vill. Jag lämnade tillbaka 10 bad, och fick efter många om och men tillbaka mina pengar. Några extrabad för att folk inte kan kassan vill jag minsann inte ha.
Sa du verkligen “Hold your horses lady” eller ljuger du oss rakt upp i skärmen?
Försöker du påstå att jag skulle fara med osanning på nätet?
Ok, jag kanske var lite ofin, kan bara inte höra dig uttrycka dig riktigt så. Ta det som en sttilla undran bara.