Maken påstår att alltid när han blir sjuk fryser så får jag aktivitetsnoja och drar igång något stort städprojekt eller liknande. Han måste inbilla sig, jag drar nästan aldrig igång några stora städprojekt.
Idag bestämde jag mig dock för att de sönderfrusna och stendöda sommarblommorna skulle bort. Jag tycker att det är onödigt att ha blomkrukor i skattkammaren så därför tyckte jag att vi skulle ta med dem när vi gick till morsan och farsan.
Eftersom jag redan hade en kruka i famnen bad jag maken kroka ner korgen som hänger utanför dörren. Då tittade han på mig som att jag kom med en helt oresonlig begäran och sen sa han “jag är faktiskt för svag för att bära blomkorgar”.
