Förra helgen var morbror D här. Då stod han bakom huset och skottade sand i en lastbil i säkert en timme. Han hade en spade och gullefjunet en annan spade. Dessutom hade de två reservspadar. Han stod där på huvudet och grävde tålmodigt sand och la den på hennes spade som hon sen hällde i lastbilen. Sen klappade de på sandhögen på flaket så att den blev platt. Körde lastbilen någon meter och tippade av sanden och började om från början. När hon var missnöjd med sanden framför sig och ville ha annan sand så gick han och hämtade den andra sanden.
Jag njöt av den där stunden. Inte en endaste gång ropade hon på mamma på hela tiden. Hon är inte intresserad av mig när morbror D är här. Hon frågar typ varje dag om inte morbror D ska komma och hälsa på. Men han bor på andra sidan stan så jag brukar svara att vi ska fråga om han kan komma till helgen.
Så igår eftermiddags ringde jag för att fråga om han skulle hälsa på oss något i helgen. Då svarade han inte på telefonen. Sen när jag pratade med mamma påminde hon mig om att han är på sin årliga grabbkompiskryssning till Åland. Det sa han ju förra helgen, men jag hade hunnit glömma bort det.
Det här är inte acceptabelt. Om det finns några mor- eller farbröder som läser det här vill jag betona vikten av att man inte är okej att skotta sand i evigheter ena helgen och sen åka till Åland nästa helg. För vad händer då? Jo då måste någon annan skotta sand! Till en unge som när hon upptäckte den här leken fick uppfattningen att folk har lust springa runt och hämta sand kors och tvärs över hela sandplätten i mer än två minuter.
Det här är lite av ett sidospår men jag vill också ta tillfället i akt och berätta att den här lastbilen är felkonstruerad.
Det går bra att lasta sten i den. Men uppförsbackar klarar den inte.
När man börjar putta lastbilen uppför en sluttning så vickar flaket bakåt också öppnar luckan sig och alla stenarna rasar ut på backen. Man gör om. Så händer samma sak igen. Efter tredje gången börjar man ju gråta.
Då får mamma bära barn på ena armen och lastbil med instabilt flak med stenar på andra armen.
Brorsan – nu ringer du mig så fort det där färje-eländet lägger till i Stockholm och berättar när du tänker komma hit och tar hand om lastbilsleken som du är ansvarig för.