Om en pall med en apa på

När dottern var ca 8 veckor gammal köpte jag en pall med en apa på till henne. Maken och min mamma skrattade och hånade mig och frågade vad jag trodde att hon skulle med en pall till. Det var som att dom inte fattade att hon inte alltid skulle ligga på rygg och jollra. Att hon skulle växa och bli större och att pallen var en investering inför framtiden. Vi skulle ju flytta hem från London och om jag inte köpte ap-pallen då skulle hon aldrig få någon ap-pall. För jag har då aldrig sett någon ap-pall här i Piteå i alla fall.

Mest tror jag att det var så att maken var bitter för att jag övertalade honom att vi skulle sälja hans älskade trasiga skinnsoffa. Vi har fortfarande meningsskiljaktigheter angående om soffan var av riktigt skinn eller av fusk-skinn. Den var av fusk-skinn. Vi kompromissade och han fick behålla den trasiga fåtöljen av fusk-skinn, för den tog mindre plats på flyttlasset, också sålde vi soffan. Jag sålde soffan för dess marknadsvärde som var £10. Vi är inte helt överens om det där marknadsvärdet heller, men det var inte jag utan marknaden som satte det priset. Sen köpte jag en ap-pall till ögonstenen för £12. Jag tror att det är här skon klämmer för maken och att det är förklaringen till varför han alltid haft ett ont öga till pallen.

Att vara förälder var så nytt för oss då. Maken hade inte vant sig ännu vid att nu gör vi uppoffringar för att dottern ska få saker. Ut med soffan och in med pallen alltså.

Pallen har i alla fall kommit till otroligt mycket användning. Dottern sitter på den. Hon ramlar baklänges från den och slår i huvudet. Hon står på den och lämnar handavtryck på balkongdörren. Hon tar ett steg åt sidan när hon står på den och trillar av och slår sig. Hon hämtar den och använder den för att klättra upp och nå saker som hon inte får ha, också drar hon i dem så att de rasar i huvudet på henne. I största allmänhet har pallen gett oss många tillfällen att komma närmare vår dotter när vi fått möjlighet att krama och trösta henne.

Nu skrattar dom inte längre åt pallen. Maken springer dock och gömmer den i skattkammaren hela tiden. Men jag och dottern är ett litet team så vi letar reda på den och tar fram den igen.