Har ni antecknat det här i era almanackor? Vi ska till London nästa vecka.
Vi åker på torsdag. Mormor och morfar kommer hit på onsdag för att sköta barnet medans vi är borta.
Morfar har informerat att han tar med sig godis från ICA i Jävre. Han tror nog att det inte finns godis i Stockholm. Ja också för att han liksom vet att när vi har gratis barnpassning i fyra dagar så går det inte att förbjuda honom att ge godis varje dag.
Det gör i och för sig inget om mormor och morfar ger godis före middagen när vi är borta för när vi är borta så är det också de som ska truga i henne middagen. Så jag och maken ser det hela som en utbildningsövning. Gullefjunet vet redan varför hon inte får godis just före middagen men nu får även mormor och morfar tillfälle att lära sig.
Om ni har en ledig rad i anteckningsboken kan ni även skriva dit en liten påminnelse om att vi hoppas att mitt nya pass dyker upp senast onsdag. Annars får jag lov att åka till polisen på Arlanda och göra ett provisoriskt pass. Vi var där idag och rekade men polistanten sa att det var för tidigt att göra ett provisoriskt pass. Samma dag eller dagen innan var det som gällde.
När vi skulle lämna så backade maken utan att kolla ordentligt på den tomma parkeringen. Då höll han på att krocka med en polisbuss och jag skrek rakt ut. Vanligtvis blir maken förbannad när jag skriker rakt ut för han har “minsann redan sett” det jag skriker om men idag tackade han för att jag var så observant. När faran var över sa jag till maken “Det var ju dumt att jag varnade dig – det skulle ju ha blivit ett sjukt bra blogginlägg om du krockat med en polisbuss på polisens parkering”.
Om ni har inte alls har mycket i era kalendrar kan ni väl även klämma dit att det är min namnsdag på onsdag den 12e mars och min 26-typ-ish-årsdag på måndag den 17e mars.
Jag önskar mig inget speciellt men om ni väldigt, väldigt gärna vill ge mig en present vore det förstås trevligt om ni kunde emaila mig en teckning till victoria@prinsessanpaarten.se. Om ni inte har barn vars teckningar ni kan scanna in så går det bra att kludda ner något själv för jag är ingen konstkännare så jag blir lika glad för alla “mästerverk” så ni kan ge er talanglöshet fria tyglar. Som jag gjorde när jag blev förälder och började sjunga och rita som någon sorts tok.
När det gäller konstnärskap tycker jag faktiskt inte att den största talangen ligger i vad man kladdar ner. Det anmärkningsvärda är ju talangen att namnge sitt mästerverk och få folk att köpa illusionen. Jag presenterar “Fotspår på en ö”.
