Gullefjunet har massor mjukdjur. Alldeles för många. Jag har faktiskt lyckats smuggla undan några till skattkammaren, men hennes säng svämmar ändå över. Majoriteten av husdjuren har vi inte köpt själv, de flesta har varit presenter. Om ni tillhör kretsen av människor som brukar köpa presenter till gullefjunet så behöver hon inte fler mjukdjur. Pussel är bra. Det kan man aldrig få för många av. De är platta och tar inte så mycket plats.
Hon har inget favoritdjur. Vissa är populärare än andra, men hon har inte ETT favvodjur som måste med överallt. Det är lite tur. Man har ju hört historier om folk som har tappat bort sitt barns favoritdjur och att det blir totalt krisläge av situationen.
Däremot så brukar hon få för sig att hon ska ha ett visst djur just nu. Vilket djur det är varierar. Vilket gör det svårare att veta vilket mjukdjur det är viktigt att man håller reda på just för tillfället. På nått konstigt sätt är det ALLTID det djur som är försvunnet hon ska ha just då. Idag när hon skulle krypa isäng skulle hon ha ugglan. Som är spårlöst försvunnen. Jag har letat efter den i en timme nu. Eller ja, just nu leter jag förstås inte som ni ser, jag sitter och bloggar. Men jag har letat överallt och hittar den inte. Så nu sitter jag här och låtsas att jag letar och hoppas att hon ska somna innan hon märker att jag inte har kommit in med ugglan ännu.
Just nu verkar det som hon har glömt bort ugglan för av ljuden från sovrummet att döma försöker hon flytta på sin säng medan maken säger att hon ska sluta och lägga sig istället.
Eftersom ugglan är försvunnen kan jag inte visa någon bild på den. Men så här ser Kajsa ut.
