Morötterna är bäst

Vi äter jättesällan på hamburger-snabbmatställen. Eller fel. Jag tycker om skräpmat så jag brukar äta lunch på sådana etablissemang med en frekvens som bara med mycket god vilja skulle kunna kallas sällan. Men barnet äter jättesällan på sådana ställen.

Hon är inte intresserad av sådan mat och frågar aldrig efter att äta på hamburgerställen. Även om jag tycker om skräpmat är det inget jag tycker att jag borde uppmuntra dottern att utveckla en längtan efter så jag brukar passa på att äta sånt när hon inte är med.

Idag skulle vi dock till svärmor en sväng och det fanns ingenting snabblagat till lunch hemma så vi åkte till McDonalds på vägen. När vi åkte därifrån frågade jag vad gullefjunet tyckte var godast i Happy Mealet, och hon svarade morötterna. Märkligt barn alltså. Inte för att jag klagar över hennes kost-preferenser, men något annat än märkligt kan man ju inte kalla det när ett barn föredrar morötter över hamburgare.

Jag tyckte att dagens leksak var ovanligt fin för att vara en barnmåltidsleksak förresten. Det är en äppelhållare om ni undrar. Jag var själv tvungen att läsa på förpackningen för att ta reda på vad det var.

Egentligen tycker jag att det är rent hyckleri av hamburgerställen att hålla på med sallader och hälsosam mat. Man går ju dit för att få salt och flott, om man är ute efter en sallad går man ju någon annanstans. Men i barnmaten har jag ingenting emot grönsaker. Barnet ska ju inte göra som jag gör, utan som jag säger.