Modersinstinkterna ur funktion

Det sägs ju att modersinstinkterna är så starka att en mamma är beredd att riskera sitt eget liv för att skydda sitt barn om det är i fara. Det där verkar då inte stämma på alla.

Ni har väl läst om råttan på Coop va? Jag har sett storyn i minst fyra olika tidningar. En mamma var på kundtoaletten med sitt barn och “attackerades av en ilsken råtta”.

Hon fick panik och lämnade toaletten. Ungen sittandes på toaletten, rädd och chockad. Detta framgår inte av artiklarna men låt oss gissa att det fyraåriga barnet gråter. Råttan gömde sig bakom toalettborsten. Fullt rimligt beteende av råttan under omständigheterna.

Mamman kallade på personalen. De ville inte gå in på toaletten och hämta det rädda gråtande barnet. Mamman beskriver det som att “personalen vägrade” och när man läser det här får man intrycket av att mamman säger detta med ett kritiskt tonfall.

Jag har aldrig jobbat på Coop men jag misstänker att det inte ingår i personalens arbetsbeskrivning att de ska lyfta av barn från toalettstolar för att ungens morsa inte törs. Man kan givetvis tycka att någon ur personalen borde ha avslutat dramat genom att hämta ungen, men det känns inte som att personalen är de största skurkarna i den här historien. De försökte ju fånga råttan med en håv i alla fall.

Ungen sitter fortfarande på toaletten och är rädd. Förmodligen inte för råttan bakom toalettborsten utan för att alla är helt hysteriska. Som tur är finns det en superhjälte som suttit i cafeterian under dramats inledning. Ungen har en mormor. Tanten går in och räddar barnet från toaletten.

Efteråt får barnet välja en leksak från Coop och mamman får ett presentkort på 500 kr. Vad säger mamman då tror ni? Hon säger “Jag tyckte personligen att det kändes lite snålt”.

Vad hände med råttan då? Jo råttan blev mördad av en skadedjursbekämpare.

Slutet gott allting gott. Utom för råttan och för mamman som bara fick 500 kr förstås.