Just nu springer maken runt och letar sina glasögon. Igen. De ligger på microvågsungnen. Jag ska snart berätta det för honom, han ska bara få springa några varv till.
Men det var inte det jag skulle berätta.
Tidigare i veckan när jag pratade med Telia-Erika ville hon att jag skulle koppla datorn till modemet. Då behövde jag en sladd.
För att komma åt sladdlådan blev jag tvungen att lyfta ut glödlampslådan och gamla-omoderna-datorgrejerlådan. Jag travade upp lådorna i hallen alldeles utanför garderoben där de bor.
Det här var ju i måndags. Och lådorna dom står där än. För någon dag sedan la jag dit en hög med papper och annat skrot.
Hur länge ska lådorna stå där egentligen? Det var ju jag som tog fram dem. Ska jag måsta ställa tillbaka dem själv OCKSÅ? Det känns inte jämlikt om jag ska göra allt, man ska dela på arbetet i hushållet.
Som jag ser det borde Telia-erika göra´t det var ju ändå hennes fel att dom kom fram, om jag fattat rätt 🙂
Bra blogg 🙂
Det var en bra ide, jag borde ringa Telia och fråga när de tänkt komma och ställa undan lådorna för något kompensationserbjudande om gratis TV har jag då fortfarande inte fått.
Ja gör´t ….
själv skyller jag alla problem inklusive svält, krig och elände på tele2
det känns så mkt bättre på nått vis 🙂