Jag vet att jag sa att jag skulle sluta tjata om gardiner. Men man kan inte alltid hålla det man lovar. Det här är typ samhällsinformation som måste komma ut till folket.
Om man är gift och har barn kan man inte ha gardiner som får hänga som de ska.
För i ena ändan av gardinstången ska mannen proppa in sin dator när han inte använder den. Då proppar han in hela gardinen. Och i andra ändan ska barnet trycka in sin gunghäst. Då trycks gardinen ihop. I mitten ska mannen dra gardinen åt vänster eftersom han inte kommer åt balkondörrshandtaget bakom den barrikerande gardinen, och barnet ska dra den åt höger för att gömma sig. Så den gardinen åker fram och tillbaka tjugo gånger om dagen.
För mig är det ju försent, men för eventuella läsare som inte har hunnit ta steget att fatta livsavgörande beslut ännu vill jag bara säga att ni ska tänka igenom era livsval ordentligt. När man är ung kan man lätt känna sig oövervinnerlig. Man tror att för MIG blir det annorlunda. Tro mig, det blir inte det.
Familj och barn. Eller gardiner som får hänga ifred. Man kan inte ha båda delarna. Det går inte.
Gardinkappa? Omtag?
Omtag är uteslutet, jag vill inte att gullefjunet ska försöka hänga sig.
Det undviker man genom att fästa dom som min familj: med häftstift. Minsta rörelse och de faller.
Även minsta gunghäst eller laptop gissar jag?!
Antagligen. Fast det överlevde ju min och Erikas framfart.
Men gardinkappa? Panellängder på skena som är gjord för att flyttas? Minimalistiskt utan gardiner? Nån lösning finns även för dig!
Kappa kanske? Det är visserligen inte så hippt och inne som hängande gardiner men jag diggar mina. 🙂