Maken säger att jag är “mjuk”

Vi sitter i soffan allihopa medan gullefjunet dricker välling.

Maken: När man nattar henne på kvällen så märker man när hon börjar bli trött. Då blir hon kramig också brukar hon alltid klättra upp och lägga sig på min mage. Men hon ligger bara kvar några sekunder innan hon rullar ner igen, för jag är ju inte mjuk ju.

Till saken hör att när hon lägger sig på min mage brukar hon minsann ligga kvar tills JAG rullar iväg henne. Vilket maken ser ut att komma på sekunden efter han avslutat meningen.

Jag: Vad menar du med att du “inte är mjuk”?

Maken: Ja, jag är ju så mager.

Jag: Uhm…

Maken: Ja alltså, du har ju bröst!

Jag: Bröst? Var det dem du tänkte på när du indirekt sa att JAG är mjuk?

Maken: Ehh, ja, nej, eller, ja du har ju lite mage också… eller ja, vad jag menar är att du är i alla fall mjukare än mig.

Jag: Vill du att jag ska skicka en spade så att du kan gräva en ännu djupare grop?!

Maken: Vad jag egentligen skulle säga var att man märker när hon är på väg att somna.