Limited edition handbag

Ni vet hur det är när man ser någonting man bara älskar vid första anblick. Man bara känner att man MÅSTE ha. Men sen blir man så där förståndig. Man kommer på att man behöver nya sommar/vinterdäck på bilen. Eller att elräkningen var väldigt hög förra månaden. Eller att den där saken man vill ha så mycket är otroligt onödig och alldeles för dyr.

Så blir det ju när man ser en handväska som man inte alls behöver men ändå vill ha. Man kan ju inte motivera för sig själv att köpa en exklusiv handväska till samma pris som fyra bildäck när lagen säger att man måste ha acceptabla bildäck men det finns ingen lag som säger att man måste ha en till handväska när man redan har en som rymmer både börsen, telefonen och ett par gympadojor.

Väskan kanske ser ut som någonting som Lasse Åberg har målat men man bryr sig ändå inte för man tycker om väskan och man vet också att saker som Lasse Åberg har målat har en orimligt hög prislapp. Just det senare med prislappen bidrar till att göra väskan extra önskvärd eftersom det är helt orimligt att betala en förmögenhet för någonting bara för att det är en känd gammal gubbe som har ritat på den.

Så man avstår väskan. Sen går man och trånar och tänker på olika händelser som skulle kunna ursäkta inköpet av en handväska som man inte alls behöver. Väskan blir en symbol för någonting större, någonting man verkligen önskar sig. För någon annan kanske väskan inte verkar så speciell men man har låst fast på väskan och man kan nästan inte sova på nätterna för att man tänker på hur man ska bära sig åt för att få den där väskan som man inte behöver.

Man drömmer om att vinna på lotto eller att få löneförhöjning. Så att man kan unna sig väskan och bli riktigt lycklig. När dessa saker inte materialiserar sig börjar man intala sig själv att om man är väldigt duktig och avstår en godispåse då och då har man gjort sig förtjänt av den där väskan man önskar sig så mycket även om den är alldeles för dyr.

Till slut har drömmen om väskan blivit större än själva väskan. Man vill förverkliga sin dröm om väskan, inte längre för väskans skull utan för drömmens skull. När man till slut står där och har uppfyllt alla krav som man satt för sig själv för att kunna köpa väskan och ska slå till upptäcker man ofta att drömmen var större än väskan. När man äntligen ska köpa väskan så kommer man på att väskan inte var så åtråvärd som man trott hela tiden. Så man slutar ut att köpa väskan och går och köper ett par slumpmässiga skor istället.

Men ibland så blir drömmen om den perfekta, trendiga väskan som alla kommer att avundas en sann utan att man ens önskat sig den.

Idag blev jag ägare till en helt ny exklusiva väska. Limited edition. De saker som gör en allra mest lycklig är de som man bara får utan att ha drömt om dem eller ens vetat att man eftersträvade dem. Helt plötsligt är man bara stolt ägare av en statuspryl.

Riktigt exklusiva grejor. Michael Kors och Louis Vuitton och andra dyra designers kan kasta sig i väggen. Min nya väska är designad och handmålad av gullefjunet på påskens Miniläger.

Vi tittar på väskan en gång till. Jag är så himla stolt och glad över att jag äger den här väskan. Jag har till och med fått den utan att betala en endaste krona (förutom Mini-lägeravgiften förstås…). Designern bara “Du får den av mig mamma”.

Jag ska ha den till jobbet på måndag. Jag kommer att bära den men en självklarhet som visar att det är en mycket exklusiv väska som gemene man (kvinna) inte förstår sig på eller har råd med.