Nu har jag konstaterat att massor av besökare har förstorat bilden på makens keps i förra inlägget. Det syns inte hur ful den är även om man förstorar upp bilden. Jag hade egentligen tänkt kasta kepsen på Majbrasan, men det regnade så mycket att det var lite dålig fjutt på brasan. Så jag var lite orolig att maken skulle upptäcka vad jag gjort och lyckas rädda kepsen. Så den blev kvar i min ficka och jag kan alltså ta ett foto och visa er en närbild på eländet senare.
Ni som förstorade fotot i förra inlägget har ju förstås konstaterat att det fanns med en del fula möbler på bilden. Tex en grön Ikea-pall. Till höger om den en hög pall som jag brukar sitta på vid köksbänken när jag lagar mat, jag blir väldigt trött när jag lagar mat. Bakom den gröna pallen såg ni ett litet eländigt bord med en hylla under.
De ser fula ut, men det är de egentligen inte. Jag ska nämligen måla om dem. Maken tar varje tillfälle att påpeka att om jag ska måla om dem vore det bra om vi hade en slipmaskin och att jag inte borde ha sålt den vi hade på Ebay. Fånigt, jag köper en ny så klart. Så fort jag får målningen att bli av kommer de att bli jättefina. Tills dess duger de som de är. Vad spelar 2-3 år hit eller dit för roll? Förr eller senare blir de målade.
Ni märkte kanske att piedestalen var dammig. Det är lugnt, jag har packat en trasa, jag dammar av den i Stockholm samtidigt som jag dammar av våra andra dammiga möbler. Det är en bonus med att flytta. Ur damnings-synvinkel borde man helt klart flytta oftare.
Barnsängen som balanserar överst på lasset ska inte med till Stockholm. Inte den där skrangliga Ikeahyllan till vänster om barnsängen heller. De står bara där för att maken och farsan är dåliga på att lyssna på instruktioner. Så när de ska packa flyttlasset och jag är i Stockholm kommer jag att sitta i mobilen och gasta vilka saker som inte ska med. Sen kommer det att sluta med att jag tycker att de inte lyssnar så jag kommer att kasta på luren och ringa till morsan på hennes mobil och beordra ut henne ur huset för att styra upp situationen. När man beskriver för morsan hur en barnsäng ser ut och säger att den inte ska till Stockholm fattar hon vad man menar.
Det känns inte alls bra att jag kommer att vara i Stockholm när flyttlasset ska lastas. Inte heller känns det bra att jag kommer att vara på jobbet när det lossas av. Vilket kaos jag kommer att komma hem till liksom…