I natt har jag sovit lite drygt en timme. Först hade jag en 40-gradig liten kamin liggandes på magen i form av dottern. Förutom att det blev lite varmt för mig så tyckte jag inte heller att det var så bra när hon hade feber att hon låg och värmde upp sig ännu mer på min kroppsvärme. Så mm för mm lirkade jag ner henne på madrassen. Då började maken nysa, så då vaknade hon och klättrade upp igen. Så då fick jag vänta på att hon skulle somna igen och göra om hela proceduren. Nästa gång råkade det bli ett litet ryck på sista förflyttningen också var det helt kört.
Vi hade tagit medicin klockan elva så jag tyckte faktiskt att det var lite märkligt att febern inte gick ner alls. Men man ska ju bara ta medicinen var sjätte timme så vi kämpade på.
Vi lekte med Musse, Mimmi och Pluto. Vi drack vatten med isbitar i muggen. Vi drack vatten ur sugrör. Vi åt piggelin. Vi hade en brottningsmatch för att byta blöjan. Sen bar jag runt lillstackarn i lägenheten tjugo+ varv. Två gånger hann vi läsa pottboken. Vi lekte med apan och ugglan. Sen hämtade vi en laptop och tittade på YouTube i sängen. Jag föreslog olika vaggvisor och gumman föreslog saker som Babblarnas första sång och ösiga Världens bästa Karlsson. Tjugo över fyra somnade hon äntligen till Cornelius Vreeswijk. Då fick jag sova en stund.
Halv sex vaknade skrutten igen hysteriskt storgråtandes. Då hade det äntligen gått tillräckligt länge sedan förra medicineringen så att vi kunde ta alvedon igen. Maken hämtade den här gången också.
Återigen hände ingenting, febern gick inte ner trots medicinen.
Då ni, då råkade jag se vad det var för flaska som maken hade lämnat på köksbänken när han hämtade medicinen. Tavegyl. Det är en klåddämpande medicin. Den är inte alls febernedsättande. Jag önskar att jag kunde säga att jag reagerade med ett roat leende, men jag hade bara sovit en timme så det var flera mil till närmsta leende.
Nu har jag fått sova några timmar så nu är jag inte lika ilsken längre. Jag har också förtydligat medicinflaskorna litegrann.
Var tredje timme fick jag medicin när det var som värst, omväxlande albyl – paracetamol tror jag det var, för att inte få fler feberkramper.