Maken har köpt ny dator idag. Och igår. Men den han köpte igår lämnade han tillbaka idag. Så igår höll han på och försökte installera saker på datorn som han lämnade tillbaka idag.
När han hade bytt dator idag och vi var i Barkaby så sa maken “Ska vi göra ett deal? Jag tar Gullefjunet till Andys lekland och du behöver inte följa med och kan gå och shoppa. I gengäld fixar du till min nya dator ikväll”.
Jag tog dealet. Det lät bra. Nu känner jag att jag nog har blivit lurad.
Maken kastade nämligen in ytterligare villkor. Att jag skulle vara på gott humör och inte svära medan jag fixade datorn.
Jag känner just nu att det här är tamifan helt orimliga krav. Det är ju ungefär samma sak som att kräva att man ska vara på gott humör och inte svära när man gör någons momsredovisning.
När man håller på med någons dator vet de aldrig var de har några av sina lösenord och när man håller med deras momsredovisning vet de inte var de har kvittona.
Att få svära är faktiskt en mänsklig rättighet under sådana arbetsförhållanden.