Jag håller på att förvandlas till min mamma

Jag och mamma har alltid haft helt olika packningstekniker. När mamma ska någonstans brukar hon alltid börja packa en halv vecka innan. Tvättar det hon ska ha med sig gör hon en vecka innan.

När jag bodde hemma, och sedan när vi har varit hemma och hälsat på, har hon alltid gått omkring och sett helstressad ut när hon har betraktat mitt sätt att packa. Om jag ska åka kl sju på morgonen så startar jag tvättmaskinen klockan sju kvällen innan. Om nått fortfarande är fuktigt när man ska åka kan man ju alltid lägga det i en plastpåse så att de inte blöter ner resten av kläderna. Packningen har jag alltid tagit itu med vid midnattssnåret. Jag har aldrig förstått vitsen med att dra ut på någonting som är tråkigt i en hel vecka.

Det här är vår första solresa sedan gullefjunet föddes. Sen hon föddes har vi bara flyttat mellan länder och semestrat i Sverige eller utan henne. Så nu har jag har på något sätt fått för mig att man måste vara lite mer organiserad när man ska utomlands med barn.

Jag har förvandlats till min mamma! Vi åker inte förrän på lördag och jag har redan packat minst hälften. Tvättade gjorde jag igår. För jag måste kolla om jag har kommit ihåg allt eller om det är något jag måste köpa imorgon. Jag har packat solskydd, kylbalsam och flytande Alvedon. Innan vi fick barn packade jag alltid Ipren istället för Alvedon för jag tycker att ibuprofen är bättre än paracetamol mot baksmälla. Acetylsalicylsyra är förstås allra bäst mot baksmälla, jag är glad att jag inte behöver vara ung nu när de har slutat tillverka Magnecyl. 

Maken sitter i soffan och skrockar att han ska ringa till min morsa och berätta att jag börjat packa. Å jag bara “Sluta nu, jag är faktiskt förälder, jag måste ta lite ansvar när det gäller packningen nu för tiden”.

Jag tror att jag har nått den punkten när det är dags att sluta nöjt utbrista “Vuxenpoäng!” och börja tycka att “Tonårspoäng!” är en merit istället.