Det här med leksaksbrödrosten fick mig att börja fundera över varför jag har sånt agg mot brödrostar.
Då kom jag på att jag glömde att berätta för er om sylten.
Om ni någonsin har varit inneboende i en engelsk familj, eller om ni har umgåtts med engelsmän kring frukosttid så vet ni hur det är.
De ska ha sylt på sitt rostade bröd.
Å de ska sleva upp sylten med en kniv. Om man förslår att de ska använda en sked istället för en kniv så stirrar de på en precis som om att man har erbjudit dem en osthyvel att skära ost med istället för en kniv.
Engelsmän förstår sig inte på osthyvlar för de kan ju inte skära en-centimeter-tjocka ostskivor med en osthyvel.
Det är nämligen så att engelsmän MÅSTE ha en-centimeter-tjocka ostskivor och de MÅSTE ha sylt på bänken/bordet/tallriken/knät. Det får man ju inte om man använder osthyvel och sked så det måste vara kniv till allting frukostrelaterat.
Precis så är maken också. Därför hatar jag brödrostar.