Jag är nog lite sjuk mamma

No shit, det menar du inte va?!

För jag trodde att spyan i soffan och på vardagsrumssoffan och halva vardagsrumsgolvet betydde något helt annat. Som att middagen som inte rördes alls bara inte var god eller något sånt.

Om folk på gymet där jag inte har hämtat ut mitt medlemskort ännu hade sett mig när jag tog barnet och lyfte henne rakt upp ur soffan och svepte henne på hög höjd över vardagsrumsbordet och ställde ner henne på en lättavtorkad golvyta skulle de ha tänkt “Gud vad vältränad! Rakarmslyft med 15 kg+ utan att tveka eller darra på handen”.

Sedan blev hon mycket piggare och beställde isglass efter isglass. Vi har alltid isglass i frysen om hon skulle bli sjuk. Vi är nämligen väldigt rädda för uttorkning i den här familjen. Sedan maken kollapsade på akuten och blev insläpad på intensiven av två sköterskor och uppkopplad i alla möjliga maskiner pga uttorkning under sin behandling så tar vi uttorkning på allra största allvar. Man kan alltså aldrig äta för mycket isglass när man är magsjuk.

Vi tröst-pärlade en hel julstjärna. I vanliga fall brukar jag lägga undan pärlandet när hon tröttnar efter halva också gör vi klart nästa gång andan faller på, men idag pärlade jag klart hela stjärnan trots att hon slutade hjälpa till efter hon gjort ramen.

Då säger barnet “Jag har hört att när man är sjuk får man vara uppe lite längre”. Å jag bara “Den som sa det till dig ljög, när man är sjuk behöver man sova extra mycket!”.

När maken stiger upp efter nattningen ska vi vabb-förhandla. Vi har båda möten på tisdag-morgon och när magsjukan kommer på söndagkväll får man räkna med minst två vabb-dagar. Maken har fört fram argumentet “Du får flytta på ditt möte för du är kunden som ska träffa er konsult, och jag är konsulten som ska träffa vår kund”. 

Jag föreslog att vi skulle ta halva dagen var båda dagarna och att maken skulle flytta sitt möte men han kontrade med det oschysta motbudet att han skulle ta en och en halv dag bara jag tar en halv dag och flyttar på mitt möte. Skit också.