När det gäller cancer har maken en fantastisk I-will-beat-the-bastard attityd. Om en förkylnings- eller magsjukebasillusk utmanar honom eller dottern är han besegrad redan vid ‘En Garde!’.
Vi sitter i ett rum på vårdcentralen och väntar på BVC-sköterskan. Gumman och jag är sådär lagom kletiga eftersom hon kräktes i bilen på vägen in.
Jag: Vad har du i den där påsen?
Maken: Stefan och Ugglis. Maken halar upp en nallebjörn och en uggla på britsen där jag sitter med gumman.
Jag: Varför har du med DEM?
Maken: Jag tog med dem utifall att hon skulle bli ledsen och vilja ha dem.
Jag: Stoppa ner dem i påsen igen! Sköterskan kan ju tro att vi har tänkt sova över… (muttrande för mig själv) Stefan tillhör inte ens favoriterna, man skulle kunna tro att Ugglis var till henne och Stefan till dig! Dessutom har jag nog med tvätt utan att du drar in mjukdjuren i det här…