En sak som faktiskt inte är med till Stockholm är gubbkepsen. Jag har frågat pappa som kollade och den hänger på en krok i hallen i Jävre. Så här ser den ut.
Ful va? Kom nu inte och säg att sådana där kepsar är moderna just nu. De är kanske moderna bland 70-åriga gubbar och 25-åriga killar. Men maken är varken eller.
Maken har ingen aning om det här men jag har gett farsan i uppdrag att göra sig av med den där gubbkepsen. Egentligen var det farsans idé, han sa att han skulle gömma den. Jag nappade förstås direkt och föreslog att han skulle gömma den i vedpannan.
Farsan kommer säkert att fega ur på just den där biten med att elda upp kepsen. Men att få honom att gömma den så att maken glömmer att packa ner det ska nog inte vara några problem.
I skogen i Norrland kan maken få ha på sig gubbkepsen. Där träffar han ändå bara fåglar, huggormar och andra wierdon som sitter på stubbar och äter äpplen. Här i Stockholm vill jag varken veta av gubbkepsar eller halmhattar. Gullefjunet kan bli mobbad ju. Det är därför jag bara åker och handlar i min gröna plyschoverall när hon inte är med så att hon inte ska bli lidande för min klädsmak.