Vid halvsex i morse kräktes gullefjunet. Bara jättelite så jag tänkte att det kanske var hostslem för hon har ingen feber och är pigg. Det sista som överger en är hoppet vet ni väl.
Jag har svinmycket att göra på jobbet och maken hade ett möte han inte kunde ställa in klockan 10. Så när det var dags att stiga upp diskuterade vi möjligheten att jag skulle åka till jobbet senare, ungefär så att jag kom dit vid 10 och att gullefjunet fick följa mig dit och vara där en timme eller så, och att maken skulle hämta henne där och ta hem henne efter sitt möte. Gullefjunet tyckte att det lät kul och ville det.
Sen gick maken och duschade och när han kom tillbaka fortsatte vi att diskutera hur vi skulle pussla ihop vabbningen.
Då avbryter gullefjunet och säger “Mamma, när du åker till jobbet – glöm inte att ta med mig också då”. Minuter senare kräktes hon igen. Pytt i panna blev spytt i sängen. Då ställde vi in alla på-jobbet-överlämningar. Jag är hemma tills maken kommer hem från mötet och sedan åker jag till jobbet. Jag har lakan att tvätta.
Stackars liten! Och stackars mamma med… Krya på er!