Glöm inte att flappa!

Jag: Det där dagis-snoret är ju evil! Innan vi började på dagis hade jag aldrig problem med bihålorna. Jag måste gå och lägga mig.

Maken: Oj då, kl elva? Då kan du ju inte alls må bra.

Jag: ÅÅÅH, jag har glömt tvätten IGEN, varför kommer jag alltid på den just när jag ska gå och lägga mig?!

Jag går ner i källaren och kommer upp igen lika fort.

Jag: Den ena maskinen hade inte startat och den andra är inte klar förrän om 14 minuter. Kan du hänga den? Jag ORKAR INTE vänta på den. Jag mår precis sådär som du alltid säger att du mår så fort du är det minsta förkyld…

Maken: Klart jag kan.

Jag: Tack. (Jag går in i sovrummet).

Jag: (Kommer tillbaka till vardagsrummet) Glöm inte att flappa till tvätten.

Maken: (tittandes i sin bok) Nej, nej självklart inte.

Jag: (vet att han inte vet vad en flapp är) Titta på mig! (han tittar upp) Så här – FLAPP (medan jag gör en flapp-rörelse) – så att du slätar ut de värst skrynklorna.

Maken: Jaja, jag ska.

Jag: Bra. (jag lämnar rummet)

Jag: (går tillbaka in i rummet) Gå snart. Det var bara 14 min kvar när jag var nere. Annars glömmer du bort det och det är as-jobbigt att gå ner och hänga tvätt just när man har tänkt gå och lägga sig. Och tvätten blir skrynklig om den ligger i maskinen för länge och då måste man flappa hårdare.

Allt det där var för nästan en timme sen och jag har inte hört honom gå ner i källaren. Snart måste jag stiga upp och påminna honom!