Fotografering på dagis

Imorgon är det fotografering på dagis. Ni vet, de radar upp barnen och tar foton i syfte att råna föräldrarna. Vem vill framstå som att man inte älskar sitt barn genom att inte köpa XL-paketet?

I år erbjuder de dessutom en att välja bakgrund själv. De har en grön bakgrund och sedan redigerar de in en trävägg eller en djungel eller en tropisk strand i bakgrunden. Tar extra betalt för det hela antar jag. Man får nästan hoppas att de redigerar dit ett tredje öga på ens barn. 1500 kr i kompensation för en sådan kränkningen är väl ändå ganska bra betalt. Man kan ju låtsas bli traumatiserad över det tredje ögat, och sedan tar man ett fint foto själv istället med systemkameran och lägger det i en låda ramar in och sätter upp på väggen eller ger till hela släkten.

I vilket fall som helst vill man ju att ens barn ska vara fin imorgon. Ni vet – ren, välkammad, klädd i sina bästa kläder. Om man skulle falla för pressen att köpa fotona.

Gullefjunet har lite nött hår för tillfället. Lockarna trasslar ihop sig litegrann. Typ så att man skulle behöva en karda för att reda ut det. Jag vill ju inte att hon om tio år ska säga “mamma varför skickade du mig till fotograferingen med en trollfrisyr?”.

Så hur löser man det här då? När man inte varit förutseende och bokat in en klippning i tid? Jag tänkte att jag skulle klippa litegrann själv. Alla barn bör ju ha ett skolfoto som de kan säga till sin mamma “varför klippte du mig själv? jag ser ju inte klok ut” om.

Jag menar, ungar sitter ju aldrig stilla när de ska klippas i alla fall. Sitter och envisas med att följa saxen med ögonen och vrider på huvudet. Så en utbildad frissa har ju ingen chans att få det jämnt heller. Då kan man lika gärna göra det själv. Jag tyckte att det gick helt okej förra gången jag skalperade själv.

Så vi gör så. Ikväll. Så att det absolut inte finns någon tid och möjlighet att rädda upp situationen genom att panik-hitta en frissa för att rädda upp situationen om det går åt skogen.