Den där anklagelsen om att jag aldrig är i skogen är verkligen falsk. Idag har jag varit i skogen till exempel.
Jag sa att det var en dålig idé att peta i myrstacken med en pinne. De blir ilskna då myrorna. Helt plötsligt hade vi myror i skorna och på bena och på armarna. Å det var inte populärt.
Vi gick vidare i skogen. Helt plötsligt stannade maken och sa “det här förstår jag inte”. Då trodde jag att vi var vilse. Men det var vi inte. Det låg ett rör i skogen. “Varför har de dragit ett rör här uppe på berget?” frågade maken. “Jaså är det där ett rör?” svarade jag och var lättad över att problemet bara var ett rör i skogen och inte att vi var vilse.
Maken hade dock inte tappat intresset för röret, han började spekulera i olika syften som skulle kunna förklara varför det låg ett rör i skogen.
Vem bryr sig tänkte jag och sa jag till gullefjunet “kom nu så går vi till plaskdammen” också lämnade vi maken vid röret. När han till slut kom efter var han fortfarande förbryllad över röret, man han hade i alla fall kommit på en teori som involverade andra världskriget. Jag kan tyvärr inte redogöra för vad den gick ut på för jag lyssnade inte så noga.