Ett sånt här kakfat vill jag ha.
För det är sådana här kakfat som skapar barndomsminnen. Minnen om att fika kanelbullar ute på sommaren i femton graders “värme” och blåst som sveper iväg sugröret. Minnen som man 30 år senare minns som de mest fantastiska sommarfikat. Kakfatet som symboliserar det kommer man helt plötsligt på att man ska vända upp och ner på hela sina föräldrars ägor för att hitta. Om man inte hittar det blir man mycket upprörd om morsan säger “det är säkert bortkastat för länge sedan, det var nått skräp jag fick med en tidningsprenumeration”.
Så för gummans skull vill jag ha ett sånt här kakfat som jag sedan ska vårda så att hon kan ärva det när hon själv får barn. Egentligen jag vill inte ha 10 nummer av Hemmets Veckotidning eller Journal eller vilken tidning det nu är som följer med fatet. Men de kanske har några spännande artiklar som jag kan läsa när jag sitter på dass så jag slår till med en prenumeration. Det bor pensionärer i de andra fem lägenheterna i vårt hyreshus så postis kommer säkert att tro att tidningen är till någon av dem.