Så här sa jag:
Kan du hålla dig över bordet om du ska äta banankaka i vardagsrummet så att det blir lättare att torka upp smulorna?
Då gjorde dottern så här:
Tittade på mig. Rynkade på näsan. Skakade banankakan upp och ner så att en extra stor mängd banankakesmulor hamnade på mattan.
Det var exakt där jag inte ville ha dem för den mattan är så satans jobbig att dammsuga.