Category: O-sponsrade inlägg

Etta på Gotlandsgatan till salu

Brorsan ska sälja sin lägenhet på Gotlandsgatan på Söder. Jag förstår vad ni tänker när ni ser bilderna.

Ni tänker “Så ljust och fint”. Det är hans tjej som har pyntat förstår ni. Där hon har ställt en fruktskål hade han alltid en massa tidningar, mynt och annat skräp.

Också tänker ni “Herregud så dyrt för 34 kvm”. Det har ni helt rätt i, lägenheter är helt sjukt dyra i den här stan.

Det enda jag tänker när jag ser bilderna är “Är det där MIN Fjällräven-jacka som hänger i hallen?!”. Om det är det så vill jag bara påpeka att den inte ingår i köpet.

Gotlandsgatan
Foto lånat av Fastighetsmäklarna.

Kaffekoppsbehov

Maken säger att vi inte behöver mer än sex kaffekoppar.

Jag säger att det här inte handlar om behov. Jag vill ha en lila och en grå kopp också.

Maken säger att stången inte rymmer mer än sex kaffekoppar.

Jag säger att vi ska köpa en längre stång. Så att det ryms åtta koppar. Eller tio. Det är lika bra att köpa en tillräckligt lång stång med en gång om jag kommer på att jag ska ha två till efter den lila och den gråa. Kopparna finns i tolv olika färger men svart och vit är så tråkigt så det kan jag vara utan. En tio-koppars-stång ska det vara.

Le Creuset koppar

Det här är inget sponsrat inlägg som jag skriver för att jag har fått gratis kaffekoppar. Jag har minsann betalat för dem själv. De är inte billiga heller. 149 kr koppen ska de ha på vanliga affärer, men på andrasorteringsbutiken i Barkaby får man dem för 109 kr. Om nu någon i beslutsfattande position på Le Creuset läser detta och vill skicka mig de färger jag saknar som tack för reklamen så går det alldeles utmärkt. Skicka mig ett email bara så får ni min adress. Det här är ju ANDRA gången jag gör reklam för Le Creuset och ingenting alls har jag fått tillbaka.

Jag vet hur det här kommer att sluta. Precis som med cykeln som aldrig kom så att jag fick åka och köpa en cykel själv. Jag kommer att få köpa mina egna koppar. Det är fan ingen som uppskattar all den tid som jag lägger ner på att sitta här och skriva oväsentligheter och belönar mig med kaffekoppar för min ansträngningar.

Stången är från IKEA så den kostar väl kring en tia så jag fattar inte varför maken håller på och bråkar om stången. Han skulle aldrig fundera över priset på en varmkorv eller en glass så vad är problemet med att köpa en ny stång liksom?

Minst åtta koppar blir det i alla fall. Jag tänker inte låta längden på en stång sätta gränsen för hur många koppar jag ska ha.

Något Telia-kanalpaket med OS i blir bra

Nu har Telia-Patricia från bredbandsavdelningen också anslutit till vår lilla Telia-grupp här på bloggen. Hon lovade att “se över det här med TVn” om jag fyllde i ett formulär och lämnade mer information.

Jag har fyllt i formuläret och berättat att det inte finns någon mer information än den jag redan har berättat om här på bloggen. Det är ju inte så att min Telia-TV har strulat för jag har ju inte Telias TV.

Det var bara mitt internet som strulade också bloggade jag och berättade om hur Telia-Erika hjälpte mig och sedan sa jag att jag gärna skulle ta lite gratis-TV i ett år som kompensation för att mitt internet var på vift i fyra dagar. Lägg till det som tack för den gratis PR de får när jag bloggar positivt om dem. Det vet ju regelbundna läsare att det är inte ofta jag sitter och häver ur mig positiva blogginlägg. Jag tycker att sånt är skittråkigt.

Som lite efterhands-bloggsponsring typ. Så när Patricia “tittar på det här med TVn” så hoppas jag att hon skakar fram något fint gratis-paket med OS i. Under normala omständigheter skulle jag ha sagt åt henne att skippa alla sportkanaler och lägga dit lite fler barnkanaler istället, men i år är det ju OS och OS är jag lite intresserad av.

Nu ska vi ju inreda kojan också

Ja det säger jag bara för att att det var länge sedan jag gjorde reklam för min kusins butik. Pernilla har gjort om i Tistels webbutik och det blev jättefint. Tjopp, tjopp, kila över och titta nu.

Det här ugglan ger ni fan i att köpa för den ska jag ha (lägg av en åt mig Pernilla så får morsan komma förbi och betala hämta den, jag kommer och betalar i juli när jag är hemma). Morfar ska få spika upp en hylla i det träd som står närmast kojan också ska uggla stå där. Det praktiska är att det även är en sparbössa så när morfar passerar trädet kan han stoppa i sina småpengar. De 129 kr som ugglan kostar kommer ugglan att ha i magen på nolltid.

Rosa ugglaEn sådan här skylt för 79 kr skulle sitta fint på väggen i kojan, eller hur?

Hem ljuva hem skyltNär vi ska på picknick i kojan tänkte jag att maken skulle kunna bära sin förtäring i den här picknick-korgen för ynka 179 kr.

BärslådaDet vet man ju hur det är när man försöker ha duk på bordet och det finns ungar i närheten. Då passar det ju bra med sådana här duktyngder. 99 kr för fyra hjärtan är ju så billigt att man kan köpa två set. Då kanske det ena får sitta kvar på duken om gullefjunet har ett helt eget set att spring runt och nypa fast där de inte alls hör hemma.

DuktygderNågra blommor till rabatten utanför stugan kojan finns inte i webbutiken så det får jag väl köra till Porsnästorget i Norrfjärden och köpa när jag kommer hem.

Glass till frukost

Jag fick ju som sagt ett erbjudande om en gratis yoghurt. Yoghurt som man kunde göra glass av. “Du kanske vill bjuda ditt barn på glass” till frukost stod det i emailet.

Jag är faktiskt inte jätteintresserad av att skapa mig problem. Glass i tid och otid har vi tillräckligt med tjat om alla tider på dygnet utom just vid frukost. Om man helt plötsligt serverar glass till frukost kan man ju glömma att en smörgås eller en vanlig yoghurt någonsin ska duga igen. Så det här frestade inte mig.

Eftersom jag inte accepterade 18-kronors-mutan köpte jag i alla fall en yoghurt för att testa hur glassen skulle bli. Jag tänkte att om jag serverar det som mellis vid halvtio-tio kopplar gullefjunet inte ihop det med frukosten.

Jag inhandlade min yoghurt och läste instruktionerna. 5 dl yoghurt skulle man hälla upp och ställa in i frysen några timmar. Det var allt. Sånt gillar jag – en-ingrediens-projekt.

Yogurt“Några timmar” som det stod i instruktionerna tolkar jag som 2-3 timmar. Om man ska äta det till frukost vill man ju gärna att glassen ska vara klar vid åtta-tiden. Jag har ingen lust att ställa klockan på fem för att stiga upp och göra glass. Så jag gjorde glassen kvällen innan. Hur stor roll kan det spela tyckte jag. Glass bor ju i frysen dygnet runt.

Nästa dag skulle vi då äta glass. Det var tur att jag inte hade nämnt ordet glass till gullefjunet och lovat henne det, för då skulle jag ha fått lov att plocka fram riktig glass. För “glassen” var stenhård.

Yogurtglass

Med kil och hammare skulle man kanske ha kunnat få ur den ur burken, om man hamrade hårt, och äta den som isglass. Men den där burken är en av mina favoritburkar, perfekt storlek och ett bra lock. Så jag ville inte riskera att burken skulle spricka.

Eftersom det här är en produktrecension vill ni förstås veta hur glassen smakade. Ja det vet vi inte. Den gick inte att äta. Den fick dock stå framme och smälta tillbaka till sin normala yoghurtkonsistens. Gullefjunet tyckte att yoghurten var god. Ungefär lika god som vilken annan yoghurt som helst, som man inte kan göra “glass” av.

 

Erbjudanden jag fått

Jag har ju tidigare sagt här på bloggen att inga företag skickar mig erbjudanden om att göra smygreklam för dem i utbyte mot någon vara jag inte visste att jag behövde. Då är det inte mer än rätt att jag nu informerar om att den här informationen inte längre är korrekt. Det är inte så att jag drunknar i erbjudanden, men ett och annat trillar in ibland nu för tiden.

Jag fick tex ett erbjudande från ett sökordsoptimeringsföretag om att anordna en bloggtävling där vinnaren skulle få ett antivirus/säkerhetsprogram till ett värde av 599 kr. Naturligtvis skulle jag också få ett exemplar. Jag tackade nej. För jag har redan ett säkerhetsprogram på datorn. Inte har jag något att säga om antivirusprogram heller, så jag skulle ha väldigt svårt att pressa ur mig ett blogginlägg i ämnet. Annat än om jag skulle skriva ett inlägg om hur brandväggar och antivirusprogram kan driva en till vansinne när de krånglar. Men jag antar att det inte var det de hade tänkt sig. Så jag avstod i alla fall detta fina erbjudande.

“Men så taskigt, vi då?!” tänker ni nu upprört. Nu är ni arga på mig för att jag tackade nej till en bloggtävling. Ni ville skriva rim och motivera varför just ni skulle vinna. Jamen, jag kräver inte er trohet. Vi har ju ett öppet blogg-förhållande, jag vet att ni läser andra bloggar också. Ni får helt enkelt tävla om antivirusprogram på någon annan blogg. Erbjudandet var säkerligen inte exklusivt för mig så om ni googlar bloggtävling+säkerhetsprogram hittar ni säker någon blogg där ni kan tävla.

Ett annat fint erbjudande jag fått var att jag skulle få testa en yoghurt. Mums filibabba. 18 kr och 50 öre kostar yoghurten ifråga. Det var mycket frestande att producera att litterärt mästerverk och göra reklam för ett företag i gengäld för en yoghurt. För det var inte vilken yoghurt som helst. Det var en yoghurt som man kunde göra glass av. Glass till frukost? hette emailet jag fick.

Återigen tackade jag nej. Eller för att vara mer exakt så svarade jag aldrig på emailet. Jag hade tänkt skicka ett artigt nej tack, men jag glömde bort det. Ja, jag vet. Nu är ni upprörda igen. Ni tycker att jag är självisk som håller på och tackar nej till en massa saker. Ni ville läsa en produktrecension om glassen till frukost.

Det är lugnt kära läsare. Jag tänker på er. Jag gick och köpte en yoghurt av sagda märke för 18,50. Jag unnade mig det. Så jag har gjort glass till frukost. Bara för att ni ska få läsa om hur det gick. Jag återkommer med ett inlägg om yoghurt-glassen senare. Den sanna o-sponsrade versionen.

Yoghurtkvitto

Gör ett eget jularrangemang

Kolla vad jag har gjort helt själv. Nästan.

Jularrangemang

Det är jättelätt. Det här behöver ni. En kruka, en blomma, jord, mossa, diverse dekorationer och en kusin. Just min kusin heter Maria och är syrra till Tistel-Pernilla. Men vilken kusin som helst går bra. Det är dock en fördel om ni väljer en kusin med lite gröna fingrar eller någon sorts talang för sånt här. Sen gör man så här. Börja med att hämta kruka och blomma i butiken och gå och ställ dem på bänken där kusinen står.

Jag: De här har jag tänkt köpa och göra ett jularrangemang av.

Kusin: Du måste ju ha någon fler blomma i den där stora krukan.

Jag: Nä jag ska bara ha den här, för Katarina sa att man inte skulle vattna den så då valde jag den. Då kan jag ju inte trycka dit en annan blomma som behöver vatten. Jag sätter dit lite dekorationer istället.

Kusin: Jaha, men då funkar det kanske.

Jag: Men oj, står du och planterar blommor just NU? Då kanske du kan plantera min också?

Kusin: Det kan jag väl.

Sen när kusinen planterat blommorna är det dags för mossa.

Jag: Hur gör man för att det här ska bli snyggt? Kan inte du visa?

Kusinen lägger grön mossa i hela krukan. Då kan man ändra sig och bestämma sig för att det skulle vara finare med vit mossa. Då får man faktiskt plocka bort den gröna mossan själv. Annars blir det för uppenbart. Sen går man bort till lådan med den vita mossan och börjar tafatt plocka med den.

Jag: Ska den vara så här hård eller ska den vara fuktig?

Kusin: Det är bäst om den är fuktig.

Jag: Jaha. Det finns inte så mycket fuktig mossa kvar, jag vet inte om det räcker till hela krukan.

Kusin: Man kan blöta upp den torra mossan igen.

Jag: Kan man? Hur gör man då? Spolar man den under kranen?

Kusin: Du kan ta en hink där borta och lägga ner mossan där ett tag.

Jag? Ska jag? Det här var ett litet bakslag. Ni får räkna med att er kusin ibland inte fattar alla vinkar. Eller så spelar de bara. I vilket fall som helst blötte jag mossan helt själv. Sen tog jag den blöta mossan och la den mitt på arrangemanget.

Jag: Det här blev ju inte så fint.

Kusin: Du kan dra isär den och trycka till den litegrann.

Den här gången var jag förberedd.

Jag: Menar du såhär?

Kusin: Nej, så här.

Då drar kusinen isär och trycker till mossan. Nu är arrangemanget nästan klart. Sen trycker man ner dekorationer. Tomtar, fåglar, kulor, svampar eller vad helst ni har till hands. Det gjorde jag helt själv, den biten kan inte Maria lastas för.

Som ni ser rymdes det bara en blomma i krukan när jag var klar med allt jag skulle stoppa dit.

Enkelt va?!

Prylarna kan ni köpa hos Pernilla. Har ni ingen egen kusin kan ni låna min om ni besöker den fysiska butiken. Maria är inte där vanligtvis, men säg åt Pernilla att jag har lovat att hon ska plantera åt er.

Saker på önskelistan

Mina föräldrar har en iPad som de köpte enbart för gullefjunets skull. Först skulle farsan ge den till henne, men det fick han inte för mig. Hon får gärna använda den men jag tycker att det är en alldeles för dyr leksak till en ettåring (som hon var när han köpte den). Härom dagen när vi var hos morsan och farsan så satt jag och letade efter en app som heter Natti Natti som Vera hade på sin telefon till sin lillskrutt.

När jag hittade den kostade den 22 kr så jag frågade pappa om jag fick köpa den, eftersom det är hans kortdetaljer som är kopplade till the AppStore. Han svarade “Du får väl köpa vad du vill” . Efter en kort paus la han till “om det är till gullefjunet alltså”. 

Nu hade jag tänkt visa några bilder på fina saker.

De här julgranarna är ju hur coola som helst. Vi har ju inte plats för någon riktig julgran i år så jag verkar ha fått dille på julgranar och stod och trånade efter dem igår. Med alla utgifter som december innebär kändes det inte riktigt försvarbart att lägga 250 eller 400+ spänn på en julgran av kottar. Då tänkte jag som så att om jag hämtade maken och visade dem och han sa “åh vilka fantastiska julgranar” skulle jag slå till. Han sa dock “uhm, det ser ut som halva kottar klistrade på en kon”.

Sen så var det den här ljusstaken som kostar ännu mer.

Om man hade den ljusstaken skulle det ju kännas som att man bodde hemma hos House of Philia. Man skulle få ett inredning-småbarnsliv-feelgood liv med permanent Instagram-filter. Kuddarna i bakgrunden skulle sitta som smäck (som man säger i bloggvärlden) i vår soffa. Maken skulle lyfta upp dem förbryllat och snurra på dem och undra vad det var för mening med dem. Själv skulle jag varje gång jag tittade på kuddarna känna mig så fylld av inspiration över att jag hade så vackra kuddar att jag av bara farten skulle fyllas av lust att torka äpplen eller baka surdegsbröd.

Nu tror ni säkert att det här är ett sponsrat inlägg och att jag har blivit mutad att skriva det här. Att butiken i fråga har gett mig dessa saker för att jag ska skriva positivt om dem. Men så är det inte. Till min förtret äger jag ingen av dessa prylar.

Nej det ligger till så att jag har lagt upp dessa bilder för att mamma ska se dem. Det är nämligen så att gullefjunet har tjatat och tjatat på mig att skriva upp dem på hennes önskelista. Men på julafton har hon ju ingen nytta av dem (kuddarna iofs, dem kan man ha året runt) så hon önskar sig någon av dem till första advent istället och så kan hon avstå julklappar på julafton säger hon.

Mamma – finns på Madam Filur i stan.

Nu har jag köpt julgran

Nu tror ni säkert att jag är någon sorts julfanatiker. Så är det inte, jag är så där lagom intresserad av jul, men julpynt vill jag ju ha. Det ligger till så att jag har bestämt att vi inte har plats för någon julgran i år så jag planerade att ha en julgranskruka. Vi har varit hos Kusin Pernilla på Tistel idag och det fanns bara två kvar av min tilltänkta julgran. Då fick jag ju lov att slå till nu.

Jag har inte klätt den klart ännu, det är ju bara oktober. Till första advent ska den bli full med glitter och pollor och grejor. Om ni känner att ni måste ha en sådan där svamp som jag har på bilden kan jag berätta att det är kört, för jag köpte den sista.

Den röda julgransfoten däremot har hon inte ens hunnit packa upp än, jag hittade den på lagret, så en sådan kan ni köpa om ni känner er inspirerade. Om ni tror att det är en domherre som står där till vänster så har ni helt fel. Det är en FÅGEL fattar ni väl. Det är ingen idé att ni försöker hävda att domherre är en typ av fågel. En fågel bara, det är vad det är. Man behöver inte krångla till saker, och på den punkten kan jag ju faktiskt hålla med gullefjunet. Jag köpte inte sista av den heller. Så en sån kan ni också slå till och köpa nu när jag har inspirerat er. Då kan ni nästan känna det som att ni är hemma hos mig.

Det var faktiskt himla tur att vi åkte dit just idag. För Pernilla hade ställt några av stearinljusen HELT fel. Men gullungen har varit och ställt allt till sin rätta igen. Så nu är det jättefint på hyllorna om ni åker dit och tittar.

Jag har en jättefin bild av Pernilla och gullefjunet, där Pernilla står i en vinkel så att hon har världens klyfta rakt in i kamerafokusen. Sex sells vet vi ju alla, så den borde jag ju lägga upp för att hjälpa Pernilla marknadsföra sitt företag. Men jag vet minsann vilket liv det skulle bli om jag la upp den, så ni får se den här bilden istället.

Jag hade tänkt slå till och köpa ett servettställ som ni ser på övre raden i collaget nedan. Men det visade sig att det var en ljuslykta som man sätter ett värmeljus i också skiner lågans ljus genom hålen. Då blev det inget, för öppna lågor går inte att ha i gullefjunets närhet.

Pernilla har i alla fall startat en webshop nu. Kanonbra för er som bor söder om Umeå och inte bara kan svänga in till butiken. Ni hittar Tistels webshop här.

Nu undrar ni säkert om jag fick julgranen gratis när jag gör reklam på det här sättet. Det fick jag inte, jag betalar minsann för mig. Jag gör reklam för att det är min kusin. Men rabatt fick jag, vet inte riktigt hur mycket, man jag tror att svampen blev gratis. Fattas bara annat, kusin-rabatt ska man ju ha när man handlar titt som tätt.

En helt osponsrad produktrecension

Man ska ju ha tävlingar på sin blogg, då blir man populär. Så jag har funderat och funderat för att komma på någon tävling jag skulle kunna ha för att lotta ut barnkläder. Men jag har så dålig fantasi just nu så jag kommer inte på något.

Då tänkte jag att jag kunde tipsa er om någon annans tävling. Så jag googlade tävlingsbloggar för att se om jag kunde hitta några pågående tävlingar om disktrasor.

Då hittade jag denna produktrecension. Jag insåg ju då att produktrecensioner är en annan sak jag inte bjuder mina läsare på så ofta. Jag blev inspirerad. Så nu ska jag produktrecensera en sak jag köpt på någon butik i stan.

Det här var en produkt som jag aldrig hört talas om förut. Den var en Bamsereflex. Reflexer har jag ju hört talas om förrut, men det här med Bamse-motivet var helt nytt för mig. Det fanns även Skalmanreflexer och Lille Skuttreflexer. Jag fick själv välja vilken jag ville köpa. Jag tyckte att det var så svårt att välja så jag frågade gullefjunet om råd, och då blev det en Bamsereflex. Jag betalade och fick ta med den hem direkt.

Jag älskade verkligen förpackningen som var av genomskinlig plast och lättöppnad. Stort plus att den även sysselsatte gullefjunet som satt och vred och vände på förpackningen flera varv innan hon tröttnade.

Men hur fäster man reflexen då tänker ni nog nu? Det tänkte jag också till att börja med. Man öppnar helt enkelt kedjan genom att föra ut en av kulorna ur fästet, som på bilden.

Sen är det bara att trä den genom någon ögla eller liknande som ni hittar på jackan. Eller varför inte på en sko som jag har gjort på bilden nedan, med en helt annan reflex.

Jag har tänkt använda min reflex när jag är ute och går i mörkret. Jag kommer att fästa min reflex nära en ficka så att jag kan stoppa ner den i fickan när det är ljust ute. För det värsta jag vet är när jag måste gå på toaletten när jag är på stan och shoppar och reflexen åker ner i toalettstolen. Så den här reflexen har en given plats i min ficka.

En annan klar fördel är att motivet är något som barn tycker är roligt. Om det blir bråk i barnvagnen kan man bara haka lös reflexen från jackan och låta barnet leka med den. I like it.

En annan fantastisk egenskap med sådana här reflexer är att bilister ser er när ni kommer och går i mörkret. Om ni kommer ihåg att ta upp dem ur fickan alltså.

Ni hittar sådana här reflexer lite överallt. Jättemånga butiker säljer dem och det finns massor med andra motiv utöver Bamse. Jag har för mig att de kostar kring 30-40 spänn.

Glöm nu inte att gilla Prinsessan på Ärten på Facebook. Eller följa på Bloglovin. Vem vet jag kanske skickar en reflex på posten om ni följer mig på något sätt (bloggen alltså, inte in real life va? då ringer jag polisen) och om ni lämnar en kommentar och berättar att er största önskan i livet är att vinna en billig reflex.

Barnkläder som ni kan köpa hos mina konkurrenter

Jag gick ju en sväng på stan i Luleå igår. Jag behövde lite kläder till fjunet. Allting finns ju inte i min egen butik, jag har tex inga vindoveraller. I år hade jag tänkt ligga steget före dagispersonalen och ha kläder i rätt storlek innan de skickar meddelande att dottern är sämre utrustad för utomhuslek än andra barn.

Jag kikade in på Hafva, för de har både barnkläder och leksaker. Jag behöver ju födelsedagspresenter också till högtidsdagen. Det blev ingen leksak, men jag köpte två tröjor. Fastän det inte var det jag letade efter, det jag letade efter hade Hafva inte, utan för att de var fina. Dessutom var den ena på rea, då måste man ju passa på.

Va, gör du reklam för dina konkurrenter? Så tänker ni säkert nu. Men vadådå? Folk som handlar i min butik är faktiskt inga fattiglappar som bara har råd att köpa ett enda barnklädesplagg. Kidkit och Hafva har helt olika sortiment, som kanske kan tänkas tilltala olika delar av bloggens läsarkrets. Kidkit är ju förstås lite bättre, men det ena utesluter faktiskt inte det andra. Mina läsare kanske vill handla från båda butikerna. I första hand måste jag ju tänka på mina läsare. Det är faktiskt det hela blogglivet går ut på. Att ge saker till läsarna.

Jag orkar inte fota kläderna jag köpte igår så ni får nöja er med en bild på ett plagg från Kidkits sortiment, som ni hittar här.

Bacon till Fredrik Backman

Fredrik Backman, vars blogg jag har tipsat om flera gånger tidigare, har skrivit två böcker som släpps i september – Saker min son behöver veta om världen och En man som heter Ove. Alla som följer hans blogg vet att detta kommer att vara roliga böcker som man måste läsa.

I samband med att böckerna kommer ut ska Backman marknadsföra dem litegrann. Signera böcker på bokmässan i Göteborg, signering på hans kontor i Stockholm. Tydligen ska han även till några fler städer för boksignering.

Nu är det så att Backmans followers är litegrann som sektmedlemmar. Lite besatta. Så på Facebook har det i ett par dagar varit en massa kommentarer där folk lovar att baka olika grejer om han kommer till deras stad och signerar böcker. Kladdkaka om han åker till Partille, Mudcake-cheesecake i Åbo, Hallongrottor i Gävle, Lavenderskorpor i Helsingborg. Så där håller de på. Han gillar nämligen att äta, Backman.

Flera personer har också föreslagit att han ska komma till Norrland. Typ till Luleå, Östersund, Gävle, Umeå, Sundsvall. Till och med Skellefteå har någon föreslagit.

I Norrland är vi ju inte så vana att få besök av människor som är aktuella på ett eller annat sätt. Vi brukar få besök när de har blivit föredettingar och gaget inte är så högt. Bonnie Tyler besökte tex Luleå tidigare i sommar. Och Tommy Nilsson spelade i Piteå. Båda hade sin storhetstid på åttiotalet. Så vi är ju inte så bortskämda här i norr med att folk kommer hit med grejor som just kommit ur pressarna.

Jag tycker att Backman ska komma till Piteå. Jag kan baka. Men inte Mudcake-cheesecake och sådana grejor. Det känns inte som att jag kan konkurrera på det området.

En kompis som har läst Backman sedan långt innan jag flyttade hem till Sverige tipsade dock mig om att han gillar bacon. Maken är en fena på bacon. Så jag tänkte att man kanske kan utlova att om han kommer till Piteå och signerar böcker så bjuder jag på bacon till frukost, lunch och middag.

Hur jag ska ordna logistiken kring det får jag fundera på närmare utifall att han skulle råka nappa. Jag tänkte mig dock en meny i stil med;

Frukost – Full english breakfast med 200 g bacon, 6 korvar, en burk baked beans och ett par ägg.

Lunch – 150 g baconburgare med en 90 g hamburgare till. Någon smarrig dressing och ett salladsblad som dekoration, som han kan pilla bort om han inte gillar kaninfoder.

Middag – Carbonara. Jag har ju tidigare påtalat att det skall vara tre paket bacon, inte två, till en 4-pers laddning carbonara, men man kan ju lägga till ett extra paket. Det kan man ju leverera till hans hotell i en burk som han kan be dem värma upp i köket. Om de blir något över så kan han ju äta resterna till frukost nästa dag.

Man kan ju även packa med några bacon butties utifall att han skulle känna sig hungrig på kvällskvisten.

Men med alla erbjudanden som han fått om kakor i andra städer behövs det en kampanj för att övertyga honom om att Piteå is the place to go.

Därför tänkte jag som så att om ni alla kilar över till hans blogg och lämnar en kommentar till det här inlägget som säger ”Kom till Piteå så får du bacon till frukost, lunch och middag”. Då kanske han kommer till Piteå.

Backman får typ 50+ kommentarer på varje inlägg så han orkar säkert inte läsa dem alla. Därför måste ni alla dra ert strå till stacken och lämna en kommentar. Det duger alltså inte att tänka ”vilken bra idé, men någon annan lämnar säkert en kommentar så JAG behöver inte göra det”. Det krävs alltså en kollektiv ansträngning här. Det finns kakor på bordet i andra städer.

Det krävs mer än en kommentar för att han ska uppmärksamma att det finns bacon i Piteå. Minst 10 av er måste det nog till innan han får upp ögonen för vad Piteå har att erbjuda.

Ni som inte är Piteåbor och couldn’t care less om den här kampanjen kan ju ändå hjälpa till och lämna en kommentar. Betrakta det som dagens goda gärning. Hur ni visar ert stöd och solidaritet till norrlänningarna.

Vill jag vara med på TV?

Jag har ju flera gånger berättat att ingen skickar fina erbjudanden till mig för att jag har en blogg. Därför känner jag att jag nu måste berätta att idag har jag fått ett email med en inbjudan. Jag känner mig i och för sig lite mindre speciell av att inbjudan även inkluderar ALLA jag känner. Fast jag hakar inte upp mig på småsaker.

Det är ett tv-produktionsbolag som har skickat inbjudan. Vad har jag nu blivit inbjuden till då? Jo, en motionsdag på Pite Havsbad imorgon. E-mailet säger “Är det så att du/ni är intresserade av att synas lite mer i TV får ni gärna höra av er!”

Jag funderade länge över ordvalet “synas lite mer i TV”. Jag gör nämligen allt i min makt för att undvika att synas i TV och till dags dato måste jag säga att jag har lyckats ypperligt. Om jag ödmjukt får säga det själv alltså.

Dessutom är det så här. Jag anser att motion är ett nödvändigt ont. En aktivitet som bäst utövas i ensamhet.

Så när jag då fick det här emailet med en inbjudan att utöva motion i TV då tänkte jag “det har jag ju alltid drömt om lika mycket som…” Låt mig tänka ett tag. Lika mycket som jag har drömt om ett skotthål i huvudet.

Så ni kommer alltså inte att få tillfälle att se mig svänga fläsket i dansträningen Sh’bam på TV i framtiden.

Om det är någon av er som har en helt annan syn på det här med motion i TV och skulle vilja vara med kan ni säkert ringa Havsbadet och fråga. Det känns inte som att inbjudan var så där jättepersonligt ställd till mig. Det är nog till och med så att om de bjuder in mig så duger nog vem som helst. Om de trilskas kan ni väl säga att ni är en av mina fina bloggläsare och kolla om det öppnar några dörrar för er.

Här kan ni läsa mer om realitysåpan som just nu spelas in på Pite Havsbad. Jag vet inte vad temat för såpan är men jag hoppas förstås på Svenska Campingfruar.

Nolia eller inte Nolia

Idag börjar Nolia i Piteå. Jag sitter här och funderar över om vi ska åka dit idag eller en annan dag. Vädret är ju lite halvtaskigt så det är ju säkert massor med folk. Men tänk om någon supernyttig sak som finns på Nolia tar slut redan idag om jag inte åker dit första dagen?

När jag var fjortis köpte jag till exempel ett mirakelpuder på Nolia. Det hade glitter i och om man gick på disco i det så glittrade man i kapp med discokulan. Nu är jag ju alldeles för gammal för att gå på disco så jag behöver inget mirakelpuder.

Men det finns kanske någon mirakelstädborste som städar hela huset medan man sitter i soffan och tittar på. Om det finns så behöver försäljaren inte ens berätta för mig hur mycket pengar jag kommer att spara över en livstid genom att köpa borsten för 1499 kr. Jag undrar alltid om de pratar om min eller borstens livstid när de säger så. Men jag slår till med en gång utan att behöva någon övertalning.

Jag såg dessutom i tidningen att Piteortens Chark skulle vara på mässan. Vi kanske skulle kunna äta lunch gratis där genom att äta oss mätta på smakprover. Jag har sett många människor äta en hel lunch av smakprover när man varit på marknader och mässor. Så vi skulle ju kanske också kunna göra det.

Jag har studerat människor som uppför sig på det här sättet och jag har räknat ut vad som är A och O i gratisätandet. Det gäller att inte skämmas. Varken för att man armbågar sig fram och sedan skyddar sin position och inte släpper fram någon annan. Och man får absolut inte skämmas för att man äter sig mätt på smakprover.

Eller så kanske jag skulle kunna berätta för dem att jag har bloggat om dem idag. Då blir de kanske så glada att de lägger upp gratisprover på en tallrik åt oss så att man inte behöver stå och trängas med de andra gratis-lunchgästerna.

Jag ska fundera vidare på om vi ska åka på Nolia idag eller inte. Maken tycker att vi ska åka och bada så att stumpan får “simma” litegrann. Det är ju lägligt att hitta på bad som aktivitet när den förälder som vill bada har båda armarna i gips och den förälder som tycker att det är kallt att bada har orakade ben.

Kompensationsreklam

En del bloggare va, de får gratis grejor och sen skriver de om dem på sin blogg och gör reklam. “Idag ska jag hämta ut ett paket på posten som har kommit till lilla mig” brukar betyda ett det dyker upp ett sponsrat inlägg på eftermiddagen eller nästa dag.

Till mig är det ingen som skickar några gratisprylar. Tvärtom så åker jag till affären med gullefjunet som slår sönder grodor och sen får jag göra reklam för butiken här på bloggen som kompensation.

Som tur var för mig så var det i min kusins butik Tistel, och Pernilla blev inte arg. Jag behövde inte ens betala för grodan. Så på sätt och vis skulle man ju kunna kalla detta för ett sponsrat inlägg eftersom vi fick ta med oss fyra bitar groda hem. Morfar har limmat ihop grodan nu. Så nu kan stumpan ha sönder den en gång till.

Fast marodören slog bara sönder en groda, det finns fler kvar. Så om ni är i krokarna av Norrfjärden kan ni väl svänga in och köpa en groda och hälsa från mig. Glöm inte att hälsa va?!

Här finns inga könsroller

Om ni vill besöka ett ställe där folk inte går och oroar sig över könsroller tycker jag att ni ska besöka Hartmans lantliga.

Där snickrar mamma ihop ett mjölkbord på en eftermiddag. Pappa gör på något sätt, som jag inte vet hur det går till, en välkommen-skylt med en kissemisse på. Mamma odlar tomater. Pappa odlar chili. Men eftersom jag är kusin med mamma så gissar jag att det är hon som är kryddstark.

Någon bakar tårta med koskit på. Jag gissar återigen på mamma. Inte för att jag inte tror att pappa kan baka tårtor utan för att jag tror att det där med koskiten är mer mammas humor. EDIT: Det tog en pingback och 30 sekunder att bli rättad. Pappa har bakat tårtan (och han bakar ALLA tårtor) men koskiten var mammas idé.

Om ni är anally retentive och mest bara går omkring och oroar er för könsroller och genusfrågor i teorin och skriver kommentarer på bloggar och forum på internet och ingenting gör åt saken i verkliga livet då ska ni traska över till Lady Dahmers blogg. Hon vill vara med på TV, det är uppenbart när hon skriver “Prova att typ VIDGA lite vyer. Tillfråga okända (!!!) eller mindre kända kvinnor.”

Så här snygga kan ni också bli

Kolla här så snygga ni kan bli om ni kommer till gamla Wikstens (mellan Smycka och Challenge) i Piteå imorgon mellan 11-16 och handlar hos Go Attention. Om ni inte befinner er i Piteå kan ni gå till webshopen istället.

Glada snygga kunder

När jag sa ordet blogg drog dessa glada tjejer fram sina bästa poses.

Klänningen längst till vänster är på specialerbjudande (349 kr endast idag och imorgon och endast här i den fysiska butiken, ordinarie pris i webbutiken 599 kr). Kavajen i mitten är på rea både här butiken och i webshopen och kostar 225 kr (ordinarie pris 449 kr). Den vita klänningen längst till höger kostar 649 kr.

Även fåglarna vill ha fint på midsommar

Jag har ju inte producerat något inredningsinlägg än idag. Eftersom solen visade sig en stund idag tänkte jag att det får bli lite trädgårdsinredning idag.

Egentligen vet jag inte om det här är ett fågelbad. Det känns nästan lite för fint för det. Nån liten sparv skulle man gärna ha sittandes på kanten förstås. Men man vet ju hur det är, oftast kommer det nån skata och skrämmer bort de små söta fåglarna.

Men om man skulle ställa detta i trädgården så kan man ge sig själva den på att det skulle det dyka upp nån fågel och skita rakt i näckrosen eller stearinljusen vare sig man ville eller inte. Så om ni vill ha ett rent fågelbad utan fåglar förestår jag att ni ställer detta på verandan under tak för att åtminstone försvåra för flygfäna.

Om ni känner att ni behöver ha detta redan imorgon så att era husfåglar också får en fin midsommar har Tistel öppet mellan 10-13 imorgon på midsommarafton.

Wernbloom skulle ju kunna lägga ett hästhuvud i Hamréns säng

Igår läste jag i tidningen att Pontus Wernbloom inte fått spela en enda minut i EM. Nu fick han ju hoppa in igår mot Frankrike, men innan dess.

Om Wernbloom är lite sur så förstår man ju honom. Hur kul är det att bli uttagen till landslaget och åka till Ukraina och bara sitta på bänken? Det skulle inte alls förvåna mig om han tycker att Hamrén är lite taskig. Wernbloom kanske till och med har suttit på bänken och tänkt på att hitta på någon sorts hämnd. Som att beställa 10 pizzor till hemkörning åt Hamrén (pay on delivery). Eller teckna en prenumeration på någon tvivelaktig översta-hyllan-tidning åt honom.

Men jag har en mycket bättre idé åt Wernbloom. Han skulle kunna lägga ett hästhuvud i Hamréns säng. Då får han säkert spela från start nästa gång. Det funkade ju för Johnny Fontane så värt ett försök är det i alla fall. Ett riktigt hästhuvud vore ju både svårt att få tag på och grymt mot hästen. Ja och kletigt och allmänt besvärligt att hantera. Istället kan han köpa ett sånt här hästhuvud.

Finns hos Tistel. Jag glömde kolla vad det kostade, men betydligt billigare än en riktig häst. Och djurvänligare.

När jag minglade hos Tistel

Det fanns ingen röd matta, inga fyrverkerier och jag fick ingen Tistel-award. Men nu var det ju inget bloggmingel heller. Snittar och vin fanns det däremot. Fast till Norrfjärden måste man ju köra bil så jag drack Fanta, men det gör ingenting för jag kan ha kul utan sprit. Dansar nykter gör jag däremot inte, och inte onykter heller, jag dansar överhuvudtaget inte.

Eftersom det är inredningstema här i veckan så ska jag dock inspirera er litegrann och visa vad ni kan köpa på Tistel. Så här ser det ut i entrén. Jag tror att den där stora buddhan tillhör butiksinredningen och inte är till salu. Fast det är ju inte sant. För allt är till salu if the price is right. Om du verkligen vill köpa den så är det ju bara att höja budet uppåt tills Pernilla tar det.

Folket som minglade omkring på tillställningen ville inte vara med på min blogg. Så fort jag dök upp med kameran så drog de. Så jag gick mest omkring som någon annan Billy-no-mates när alla flydde när jag kom med kameran. Jag gillar ändå inte att prata om vädret, vi vet ju alla att regnet öser ner och det är förfärligt, så knepet med kameran kanske jag kör på fler tillställningar i framtiden.

Kusin Pernilla har en butik att marknadsföra så henne lyckades jag i alla fall tvinga att vara med på bild. Att jag hade en skylt gjort av plåt i handen när jag pekade vart hon skulle stå var bara en slump. Det är alltså kvällens värdinna och Tistels nya ägarinna längst till vänster. Också smygfotade jag några i kassan när de inget märkte.

Bordet där till höger med smycken, det konstaterade jag med en gång att det är inte barnsäkert. Jag ska ta med stumpan till butiken och visa Pernilla vad jag menar. Teleskoparmarna kommer att få tag på en av de där svarta tofsarna på nolltid. Butiken är däremot väldigt maken-vänlig. Hit kan ni ta med era karlar. Förutom den där soffan i bakgrunden finns det flera fåtöljer och stolar som männen kan sitta på och vila medan ni funderar vilken kruka som kommer att passa bäst i ert fönster.

Blommor finns det också. Både billiga och dyra. Om du tex är man och är mycket nöjd med din mönsterhustru kan du köpa en lyxbukett för 279 kr. Om du är mindre nöjd och har en fru som typ får lov att duga för att du inte orkar byta, då finns det även rosbuketter för 99 kr. Maken han har ju ingen mönsterhustru men han vet ändå bättre än att komma hem med det senare till mig.

Om ni kände er inspirerade av mina oljekannor igår får ni skynda er för det fanns bara fyra kvar när jag åkte hem. Skulle de vara slut kan ni köpa lite färgad sand. Om ni som jag har ett barn som ska hälla ut allting kan ni använda den till att färga upp sandlådan. Annars tror jag att man typ häller det in ett glas och ställer dit ett värmeljus. Nått sånt får ni dock inte se här på min blogg för ljus i sand är inte min inredningsstil. Hästhuvudet i övre högra hörnet har jag tänkt ska dyka upp i ett helt eget inlägg här på bloggen senare i veckan.

Dessutom har butiken erbjudanden så här i samband med ny-öppnandet. Saker som är billigare än vanligt alltså. Fågelholkarna nedan finns i rosa och vitt och kostar 69 kr. Dvärgarna som kostar 159 kr tror jag egentligen är någon sorts trädgårdstomte som man ska ställa på gräsmattan eller i blombänken så att han kikar ut bland bladen. Om jag hade en skulle jag dock använda den som dörrstopp så att ytterdörren inte blåser igen.

Spegeln längst till höger är på rea och kostar 300 kr. Det är en bra spegel för när jag kollade i den då stod det en dö-snygg fjälla där. Jag vet inte hur det ser ut när ni kollar i den men det är nog en magisk spegel.

Och med tanke på min skönhet så sitter ni väl och undrar vad jag hade på mig för outfit igår va? Jag hade matchat ett par jeans med lappar i baken med en svart t-shirt från Gaps collection 2009. Till det hade jag ett par sandaler och en kofta från HM i nått sorts konstmaterial som gör att man blir helt statisk. Bild? Jo, jag har en. Men jag blev inte lika vacker på bilden som jag var när jag kollade mig i den magiska spegeln så den får ni inte se.

Bot för plåsterproblemen

Har ni också en förbands/medicin-låda som ser ut så här?

Då finns det bot. Hos Tistel kan man köpa en sådan här fin låda för 99 kr istället.

Om ni vill vara som mig och ha en ful blå plastlåda så kan ni ju åka på ÖoB förstås. Fast om ni vill vara precis som mig kan ni hoppa över det och köpa en fin låda med en gång. För det ska jag snart göra så då är det ju onödigt för er att köpa en plastlåda för då får ni ändå köpa en ny om några veckor när jag uppgraderar.

Min shopping från Tistel & Interiör

Först köpte jag några hus och en groda på pinnar som jag har stuckit ner i blomkrukor på hög höjd. Annars skulle de inte bli långlivade när husterroristen får syn på dem.

Sen köpte jag två oljekannor. Om ni kollar så ser ni att det står på dem vad jag ska ha i dem – olja i den ena och jungfruolja i den andra. Maken prisar min goda smak. På riktigt alltså. Vi hade nämligen en liknande kanna när vi bodde i London som jag vid något tillfälle tyckte att vi skulle byta ut mot en ny, men det fick jag inte för honom. Sen när vi skulle flytta hem så var det maken som packade ner kannan i en låda. Att hälla ut oljan tyckte han var onödigt. Han tejpade en tuss med hushållspapper över pipen och en över locket.

Vi var inneboende de första nio månaderna när vi flyttade hem till Sverige och kannan OCH oljan blev kvar nedpackad i den där lådan under hela den tiden. Ja, jag behöver säkert inte elaborera mera om hur det slutade. Kannan var inte det enda som hamnade i soporna när jag upptäckte den där hushållspappers-tuss-packinings-metoden. Vi har i och för sig inte pratat ut ordentligt om våra känslor kring förlusten av den gamla oljekannan men jag tror att maken har kommit över det. Han berömde de nya kannorna så han måste ju känna sig redo att välkomna de nya fräscha oljekannorna. Han har för övrigt oljekanne-förbud nästa gång det ska flyttas.

Också sista inköpet då. En rosa “plåtburk”. Den är mycket finare än det låter. Kolla här.

Men VAD ska jag ha den till då, undrar nu min morsa och säkert några av er också. Det har jag inte bestämt ännu. Men jag har några idéer. Kanske får den bara stå där tom på balkongbordet och vara fin.

Eller så ställer jag en timjan i den.

Eller en halvvissen basilika.

Kanske en oljekanna får stå i den så att det inte hamnar så mycket olja på bänken. Men då måste jag förstås åka och köpa en rosa burk till eftersom jag har två oljekannor. Då blir det trång på bänken. Så det här användningsområdet är inte det mest troliga.

Man skulle kunna använda burken till att lägga smörgåsrån i.

Eller sparpengar.

Hårattiraljer skulle man också kunna lägga i burken.

Eller så skulle en kanin kunna få bo i burken.

Som ni ser har burken oändligt med användningsområden. Om ni nu har fått så många tips att ni inte kan välja bara ett så kostar burken bara 39 kr, så ni kan alltså köpa flera och ha en till blomman och en till kaninen osv.

Ja det var min shopping. Men jag köpte inte allt i butiken, det finns grejor kvar. Jag visar bilder imorgon.

Klockan 10 imorgon kan ni åka dit och shoppa ni också. Tistel ligger på Porsnästorgen i Norrfjärden. Ja jag VET, baki bolken som vi säger här i norr, men nu ligger butiken där och är väl värd ett besök. Ni får göra det till en dagsutflykt och käka lunch på den där lappkåtan i plåt som står bredvid E4an. När ni har käkat klart kan ni åka en mil till norrut till Rosvik och titta på den gigantiska stolen som står brevid vägen. Då har ni fått med både shopping, kultur och äta ute på en och samma dag.

Ikväll smäller det

Ikväll är det ju dax för minglet hos Tistel & Interiör. Det är Pernilla som säger att det smäller så nu förväntar jag mig fyrverkerier ikväll. Fast hon kanske menar bildligt talat att hon smäller upp dörrarna. Spännande är det i alla fall. Egentligen hade jag tänkt att ägna gårdagen åt att blogga 10 gånger och visa er olika tänkbara outfit för eventet. Så att ni känner att ni är delaktiga och så där. Men något oförutsett kom emellan så jag hade inte tid med outfits eller bloggen igår.

Kvällens mingel är bara för special people som jag. Ni vanliga dödliga får vänta till imorgon när Tisteln nyöppnar för allmänheten kl 10. Även om ni har varit där förrut får ni åka dit och kolla då, för jag har sett på Facebook att de har nya tapeter.

För säkerhets skull tog jag majonnäs på mackorna

Så här ser cykeln ut.

Den är jättefin. Jag borde köpa en hjälm också. För en gång när vi hälsade på vänner i Frankrike hörde jag hur dottern frågade mamman “Kan hon inte cykla mamma?” bara för att jag var lite ovan och hade lite problem med växlarna. Men en hjälm vore nog bra trots allt. För jag cyklar så fort.

Ikväll har jag tryckt i mig två stora kvällsmackor med ost, majonäs och gurka. Det där med gurkan låter kanske lite konstigt, men även hälsosamma saker kan vara gott ibland. Speciellt om man inte överdriver den biten.

För man vet aldrig vad som händer i morgon. Utifall att imorgon skulle vara den dagen när jag börjar hålla igen på intaget av kalorier så vill man ju inte börja det nya hungriga livet på tomma reserver. Speciellt om man ska ut och cykla. Så för säkerhets skull bara åt jag de där två mackorna.