Av den här bilden kan ni dra en av följande slutsatser:
– att jag är en fantastisk trädgårdsmästare som har odlat den här tulpanen själv. Inte i år dock. 2009.
eller
– att jag är en fantastisk fotograf som har lyckats få en dramatisk vit rand på blomman. Den vita randen fanns nämligen inte på själva blomman, och inte har jag photoshoppat den heller för sånt vet jag inte hur man gör, jag har lyckats med det helt själv med kameran. Fråga mig dock inte hur jag gjorde, det var ren tur eller otur beroende på vad man har för fotografisk smak.
eller
– att jag är för trött för att skriva ett intressant blogginlägg.
Vad min bok ska handla om. Det är det som står mellan mig och en bestseller – bristen på idéer. Funderade på en saga kanske, men när jag freestylade en saga om en snigel som följde med ett salladshuvud hem från affären sa gullefjunet att sagan var dålig. Så det blir nog ingen saga.
Vad det sura på sura godisar är? När man köper lösgodis följer det ju inte med någon innehållsförteckning som jag kunde kolla, så det här har jag tänkt på mycket idag.
Att det är inte är coolt när vuxna människor gör versioner av The Harlem Shake. Låt kidsen få ha sina idéer och grejer ifred.
Att det är konstigt att det är så mycket folk på stranden i Pite Havsbadssåpan på trean. Hela förra sommaren var ju svinkall här uppe. Fick folk betalt för att ligga på stranden i kylan?
Ja, som ni förstår så är jag helt mentalt utmattad nu. Därför kommer jag inte på något att blogga om.
God Jul alla fina bloggläsare. Det finns massor med bloggläsare här i världen, men ni är de bästa. Det vet ni självklart redan. För ni håller ju till här. Till och med på julafton. Ni känner igen kvalitet när ni ser det. Därför är ni de bästa bloggläsarna.
Idag blev det ingen burk. För kortet gick inte ner i burken. Sånt hör till på julafton. Överraskningar. Man är två år och springer ut i köket för att hämta kalenderburken. När man kommer dit finns det ingen burk. Bara ett kort som det står något i. Inte kan man läsa heller. Så man får springa tillbaka till sovrummet. Pappa kan läsa.
EN julklapp får man på morgonen. Så att man inte ska värka sönder av längtan efter jultomten.
Jultomten tittade förresten förbi hos oss igår kväll. Han har likadana vantar som mamma. Fantastiskt va?!
Tomten lämnade den här julklappen. Det var ju det jag sa, eller hur?! Fler krulliga snören är bättre än få. Tänk er hur löjlig den här julklappen hade sett ut med bara två krulliga snören istället för åtta! Som en tunnhårig gubbe typ.
Jag sa ju 7 gillningar, annars skulle det bli något sorts straff. Nu är det så att ni bara har presterat 5 gillningar. Det är kanske möjligt att jag borde ge er lite mer tid. Ni har kanske inte hunnit hit ännu. Ni kanske har fullt upp med att slå in julklappar enligt konstens alla regler.
Men för straffet jag har utsett behöver ni kanske lite förvarning. Jag har nämligen bestämt att ni som straff måste titta på Bingolotto ikväll. Uppesittarkvälls-Bingolotto. Så jag tyckte att jag var tvungen att berätta det här för er nu.
Så att ni hinner köpa en Bingolott.
EDIT: Jag glömde säga att ni som har kommenterat och gillat naturligtvis slipper. Ni behöver inte titta på Bingolotto, ni kan välja en annan kanal.
Jag har ingenting att blogga om idag. Varken något viktigt eller något oviktigt.
Tidigare idag frågade jag maken om han tyckte att jag skulle googla och kolla om det faktum att jag har haft ont i halsen i över tre veckor är ett tecken på någon allvarlig sjukdom. Han tyckte inte att jag skulle göra det.
Strax därefter slutade internet fungera. Det är jag som är tekniskt ansvarig här hemma. Ibland blir jag nästan tokig när maken inte ens försöker leta efter felet själv och utan bara säger “printern fungerar inte” och förväntar sig att jag ska fixa det omedelbart. Men han klarar säkert av att hitta power-knappen på modemet om han verkligen vill. Jag tror inte att det var en slump att internet började krångla just då.
Jag säger då bara det, om jag fortsätter ha ont i halsen nästa vecka då googlar jag för att ta reda på om jag lider av något dödligt.
Det är i alla fall det mest intressanta som har hänt här idag. Så då fattar ni varför jag inte har något att blogga om.
Nu ska jag gå in i köket och kolla om jag hittar något att skriva om. Jag kanske återkommer senare med ett blogginlägg om en konservburk eller något sådant.
Jag har tyvärr inte träffat några puckon idag. Inga jättestora i alla fall. Jag har alltså inget jätteviktigt att berätta för er. Jag berättar några oviktiga saker istället.
Vi sitter i bilen hem och på stereon spelar vi en CD med blandade döingar.
Maken partajade loss där på sjukhuset med en kaffe och ett winerbröd medan en rysk läkare kom fram till att jag har ont i fingret för att jag ramlat. Fast det har jag inte gjort. Utom förra sommaren när jag flög över cykelstyret och det var ju långt innan jag fick ont i fingret. Det kan också vara så att jag har ont i lillfingret för att jag har “skruvat med en skruvmejsel och tryckt hårt med handflatan mot skaftet”. Det har jag inte heller gjort, för jag har både en make, en pappa och en skruvdragare. Så jag är inte mycket klokare annat än att jag i alla fall inte har karpaltunnelsyndrom.
Jag åt en räkmacka till lunch. Den var god. Jag vill ju inte låta som att jag inte älskar mitt barn, men det var ganska skönt att äta en macka utan att någon satt och plockade tomater och gurkor ur den. Dricka coca cola direkt ur burken istället för att dölja den i en kaffekopp fick jag också göra. Jag har naturligtvis en bild av mackan, jag har ju en blogg för tusan så självklart fotade jag smörgåsen, men jag har ingen kamerasladd. Om jag kommer ihåg lägger jag in smörgåsbilden senare så att ni slipper undra hur den såg ut. EDIT: Bild på smörgås.
När vi var på Akademibokhandeln var det en subba som jobbade där som stötte på maken. Hon kom fram och frågade om han behövde hjälp, men hon frågade inte mig. Han behövde minsann ingen hjälp. Han har en fru som kan hjälpa honom att välja pussel i julklapp till dottern. Fem minuter senare måste subban ha kommit på att jag var henne på spåren, för då kom hon helt plötsligt fram och frågade mig också om jag behövde hjälp.
Det kostar 12 kr i timmen att parkera i Luleå. Rena rånet.
Lyckan var total när trollmor och trollfar fick träffas igen.
Det börjar bli kallt ute nu. Då är det viktigt att ha mössa på sig. Även för troll som i övrigt springer omkring nakna.
Den där tävlingen från igår får hålla på till i morgon. Låt oss säga till klockan 12, på dan alltså. Därefter sätter sig juryn ner och överlägger. Sen berättar jag vem som vann. Då berättar jag också vad rätt svar är.
När de öppnar Pitsundsbron för att släppa igenom ett containerfartyg så tar det sju barnsånger för båten att passera. Alla i bilkön hoppar ur sina bilar och står och glor på båten som om de aldrig sett en båt förrut.
Även jag. Men till mitt försvar kan jag faktiskt säga att dottern aldrig hade sett en sån båt förrut.
Idag har jag det stora nöjet att bjuda er på en exklusiv intervju med Jenny som åkte till Trästocksfestivalen för att supa i juli. Extra glad är jag förstås över att Jenny fortsätter att hålla på sina principer om ärlighet.
Hur full blev du på en skala från ett till tio?
Eftersom jag är magsäcksopererad och tål ungefär ett halvt glas vin, men hällde i mig 7 cider (en blev uthälld av farbror blå) och en pissljummen White russian från en termos så skulle jag vilja säga att det var en stark 9a! Tyvärr avbröts min fina fylla med att jag åkte på halvstryk av en blond tjej och fick knäskålen ur led.
Känner du dig nöjd med ditt supande eller skulle du ha kunnat planera det bättre på ett eller annat sätt?
Om den ovanstående, blonda tjejen inte hade utfört en karatefylla på mitt knä så hade jag kunnat vara snäppet
nöjdare. Men själva fyllan var helt klart godkänd.
Sa du något du inte ha borde ha sagt till någon? Eller gjorde du något du inte borde ha gjort?
Jag borde nog inte ha frågat ovanstående tjej om hon är helt dum i huvudet.
Vad borde du ha sagt istället? Eller önskar du att du bara hade hållit truten?
Jag skulle nog ha varit tyst.
Fick du hångla? Eller råkade du hångla av misstag? Hur nöjd skulle du i så fall säga att du är med hånglet?
Jag höll på att skriva vad jag tänkte, men jag vet ju inte om min mor kommer att läsa det här. Så jag nöjer nog mig
med att säga, ja jag fick absolut hångla och det var med min dåvarande! Helt klart en 10a, det är ju jag som hade
lärt upp honom hur man hånglar. Gick, enligt vittnen, även fram och gav min tjejkompis en passionerad kyss.
Inget minne av detta, kan således inte ge ett rättvist betyg! Men jag slår vad om att det var fint.
Vilken artist var bäst eller vilken artist som du skulle ha velat se missade du?
Jag hade velat se min granne, som sjunger i Krossmountainband. Men just då låg jag med knäet ur led i gräset och var arg.
Om det senare, kan du beskriva den buske som förhindrade dig från att se din idol?
Huruvida den blonda tjejens buske ser ut har jag inga kommentarer på!
Vad är ditt bästa minne från kvällen? Thaimaten. Utan tvekan.
Vad är det bästa minnet som du inte kommer ihåg som dina kompisar har berättat för dig? Kan nog ha varit upphånglande av tjejkompisen! Det lät väldigt romantiskt.
Var åt du hamburgare vid kvällens slut?
Åt thaimat i vårt, knappt, 2-mannatält och kladdade ner min kudde med nudlarna.
Blev ni hämtade av någon stackars sate eller sov ni i ett lerigt tält?
Nu var det faktiskt inte så lerigt. Men jag och exet sov i ett snorgrönt, ofodrat, kallt och
trångt 2-mannatält med ett liggunderlag. Som jag låg på själv hela natten, killen sparkade
jag bort i sömnen.
Hur mådde du dagen efter på en skala från ett till tio?
Där 1 är bra och 10 är döende så låg det nog på en 7a. Inte så jättebakis, men vrålhungrig, kall, ont i knäet och smink i ögonen. Samt vråltrött. Våra tältgrannar försökte, till skillnad från oss, inte sova.
Var kvällen kvällen värd baksmällan?
Självklart!
Vad är ditt bästa bakfylletips?
Stäng in hunden i valfritt rum, drick vatten, dra för gardinerna och gå och lägg dig.
När PT frågade vad du skulle göra i helgen… Tänkte du över ditt svar ordentligt eller sa du det första som ”came to mind”, dvs sanningen? Jag stod där och höll i mina lila Systemet-påsar, då en journalist hugger tag i mig och frågar vad jag ska göra i helgen. Tittar på mina påsar och säger, ja….. supa?
Det här är ju lite av en mamma-blogg, eftersom jag är mamma, så den viktigaste frågan av alla är – vad sa dina föräldrar om ditt uttalande i PT och om dina äventyr på Skellefteå-festivalen? Hon ringde upp mig när jag var på jobbet och var ungefär så upprörd att hon funderade på att göra mig arvslös.
När upphör ditt utegångsförbud? Frågan är väl när mitt hemgångsförbud slutar? Hon är lite långsint, tur att man har en egen lägenhet.
Hur planerar du att förbättra nästa års supande? Jag planerar att vara snabbare på att undankomma överförfriskade blondiner som inte uppskattar att man skrattar med en, vad som inte ens var hennes, kille.
Ska du supa igen innan nästa Skellefteå-festival?
Det har jag redan gjort på PDOL och kommer absolut att göra igen innan nästa Trästocks! Förhoppningsvis kommer inte PT och frågar igen nästa gång jag kommer från Systemet.
Jenny sitter på stolen. Hon ser lite arg ut. Någon kanske knyckt hennes cider.
Bloggen vill poängtera att vi inte förespråkar ungdomsfylla utan att detta inlägg bör läsas i utbildnings- och avskräckningssyfte.
Idag har det varit trångt här på bloggen. Imorse hade jag lika många besök på en enda timme som jag brukar ha på hela dagen en vanlig söndag.
Vilket av mina litterära mästerverk är det då som har dragit till sig all denna uppmärksamhet? Jo det här inlägget om ärlighet och att Jenny skulle supa.
Inlägget är ju flera veckor gammalt så jag vet egentligen inte varför det helt plötsligt dragit till sig så många läsare. Man kan kanske gissa att någon av Jennys kompisar på något sätt hittade inlägget och spridit länken. Så då kanske man skulle kunna tänka sig att även Jenny har eller kommer att hitta hit.
Om du läser detta Jenny får du gärna höra av dig, du hittar min e-mail i högerspalten. Eller om någon som känner Jenny läser det får ni gärna göra henne uppmärksam på att jag gärna skulle vilja komma i kontakt med henne.
Den här bloggens läsare vill ju veta hur Skellefteåfestivals-fyllan var och om du hade någon ågren dagen efter. Det vore ju fantastiskt roligt om du kunde ställa upp på en liten blogg-intervju och berätta om kvällen. Det behöver ju inte alls vara ALLT som hände under kvällen, det räcker jättebra med det du kommer ihåg.
Jag har just sett the Eighties på ettan. Programmets tema var 1986. Då var jag typ 13. Nästan alla tjejer på skolan diggade synth och killarna pudelrock hårdrock och tjejerna läste Frida och killarna Okej. Bara för att jag var tvärs över valde jag att gilla hårdrock och Okej. Men det här är ju länge sen så idag kan jag erkänna att jag även läste Frida, men i smyg. Men min image var grabb-linjen.
Jag var oerhört kär i Joey Tempest på den tiden och drömde om att gifta mig med honom. Idag är jag grymt glad att jag inte lyckades med den ambitionen och inte är gift med Joakim Larsson. Jag kan dock sörja över att jag aldrig ens lyckades komma iväg på en Europe-konsert under deras storhetstid.
Då dök först Samantha Fox upp och sedan Sabrina. Okej hoppade på marknadsföringsmaskinen big time. Där satt jag som 13-årig tjej och trodde att jag läste ett seriöst musikmagasin. Från ett nr till ett annat så var det helt plötsligt 4-10 sidiga reportage med page 3 topless bilder på Samantha Fox. Jag MINNS faktiskt att jag hade lite svårt att veta vad jag skulle tro. Producerade denna kvinna med två limpor hängandes på magen fantastisk musik? Varför var hon annars med i Okej som handlade om credible music?
Skrev hon sina egna låtar? Bara texten eller även musiken? Var hon oerhört duktig på gitarrsolon? Om hon var så duktig varför var hon i så fall naken – hur hörde det ihop med hennes musikaliska talang i ett musikmagasin som Okej? Som trettonåring måste jag erkänna att jag var lite förvirrad. Sen kom Sabrina, och ja, situationen blev inte klarare.
I alla fall, jag blev team Samantha Fox. Inte fullt medlemskap, men i Sam vs Sabrina striden. Något skulle man ju välja, kompistrycket när man är 13 tvingar en att välja NÅGOT. Men jag var tydligen smart redan då. För efter Ettans dokumentär måste jag säga att jag fortfarande är team Samantha Fox. Rent musikaliskt tycker jag att Touch me har fler musikaliskt kvalitativa egenskaper än Sabrinas Boys, Boys, Boys. Dessutom har jag alltid tyckt att Samantha Fox bröst är mer trovärdiga än Sabrinas.
Och sist men inte minst. Var är Sabrina idag? Samantha Fox har lyckats klänga sig fast vid kändisskapet. Hon har haft alkoholproblem i The Club (UKs motsvarighet till Baren), hon har gjort fiasko som programledare för the Brits och hon och hennes fru har varit med i Celebrity Wife Swap.
I helgen är det Trästocksfestivalen i Skellefteå. Vad kan man då göra på Trästocksfestivalen? Jo man kan se Soundtrack of our Lives, Staffan Hellstrand, Syster Sol och en massa andra artister spela. Eller så kan man titta på film. Man kan också titta på cykeluppvisning och jujutsuklubbens uppvisning.
Alla de där sakerna skulle man kunna dra till med att säga att man ska göra i helgen om Piteåtidningen kom och frågade.
Men Jenny Lindmark, 21 år, från Svensbyn håller inte på med sånt hyckleri. Hon ska till Trästocksfestivalen och supa.
Jag tycker att ungdomar nu för tiden får så mycket negativ press. Därför tycker jag att det är positivt att se i tidningen att det faktiskt finns ungdomar som är ärliga.
Jag har ett reklamfilter, jag är reklam-makarnas mardröm. Jag tittar på tv-reklam men jag ser den inte. Om jag och maken sitter och stirrar på en reklamsnutt i en minut och han sedan säger “den reklamen var ganska rolig” eller “den reklamen var urusel” så vet jag inte vad han menar även om reklamen slutade för 15 sekunder sen.
Men alldeles nyss blinkade det upp en reklamsak här på datorn som jag såg (men jag minns inte vad det var reklam för).
“Se tusen filmer var du än är. 0 kr, en månad”.
På engelska finns det ett uttryck som heter att vara anally retentive (i dagligt tal vanligtvis bara ‘anal’). Det är lite svårt att beskriva vad det betyder, när man väl lärt sig vet man bara vad folk menar när de säger att någon är anal. Men det betyder liksom att någon bryr sig om detaljer till en extrem så att det blir löjligt.
Ja, nu är det så att jag är lite anally retentive. Bara ibland. Så jag vill påpeka att om man räknar med att en månad har 31 dagar, så har en månad 744 timmar. Och en genomsnittlig publikfriande film är 90 minuter lång. Det blir 1500 timmar.
Det var väl därför jag märkte den här reklamen. För jag kan inte utnyttja detta erbjudande till fullo.
Det blir inget inredningstips idag förresten. Jag kanske producerar två imorgon som kompensation, men bara kanske.
Men jag kan tipsa om att man ska hänga tvätten så snart som möjligt efter det att maskinen har stannat, annars blir den skrynklig. Då får man antingen stryka eller vara o-miljövänlig och tvätta om för att släta ut kläderna. Om man får för sig att man ska gå på långpromenad när det är 4 minuter kvar på tvättcykeln kan man lika gärna vänta tills maskinen är klar och hänga upp det innan man går.
