Den där pinsamhetslistan jag gjorde för ett tag sedan. Då orkade jag inte berätta hela historierna, jag hade inte inspirationen just då. Nu har jag samlat ihop tillräckligt med ork för en detaljerad redogörelse för incidenten på plats nr 3 – När jag bad en hotellgäst sätta sig i lobbyn och pissa. Av genuint misstag, inte för att hon irriterade mig. Hon irriterade mig förstås, men det var inte anledningen till att jag sa det jag sa.
Egentligen är inte den här incidenten så där jättepinsam. Men när jag skulle göra min lista hade jag strikta krav på vad som kunde få kvala in. Ett var att jag skulle ha skämts när det hände. Vilket omedelbart diskvalificerade alla händelser som i ungdomen inträffade under alkoholens influens, för när man är berusad har man ju inte vett att skämmas. Så till slut fick den här vara med, för det var genant när det hände.
När jag var i 20-årsåldern jobbade jag som receptionist på ett hotell i Bayswater/London i ett par månader. Det var ett trestjärnigt hotell som hade mycket svenska gäster eftersom Fritidsresors kontor låg i källaren. Varje vecka drösade det också in en massa amerikanare, som var snäppet besvärligare än svenskarna. De kom alltid med samma plan, tidigt på morgonen. Föregående gästers utcheckningstid var 11 och incheckande gäster lovades sina rum till kl 14. Rummen skulle städas däremellan. Det fattar alla utom amerikanare.
Amerikanarna dök alltid upp vid åtta-tiden på morgonen. Nu vill jag inte låta som någon som spär på fördomar och stereotypa föreställningar om människor av en viss nationalitet. Men faktum var att 99% av de amerikanska gästerna som vandrade in genom dörrarna på just det här hotellet i alla fall var högljudda. Så när de upplyste mig om att de var TIRED och JETLAGGED efter sin flygresa så brukade folk vakna på andra våningen.
Majoriteten av dem var besvärliga som attan. De krävde alltid att få sina rum omedelbart. De var nästan omöjligt att få dem att förstå att det inte fanns något rum klart eftersom hotellet var fullbelagt och föregående gäst inte hade checkat ut ännu. “In the Great U.S of A bla bla bla….” fick man höra tills öronen blödde.
Vid tillfället för den här incidenten hade jag haft en särskilt lång och krånglig diskussion med ett amerikanskt Selma och Fridolf par. Hon var dubbelt så stor som honom och skötte allt snacket medan han stod i bakgrunden och sa “yes dear” och “no dear”. Hon var, även med amerikanska gästernas mått mätt, extra sur, besvärlig och oförstående till varför vi inte bara kunde trolla fram ett rum så att hon kunde få gå och sova för hon var ju faktiskt TIRED.
Till slut satte hon sig i alla fall i soffgruppen i lobbyn och blängde på mig. Bevakade varje rörelse jag gjorde för att kolla att jag inte gav ett rum till någon annan gäst. Efter ett tag kom hon vaggandes tillbaka till receptionen och frågade “Do you have a restroom I can use?”.
För mig själv tänkte jag “Herregud människa, jag vet att du är trött, jag har hört det 50 gånger, vi har inget jävla vilorum där du kan lägga dig och vila, om vi hade det skulle jag ha sagt det med en gång”. Professionell som jag var sa jag förstås inte det, jag klistrade på mig mitt vackraste stela leende och sa med vänlig och beklagande röst “I’m afraid we don’t, but you are more than welcome to sit down here in the lobby”. Sitta och vila alltså var vad jag menade.
För första gången sedan hon kom var hon mållös och vaggade tillbaka till soffan utan ett ord. “Äntligen fattade hon” tänkte jag då och kände mig mycket nöjd med min insats. Tills jag vände mig om och såg min chef stå bakom hörnet och med ilsket ansiktsuttryck vinka att jag skulle komma dit. Med inte alls vänliga ord förklarade hon för mig att i USA säger de ‘restroom’ om toalett. Sedan blev jag utskickad i lobbyn för att knallröd i ansiktet förklara att vi visst hade toaletter och att den amerikanska gästen inte alls behövde göra sina behov i lobbyn.
Till mitt försvar vill jag säga att jag vid tidpunkten bara varit i England mindre än två år. Dessutom var mitt vokabulär brittiskt och inte amerikanskt. Om hon hade kommit och frågat “Where is the bog?” eller “Where can I have a dump?” skulle det ha varit en helt annan femma. Då skulle vi ha talat samma språk.
