Category: Inspirerande inlägg

Jag testar scrapbooking

Det var länge sedan jag testade någon ny hobby. Inte sedan jag testade Geocaching. Så när Vera erbjöd sig att ge mig en grundkurs i scrapping tyckte jag att det var dags att testa en ny hobby igen. Som ni märker har jag redan börjat lära mig the lingo.

Jag trodde ju att jag skulle behöva samla återvinningsmaterial, så i en hel vecka sparade jag toalettrullar och kartongförpackningar. Som tur var så kollade jag upp den här scrapbooking businessen på google innan det blev dags så jag slapp skämmas för att jag kom dit med en massa skräp. För scrapping involverar inga tomma toarullar eller flingpaket.

Ni kanske tycker att scrapbooking låter som en nörd-hobby som enstöringar sitter hemma och gör i sin ensamhet för att de är för asociala för att umgås med folk. Ni kunde inte ha mer fel. Man kan faktiskt gå med i en förening och gå på scrapträffar och möten och träffa andra livs levande människor som också scrappar. I Piteå heter föreningen NorthernLightScrappers.

Igår åkte jag i alla fall till Vera för min introduktionskurs. Jag fann hobbyhörnan väldigt skrämmande. Hon hade hur mycket prylar som helst. Det kändes precis som det måste göra för en aspirerande pilot första gången de sätter sig i cockpit. Cuttlebug, stansar, mallar, dies, stämplar, Rub Ons – vem fattar vad som är vad liksom? Papper och pennor lyckades jag i alla fall identifiera.

Sen skulle jag då göra ett eget kort. Födelsedagskort är ju lite yesteryear nu när Facebook finns. Varför hålla på och skicka kort när man kan gratta folk på Facebook-väggen och spara in på kostnaden av både kort och porto. Så jag bestämde mig för att göra ett kort till min ögonsten.

Då kom första svårigheten – välja papper. Sen fortsatte det sådär. Välja mer papper. Välja motiv. Välja bokstäver. Välja färger. Jag höll på att få kortslutning. Så här i efterhand kan man väl kanske säga att alla min val inte var de bästa. Blomma på blomma liksom. Vem gör så när de designar kort? Men det blommiga pappret hade jag redan valt och ville inte skiljas från och sen verkade blom-motivet vara det som var enklast att färglägga.

Tre timmar tog det mig att göra ett kort. Det skyller jag på Vera. För när man tänker sig en scrapbookare så tänker man sig ju en Miss goody-two-shoes med pottklippt frisyr och brillor med cocabottnar hängandes på nästippen som är lika intressant som en blank anteckningsbok. Men Vera är helt normal med fullt utvecklade sociala talanger. Jag har lite svårt för att scrappa och prata samtidigt. DÄRFÖR tog det så länge för mig att göra ett kort, för jag var tvungen att pausa och prata.

Hur pass duktig är jag då på min nya hobby? Jo, så här duktig.

Sen skrev jag så här i kortet. Innan ni börjar peka på skärmen och gasta “åh så töntig du är, har du också börjat med love och hjärtan nu…?!” vill jag bara påpeka att det faktiskt är sant att mamma älskar gullefjunet. Ni sitter säkert och sprutar ur er en massa hjärtan till främlingar på Facebook och det gör inte jag. Så tänk på det där med att inte kasta sten i glashus innan ni börjar hånas.

Om jag nu ska sammanfatta min scrapbooking-upplevelse så känns det här mycket mer min grej än geocaching. Inte minst för att det är en hobby som utövas inomhus. Den 6-7 oktober är det scapbooking-mässa i Piteå såg jag på den lokala hemsidan. Då ska jag minsann gå dit och se om de har någon utrustning som jag behöver.

Om jag jobbar på det blir jag kanske lika duktig som Vera lagom tills jag går i pension och kan ägna mig åt detta på heltid. Så här fina kort gör hon.

Sten-inspiration

Alltså, det har ju inte varit någon rykande efterfrågan på mina stenar. Det gör ingenting. Jag är ju ny på det här med konst. Det ska vara lite kämpigt i början, det är del av romantiken med att vara konstnär.

För att hjälpa er litegrann hade jag dock tänkt visa hur man kan använda stenarna. Utifall att det var oklart vid första anblick.

Om man har flera stenar kan de användas som tvålfat.

Om man föredrar att förgylla sitt kök med en sten kan man använda den som stekspadstöd. Så att det inte blir flottigt på bänken.

Kombinerat med en sko kan man piffa upp armstödet på en fåtölj. Jag får lov att erkänna att det här inte var min idé.

Ytterligare ett praktiskt användningsområde är som dörrstopp.

Om man är rädd att stenen ska tappa alltför mycket i värde om den utsätts för slitage och vill vara försiktig med den kan man lägga den som en prydnad i en blomkruka.

Som ni ser är det alltså bara fantasin som sätter gränserna för hur man kan använda sig av dessa exklusiva stenar.

Köp stenar

När vi var på Nolia för en månad sen köpte vi ju en sten för 60 kr. Sen dess har jag gått och funderat om man inte skulle ta och tjäna sig en hacka själv i den här sten-branschen. Jag kom fram till att det onekligen är så att priset per gram sten är bra, om man är säljare alltså. Lägg till det att jag är kreativ och talangfull. Det luktar succé lång väg.

Jag har då alltså plockat sten, inhandlat material och haft en liten sten-konstskapar-ateljé här hemma på sistone. Som mina fina bloggläsare tänkte jag att ni skulle få en exklusiv titt på mina första skapelser. Ni får också första tjing på att inhandla ett av mästerverken.

Jag har namngett dem. Från vänster till höger Röda streck, Blå blomma och Röda krummelurer.

100 kr styck kostar de, exklusive frakt. Det kan kanske låta lite dyrt. I så fall beror det på att ni inte begriper er på konst.

För att sätta priset i perspektiv ska vi jämföra mina verk med Sten-Kisse som vi köpte på Nolia. Sten-Kisse vägde 183 gram och mina stenar väger mellan 65 och 150 gram. Det är dock inte bara vikten som spelar in.

Mina stenar är signerade och numrerade med tusch, till skillnad från Sten-Kisse. De är grundmålade med tre varv vit färg. Det stod på burken att det skulle räcka med ett varv, men det stämde inte. Så tid- och materialåtgången sköt i höjden. Dessutom är mina stenar även målade på undersidan och har lite tidningspapper fastkletade under. Mina stenar är helt enkelt ett mera komplett hantverk och äktheten kan alltid verifieras.

Längst uppe till vänster ser ni Sten-Kisse

Dessutom är konstnärens talang betydelsefull vid prissättningen. Här kände jag att det är motiverat att jag tar lite mer betalt för mina stenar än den genomsnittlige marknadsförsäljaren.

På det stora hela har jag kommit fram till att 100 kr per sten är ett rimligt pris. Kanske något billigt, men jag har ju just börjat. När jag har etablerat mig som ett namn inom stenmåleriet kommer priset förmodligen att stiga.

Så passa på nu medan stenarna är billiga och har stora möjligheter att bli en mycket lönsam konstinvestering. Emaila mig på victoria@prinsessanpaarten.se och berätta vilken sten du vill köpa.

 

Prinsessan goes kreativ

Ni tror kanske att jag bara står och hänger i butiken när det inte är några kunder. Så är det inte. Jag har kollat på sakerna i butiken och listat ut en sak. Kolla här vad man kan köpa hos Tistel.

Jag har upptäckt att så här levereras inte arrangemanget från leverantören. För jag har hittat alla sakerna separat i butiken, så Pernilla har ju satt ihop det här arrangemanget själv.

Jag är ju också kreativ, så mellan kunder idag har jag då gjort mig lite nyttig och satt ihop några arrangemang för den mer äventyrlige konsumenten. Made by Prinsessan skulle man kunna kalla dem och de kan exklusivt köpas hos Tistel. Ni andra kan ju använda det som inredningsskola och inspirationstips om ni inte vet hur ni ska bära er åt för att piffa upp era hem.

Först ut är Afrika möter Norrbotten. Eller Giraffes goes to the Northbottom om man vill vara lite mer internationell i sitt konstsamlande.

Det här arrangemanget har jag kallat It’s not over until the fat lady sings.

För er som gillar den minimalistiska stilen har jag satt ihop detta verk som jag kort och gott kallat En bricka med svamp på.

För er på en lite mindre budget eller mycket liten boyta har jag komponerat ihop några arrangemang i mindre format.

För er som har det riktigt dåligt ställt men ändå skulle vilja ha någon liten grej från den här unika serien av arrangemang har jag stoppat ner en blomma i ett nubbeglas.

Om inget av de här alternativen är exakt det du letar efter så kan ni ju titta in i butiken imorgon. Ni får låna en stol också sätter vi oss ner och diskuterar igenom just DINA behov. Sen kombinerar jag ihop den perfekta kombinationen som kommer att förgylla just ditt hem.

Tebjudning

Nu har jag då haft en liten tebjudning här på Tistel för elefanterna och girafferna. Alla deltagarna på tebjudningen och hela dukningen är till salu. Utom jag då förstås. Men jag kan skriva en autograf om det finns önskemål om det.

Köper ni hela tekalaset och bor lokalt kan jag även erbjuda mig att komma hem och agera inredningsexpert. Hjälpa er med att duka upp hela arrangemanget på lämplig plats i ert hem.

Jag praktiserar som butiksassistent

Idag är jag på Tistel och lär mig hur man gör när man sköter en blom- och inredningsbutik. Pernilla är borta så jag ska hjälpa henne och sköta butiken själv imorgon förmiddag och hela dagen på fredag.

Ni som bor lokalt kan väl komma hit och hälsa på. Jag hade tänkt ordna en liten tebjudning på kassadisken vid 16-tiden. Då kan ni ju komma och vara med. Ni skulle ju kunna be mig knyta en bukett så får vi se hur det går.

Ni som bor i Stockholm och sådär kan ju kolla flygbiljetter och komma upp till på fredag då jag är här hela dagen. Jag tänkte att jag skulle köra lite inredningsskola här då. Typ visa lite grejer och dela med mig av mina bästa inredningstips. Demonstration och så, som de gör på Noliamässan.

Min shopping från Tistel & Interiör

Först köpte jag några hus och en groda på pinnar som jag har stuckit ner i blomkrukor på hög höjd. Annars skulle de inte bli långlivade när husterroristen får syn på dem.

Sen köpte jag två oljekannor. Om ni kollar så ser ni att det står på dem vad jag ska ha i dem – olja i den ena och jungfruolja i den andra. Maken prisar min goda smak. På riktigt alltså. Vi hade nämligen en liknande kanna när vi bodde i London som jag vid något tillfälle tyckte att vi skulle byta ut mot en ny, men det fick jag inte för honom. Sen när vi skulle flytta hem så var det maken som packade ner kannan i en låda. Att hälla ut oljan tyckte han var onödigt. Han tejpade en tuss med hushållspapper över pipen och en över locket.

Vi var inneboende de första nio månaderna när vi flyttade hem till Sverige och kannan OCH oljan blev kvar nedpackad i den där lådan under hela den tiden. Ja, jag behöver säkert inte elaborera mera om hur det slutade. Kannan var inte det enda som hamnade i soporna när jag upptäckte den där hushållspappers-tuss-packinings-metoden. Vi har i och för sig inte pratat ut ordentligt om våra känslor kring förlusten av den gamla oljekannan men jag tror att maken har kommit över det. Han berömde de nya kannorna så han måste ju känna sig redo att välkomna de nya fräscha oljekannorna. Han har för övrigt oljekanne-förbud nästa gång det ska flyttas.

Också sista inköpet då. En rosa “plåtburk”. Den är mycket finare än det låter. Kolla här.

Men VAD ska jag ha den till då, undrar nu min morsa och säkert några av er också. Det har jag inte bestämt ännu. Men jag har några idéer. Kanske får den bara stå där tom på balkongbordet och vara fin.

Eller så ställer jag en timjan i den.

Eller en halvvissen basilika.

Kanske en oljekanna får stå i den så att det inte hamnar så mycket olja på bänken. Men då måste jag förstås åka och köpa en rosa burk till eftersom jag har två oljekannor. Då blir det trång på bänken. Så det här användningsområdet är inte det mest troliga.

Man skulle kunna använda burken till att lägga smörgåsrån i.

Eller sparpengar.

Hårattiraljer skulle man också kunna lägga i burken.

Eller så skulle en kanin kunna få bo i burken.

Som ni ser har burken oändligt med användningsområden. Om ni nu har fått så många tips att ni inte kan välja bara ett så kostar burken bara 39 kr, så ni kan alltså köpa flera och ha en till blomman och en till kaninen osv.

Ja det var min shopping. Men jag köpte inte allt i butiken, det finns grejor kvar. Jag visar bilder imorgon.

Klockan 10 imorgon kan ni åka dit och shoppa ni också. Tistel ligger på Porsnästorgen i Norrfjärden. Ja jag VET, baki bolken som vi säger här i norr, men nu ligger butiken där och är väl värd ett besök. Ni får göra det till en dagsutflykt och käka lunch på den där lappkåtan i plåt som står bredvid E4an. När ni har käkat klart kan ni åka en mil till norrut till Rosvik och titta på den gigantiska stolen som står brevid vägen. Då har ni fått med både shopping, kultur och äta ute på en och samma dag.

Ny temavecka!

Nu var det ju länge sedan jag hade temavecka, inte sen Dalberg-veckan har vi haft något tema här. Men nu ska vi ha temavecka igen. Jag ska inspirera er. Detta skall förvandlas till en inredningsblogg i en vecka. Ni ska få ta del av mina bästa tips. Så att ni kan inreda era hem precis som mitt. Jag har minglat hos Tistel ikväll och nu ska ni få se vad jag har köpt.

Som brukligt börjar vi med en bild på påsen. Ni får titta på den medan jag pysslar ihop nästa inlägg.

En tallrik med glaskulor

Det här är en tallrik med 186 glaskulor på. De ligger inte vanligtvis på en tallrik, jag la dem där för konstens skull.

I vanliga fall bor glaskulorna i den här burken som står förvarad högst upp på bokhyllan.

Det är inte dotterns glaskulor, hon är för liten för att leka med kulor. Hon skulle garanterat stoppa dem i munnen och förmodligen svälja dem och det är jag övertygad om att livsmedelsverket skulle ha synpunkter på. Det är mina glaskulor. De är del av ett hemligt projekt som jag har planerat. Eftersom det är hemligt så berättar jag inte vad projektet är. Det här är ingen cliffhanger, jag kommer inte att berätta vad det hemliga projektet är imorgon heller.

Mest berättar jag att jag har en burk med kulor i för att jag absolut ingenting har att blogga om. Litegrann berättar jag för att ni ska undra varför jag har en burk med kulor i och vad jag har tänkt göra med den.