Inredning – Page 4 – Prinsessan på Ärten

Var ska ugglorna hänga?

Ni kanske tycker att det är oromantiskt att jag sitter här och bloggar nu när vi firar vår bröllopsdag? Det är okej, maken diskar just nu så jag har några minuter till övers.

När jag var till IKEA härom veckan köpte jag en knopphängare med små ugglor på till gullefjunet. Hon tycker om ugglor, böckerna om Ugglis är en favorit.

Jag har inte riktigt bestämt var dessa krokar ska sitta ännu. Det är ingen brådska. Vi provar oss fram. Just idag testar vi om ugglorna passar under diskbänken.

Trevligt i och för sig, men jag tror att vi testar något annat imorgon. Jag vill inte fatta några förhastade beslut. Jag tror att vi ska ta reda på om ugglorna passar i hallen också innan vi bestämmer oss.

Det där med att maken diskar just nu var förresten ett skämt. Det här är ett tidsinställt inlägg. När ni läser det här är jag förhoppningsvis mätt och lite berusad. Vi kanske sitter i soffan och hånglar. Sen tuppar jag säkert av innan vi hinner hänga i kristallkronan.

Paketinslagning

Jag har just slagit in världshistoriens fulaste paket. Jag hittade ingen låda som passade så jag fick lov att improvisera. Det blev knöligt. Så satte jag på lite fransiga snören för att rädda upp situationen. Då blev det ännu värre. Kunden spelade nöjd i alla fall.

Jag kunde helt enkelt inte ta någon bild för att visa er. Kunden skulle aldrig ha trott mig om jag sagt att det var till hemsidan som ett exempel på våra vackra paketinslagningar.

Jag skulle behöva öva mer på att slå in paket. Så om ni kommer in och handla kan jag slå in det åt er. Om ni handlar till er själva kan ni ju låtsas att ni fyller år. Porsnästorget i Norrfjärden är alltså adressen. Då ses vi snart.

Prinsessan goes kreativ

Ni tror kanske att jag bara står och hänger i butiken när det inte är några kunder. Så är det inte. Jag har kollat på sakerna i butiken och listat ut en sak. Kolla här vad man kan köpa hos Tistel.

Jag har upptäckt att så här levereras inte arrangemanget från leverantören. För jag har hittat alla sakerna separat i butiken, så Pernilla har ju satt ihop det här arrangemanget själv.

Jag är ju också kreativ, så mellan kunder idag har jag då gjort mig lite nyttig och satt ihop några arrangemang för den mer äventyrlige konsumenten. Made by Prinsessan skulle man kunna kalla dem och de kan exklusivt köpas hos Tistel. Ni andra kan ju använda det som inredningsskola och inspirationstips om ni inte vet hur ni ska bära er åt för att piffa upp era hem.

Först ut är Afrika möter Norrbotten. Eller Giraffes goes to the Northbottom om man vill vara lite mer internationell i sitt konstsamlande.

Det här arrangemanget har jag kallat It’s not over until the fat lady sings.

För er som gillar den minimalistiska stilen har jag satt ihop detta verk som jag kort och gott kallat En bricka med svamp på.

För er på en lite mindre budget eller mycket liten boyta har jag komponerat ihop några arrangemang i mindre format.

För er som har det riktigt dåligt ställt men ändå skulle vilja ha någon liten grej från den här unika serien av arrangemang har jag stoppat ner en blomma i ett nubbeglas.

Om inget av de här alternativen är exakt det du letar efter så kan ni ju titta in i butiken imorgon. Ni får låna en stol också sätter vi oss ner och diskuterar igenom just DINA behov. Sen kombinerar jag ihop den perfekta kombinationen som kommer att förgylla just ditt hem.

Idag och imorgon är jag trevlig

Ni som läste tidigare i veckan om mitt misslyckande att hitta någon att vara otrevlig mot på Ikea kanske tror att jag fortfarande är på jakt efter någon att vara otrevlig mot. Så jag kom på att det kanske behövs ett klarläggande om min trevlighetsgrad medan jag är på Tistel idag och imorgon.

Jag är anpassningsbar. Allt från att ni får titta ifred utan att jag står och babblar och stör er som en idiot, eller så kan jag vara jättetrevlig. Igår tex så konverserade jag med en dam om Maria Montazamis tygblommor. Egentligen hade jag ju hellre diskuterat hur den nya Hollywoodfrun sa att Montazami såg ut som en avdankad porrstjärna. Men tygblommor är bra det också, jag kan diskutera tygblommor.

Vädret kan vi också prata om ifall ni vill det. Då kan ni komma in och säga “fy vad kallt det är idag”. Då svarar jag “ja usch, sommaren är nog över nu”. Jag föreslår då att ni säger “fast vi har ju inte haft mycket till sommar i år” och då säger jag “nej verkligen inte, och nu är det nio månader kvar till nästa sommar”. Så kan vi hålla på så länge ni tycker att det är kul. Själv tycker jag att det är lite meningslöst, men när jag är så trevlig som jag är i dag så ställer jag upp på sånt här väderprat.

Det är alltså lugnt. Ni kan komma till Tistel och hälsa på. Jag kommer inte att få ett vredesutbrott och köra ut er för att ni frågar vad någonting kostar. Jag ska svara så snällt. Giraffen på bilden kostar förresten 89 kr om ni undrar över det. Om ni muttrar över priset kommer jag inte alls att svara att ni ser ut att ha råd. Då rekommenderar jag något annat som är billigare istället.

Tebjudning

Nu har jag då haft en liten tebjudning här på Tistel för elefanterna och girafferna. Alla deltagarna på tebjudningen och hela dukningen är till salu. Utom jag då förstås. Men jag kan skriva en autograf om det finns önskemål om det.

Köper ni hela tekalaset och bor lokalt kan jag även erbjuda mig att komma hem och agera inredningsexpert. Hjälpa er med att duka upp hela arrangemanget på lämplig plats i ert hem.

Jag praktiserar som butiksassistent

Idag är jag på Tistel och lär mig hur man gör när man sköter en blom- och inredningsbutik. Pernilla är borta så jag ska hjälpa henne och sköta butiken själv imorgon förmiddag och hela dagen på fredag.

Ni som bor lokalt kan väl komma hit och hälsa på. Jag hade tänkt ordna en liten tebjudning på kassadisken vid 16-tiden. Då kan ni ju komma och vara med. Ni skulle ju kunna be mig knyta en bukett så får vi se hur det går.

Ni som bor i Stockholm och sådär kan ju kolla flygbiljetter och komma upp till på fredag då jag är här hela dagen. Jag tänkte att jag skulle köra lite inredningsskola här då. Typ visa lite grejer och dela med mig av mina bästa inredningstips. Demonstration och så, som de gör på Noliamässan.

Leksaksförvaring

Mitt liv har ju avsevärt förbättrats sedan jag var på Ikea igår. Nu har jag organiserat litegrann här hemma.

3 korgar har jag köpt till leksaker, istället för en stor korg. Då kan jag trycka in leksakerna i tre fack i bokhyllan istället för att den stora korgen ska ta upp utrymme mot väggen där det skulle kunna stå något annat nyttigt.

Jag passade på att sortera in leksakerna i kategorier när jag ändå höll på. Jag tänker att om jag skriver en liten lapp på varje korg vilken typ av leksaker den innehåller så lägger säker gullefjunet leksakerna i rätt korg när hon städar upp efter sig vi dagens slut.

Jag funderade länge och väl hur jag skulle kategorisera leksakerna. Material, pojk/flickleksaker, storlek, färg, ålder, nivå av intelligensfrämjande? Googlade och kollade lite psykologi för att se om de olika alternativen skulle påverka dotterns framtidsutsikter på något sätt.

KAN motorsågen ligga i samma korg som dockan? Vad får det för konsekvenser i egentligen? Det känns som att det skulle kunna sluta ganska illa utifall att sådana här saker har betydelse.

Så här blev det i alla fall. Ni får kika ner i lådorna och kolla om ni kan lista ut vad det blev för kategori-indelning. Det ligger en tandborste och ett dl-mått i den övre vänstra lådan om det ger någon ledtråd.

Den turkiska pepparn som jag hittade åt jag upp, och pepparkaks-burklocket kastade jag bort.

Följ med in på dass

Vissa bloggare delar ju med sig av allting till sina läsare. Frukost, lunch, middag. Sin shopping. Känslorna under en promenad. Detaljerad beskrivning av vad de gjort under dagen från de steg upp till läggdags. Sina bästa tips i alla möjliga ämnen. Bilder av sitt hem och hur det är inrett.

En sak som jag dock aldrig ser några bloggare berätta om är när de går på toaletten. Why not liksom? Finns det någon sorts spärr? Som aldrig annars slår till för vissa. Men när de går på toaletten så tänker de “hit men inte längre, det här är privat, det delar jag inte med mina läsare, det här är min egen lilla sfär, jag måste få behålla någon liten sak för mig själv”. Är det så Blondinbella tänker när hon berättar om sin Brasilianska vaxning, men inte sina toalettbesök?

Jag tänkte att jag i alla fall skulle dela med mig till mina läsare ordentligt och visa er hur vår toalettstol ser ut. Här är den. För känsliga läsare kan jag berätta att den är helt nyskurad vid fototillfället.

Naturligtvis undrar ni varför vi inte har någon toalettsits. Jo därför att när den billiga skräpiga plastsitsen som fanns gick sönder så kom hyresvärden med en ny likadan. Som inte höll mer än några veckor den heller. Eftersom vi har en två-åring som envisas med att klättra på toaletten hela tiden.

Då tänkte vi att det inte var någon vits att ringa hyresvärden igen så då åkte vi och köpte en egen toalettsits. En rejäl en. Det måste ha varit toalettsitsarnas Rolls Royce för den kostade 475 spänn.

Så ni kan ju ana att jag blev förbittrad när fästet på sitsen helt plötsligt gick av efter mindre än 4 veckor. Den här gången var det inte ens gullefjunets fel.

Nån måtta får det väl ändå vara tänkte jag och tog tillbaka den till Bygma. För 475 kr vill jag ha mer sitt-tid än 4 veckor. Jag tänkte att vi kanske skulle få en ny. Eller pengarna tillbaka.

Men si så funkar det inte för Rolls Royce-toalettsitsar. Till toalettsitsarnas lyxåk finns det reservdelar. Så nu väntar vi på att Bygma ska ringa och berätta att reservdelen till lyxsitsen har kommit. Medan vi har väntat, i snart en vecka nu, har vi suttit på porslinet. Man skulle kunna tro att reservdelen är made to order.

Fördelen är förstås att besöken inte blir så långvariga.

Förbättringar

Vi har en skattkammare. Ni har ju fått titta in där tidigare. Jag har länge känt att vi borde ta itu med den. Städa upp och organisera. Göra den lättillgänglig och välplanerad.

Som ett extra rum som man kan stänga in sig i och bara sitta ner och koppla av i hade jag tänkt mig.

Så vi har gjort en lite insats. Vi har ställt in en hylla. Det blev en enorm förbättring. Nu rymmer vi dubbelt så mycket skrot.

Gungstolen får dock inte plats än. Det finns lite kvar att göra. För när hyllan kom in så hämtade jag genast två av de MÅNGA kartonger som fortfarande är förrådsförvarade.

Jag började packa upp. Sen kom jag på att jag behöver fler korgar i klädgarderoberna i sovrummet. För de saker som jag hämtade från förrådet var mer garderobsgrejor än skattkammargrejor. Så då åkte vi och köpte korgar. Sen låg de och låg till sig i en vecka eller två.

Tidigare i veckan började vi skruva i fästen och sätta upp korgar i garderoberna. Maken säger att han vill skriva ett gästinlägg här på bloggen om hur det är märkligt att när man ska sätta upp sex nya korgar så måste man flytta på fyra andra korgar och sex hyllor.

Jag tycker inte alls att det är märkligt. Garderoberna måste ju vara symmetriska och för optimal förvaring måste man tänka över optimala avstånd mellan korgarna. Om de existerande avstånden inte uppfyller kraven måste man flytta dem.

Så vi flyttade korgar och hyllor. Eller jag pekade och maken flyttade. Han är så himla användbar nu när gipset har kommit av. När vi var nästan klara blev jag less så de sista fyra korgarna hivade jag in i ena garderoben och sa att vi skulle göra klart “imorgon”. Imorgon har redan varit. Flera gånger. Men korgarna ligger där än.

Det kommer fler imorgon. En dag när solen inte skiner som den gjort idag blir det klart. Korgarna i garderoberna känns inte som en prioritet i livet när solen skiner.

Och ja, eftersom garderoberna inte blev klara så blev ju inte skattkammaren det heller. Men bättre blev det ju. Den fria golvytan är inte så mycket större än den var förrut. Men med samma fria golvyta har vi nu jättemycket mer skräp i skattkammaren. Se själva.

Före.

Efter

Liva upp era strömbrytare

Strömbrytare är ju verkligen inte några spännande inredningsdetaljer. Men det är svårt att inreda ett rum utan dem. Därför får ni här ett tips om hur man livar upp dem och gör dem till en detalj i rummet som drar till sig uppmärksamhet.

Vi har använt tomat-baserad barnmat. Men våga experimentera med det ni har till hands. Blir det inte bra – torka bara av och gör om.

Husmoderns inredning

Nu när jag ändå är husmoderlig på heltid tänkte jag att det skulle kunna passa med ett litet inredningsinlägg.

Här har jag inrett byrån i hallen i en blandning av modern teknik och mode. Telefonen och modemet lever i harmoni med kläder. Men inte för mycket kläder. Jag tycker att det är viktigt att man håller en minimalistisk och stilren feeling i hallen. Därför kör jag gärna principen ‘max 5 klädesplagg’ på hallbyrån.

I köket har jag en annan stil än i hallen. I köket kan det aldrig bli för mycket. Så här har jag inrett köksbänken. Det är så MYSIGT när köket känns inbott och levande.

Jag tycker att utbildning är viktigt och utbildning innebär att läsa. Det är viktigt för barn och böcker skall vara lättillgängliga. Därför har jag inrett så här i vardagsrummet. Det känns himla intelligent och rätt i tiden att böckerna är en fokuseringspunkt i rummet.

En amningsstol

Nu har jag gått runt i lägenheten fem varv för att försöka hitta lite inspiration till ett inredningsinlägg i temaveckan. Allt jag hittade var tusen brödsmulor på vardagsrumsmattan. Någon har tydligen suttit där och ätit frukost, och det var inte jag. Men någon inspiration hittade jag inte.

Så jag berättar för er om min amningsstol istället. Vet ni vad en amningsstol är förresten? Det är en stol som man sitter i när man ammar. Jag vet inte ens om amningsstolar har “slagit igenom” här i Sverige. När jag var gravid i London fanns de i alla fall överallt. På alla butiker som sålde möbler till barnkammare och i alla gravid/föräldramagasin som lär en allt man behöver veta om hur man blir en mönsterförälder.

Dessa amningsstolar hade oftast ett högre ryggstöd. Det är viktigt för hållningen när man ammar eller något sådant. Armstöd hade de också alltid. Jag har glömt varför armstöd är viktigt men det kanske också hade med hållningen att göra. Också hade de flesta någon sorts gungningsfunktion och en fotpall. Det skulle vara bra och lugnande för bebisen att gunga. I utseende tyckte jag mest att amningsstolarna förde tankarna till ålderdomshems-inredning och kostade skjortan gjorde de också.

Men medan jag var gravid fick jag en fix idé att jag var TVUNGEN att ha en amningsstol. Men inte en sån som fanns i föräldra-vetenskapstidningarna. Jag skulle bara ha en vanlig fåtölj att sitta i när jag ammade och den fick inte vara för stor för den skulle rymmas i barnkammaren som var liten som en större svensk garderob.

Så jag rände runt halva London i flera veckor för att hitta rätt fåtölj. Ibland släpade jag med mig maken. Han hade inte alls fattat vikten av Projekt Amningsstol för han föreslog alltid en massa olämpliga fåtöljer.

Till slut ramlade jag i alla fall över en stol på en second hand affär som var tillräckligt liten för att rymmas i barnkammaren. Så här ser min amningsstol ut.

Hur många gånger tror ni att jag satt i den när jag ammade? Just det, noll gånger. Vem vill sitta i en fåtölj i barnkammaren kl 3 på natten i ett hus som nattetid ibland bara var 16-17 grader varmt? Man ligger ju i sängen och ammar. Jag vet faktiskt inte varför jag inte räknade ut detta medan jag var gravid.

Nu är det ingen amningsstol längre. Nu är den en skostol. Den står i hallen och vi sitter på den när vi tar på oss skorna.

Pensionärsveranda

Dagens inredningstips är att om man ska fira midsommar i Sverige bör man ha pensionärsveranda.

Även fåglarna vill ha fint på midsommar

Jag har ju inte producerat något inredningsinlägg än idag. Eftersom solen visade sig en stund idag tänkte jag att det får bli lite trädgårdsinredning idag.

Egentligen vet jag inte om det här är ett fågelbad. Det känns nästan lite för fint för det. Nån liten sparv skulle man gärna ha sittandes på kanten förstås. Men man vet ju hur det är, oftast kommer det nån skata och skrämmer bort de små söta fåglarna.

Men om man skulle ställa detta i trädgården så kan man ge sig själva den på att det skulle det dyka upp nån fågel och skita rakt i näckrosen eller stearinljusen vare sig man ville eller inte. Så om ni vill ha ett rent fågelbad utan fåglar förestår jag att ni ställer detta på verandan under tak för att åtminstone försvåra för flygfäna.

Om ni känner att ni behöver ha detta redan imorgon så att era husfåglar också får en fin midsommar har Tistel öppet mellan 10-13 imorgon på midsommarafton.

Wernbloom skulle ju kunna lägga ett hästhuvud i Hamréns säng

Igår läste jag i tidningen att Pontus Wernbloom inte fått spela en enda minut i EM. Nu fick han ju hoppa in igår mot Frankrike, men innan dess.

Om Wernbloom är lite sur så förstår man ju honom. Hur kul är det att bli uttagen till landslaget och åka till Ukraina och bara sitta på bänken? Det skulle inte alls förvåna mig om han tycker att Hamrén är lite taskig. Wernbloom kanske till och med har suttit på bänken och tänkt på att hitta på någon sorts hämnd. Som att beställa 10 pizzor till hemkörning åt Hamrén (pay on delivery). Eller teckna en prenumeration på någon tvivelaktig översta-hyllan-tidning åt honom.

Men jag har en mycket bättre idé åt Wernbloom. Han skulle kunna lägga ett hästhuvud i Hamréns säng. Då får han säkert spela från start nästa gång. Det funkade ju för Johnny Fontane så värt ett försök är det i alla fall. Ett riktigt hästhuvud vore ju både svårt att få tag på och grymt mot hästen. Ja och kletigt och allmänt besvärligt att hantera. Istället kan han köpa ett sånt här hästhuvud.

Finns hos Tistel. Jag glömde kolla vad det kostade, men betydligt billigare än en riktig häst. Och djurvänligare.

När jag minglade hos Tistel

Det fanns ingen röd matta, inga fyrverkerier och jag fick ingen Tistel-award. Men nu var det ju inget bloggmingel heller. Snittar och vin fanns det däremot. Fast till Norrfjärden måste man ju köra bil så jag drack Fanta, men det gör ingenting för jag kan ha kul utan sprit. Dansar nykter gör jag däremot inte, och inte onykter heller, jag dansar överhuvudtaget inte.

Eftersom det är inredningstema här i veckan så ska jag dock inspirera er litegrann och visa vad ni kan köpa på Tistel. Så här ser det ut i entrén. Jag tror att den där stora buddhan tillhör butiksinredningen och inte är till salu. Fast det är ju inte sant. För allt är till salu if the price is right. Om du verkligen vill köpa den så är det ju bara att höja budet uppåt tills Pernilla tar det.

Folket som minglade omkring på tillställningen ville inte vara med på min blogg. Så fort jag dök upp med kameran så drog de. Så jag gick mest omkring som någon annan Billy-no-mates när alla flydde när jag kom med kameran. Jag gillar ändå inte att prata om vädret, vi vet ju alla att regnet öser ner och det är förfärligt, så knepet med kameran kanske jag kör på fler tillställningar i framtiden.

Kusin Pernilla har en butik att marknadsföra så henne lyckades jag i alla fall tvinga att vara med på bild. Att jag hade en skylt gjort av plåt i handen när jag pekade vart hon skulle stå var bara en slump. Det är alltså kvällens värdinna och Tistels nya ägarinna längst till vänster. Också smygfotade jag några i kassan när de inget märkte.

Bordet där till höger med smycken, det konstaterade jag med en gång att det är inte barnsäkert. Jag ska ta med stumpan till butiken och visa Pernilla vad jag menar. Teleskoparmarna kommer att få tag på en av de där svarta tofsarna på nolltid. Butiken är däremot väldigt maken-vänlig. Hit kan ni ta med era karlar. Förutom den där soffan i bakgrunden finns det flera fåtöljer och stolar som männen kan sitta på och vila medan ni funderar vilken kruka som kommer att passa bäst i ert fönster.

Blommor finns det också. Både billiga och dyra. Om du tex är man och är mycket nöjd med din mönsterhustru kan du köpa en lyxbukett för 279 kr. Om du är mindre nöjd och har en fru som typ får lov att duga för att du inte orkar byta, då finns det även rosbuketter för 99 kr. Maken han har ju ingen mönsterhustru men han vet ändå bättre än att komma hem med det senare till mig.

Om ni kände er inspirerade av mina oljekannor igår får ni skynda er för det fanns bara fyra kvar när jag åkte hem. Skulle de vara slut kan ni köpa lite färgad sand. Om ni som jag har ett barn som ska hälla ut allting kan ni använda den till att färga upp sandlådan. Annars tror jag att man typ häller det in ett glas och ställer dit ett värmeljus. Nått sånt får ni dock inte se här på min blogg för ljus i sand är inte min inredningsstil. Hästhuvudet i övre högra hörnet har jag tänkt ska dyka upp i ett helt eget inlägg här på bloggen senare i veckan.

Dessutom har butiken erbjudanden så här i samband med ny-öppnandet. Saker som är billigare än vanligt alltså. Fågelholkarna nedan finns i rosa och vitt och kostar 69 kr. Dvärgarna som kostar 159 kr tror jag egentligen är någon sorts trädgårdstomte som man ska ställa på gräsmattan eller i blombänken så att han kikar ut bland bladen. Om jag hade en skulle jag dock använda den som dörrstopp så att ytterdörren inte blåser igen.

Spegeln längst till höger är på rea och kostar 300 kr. Det är en bra spegel för när jag kollade i den då stod det en dö-snygg fjälla där. Jag vet inte hur det ser ut när ni kollar i den men det är nog en magisk spegel.

Och med tanke på min skönhet så sitter ni väl och undrar vad jag hade på mig för outfit igår va? Jag hade matchat ett par jeans med lappar i baken med en svart t-shirt från Gaps collection 2009. Till det hade jag ett par sandaler och en kofta från HM i nått sorts konstmaterial som gör att man blir helt statisk. Bild? Jo, jag har en. Men jag blev inte lika vacker på bilden som jag var när jag kollade mig i den magiska spegeln så den får ni inte se.

Bot för plåsterproblemen

Har ni också en förbands/medicin-låda som ser ut så här?

Då finns det bot. Hos Tistel kan man köpa en sådan här fin låda för 99 kr istället.

Om ni vill vara som mig och ha en ful blå plastlåda så kan ni ju åka på ÖoB förstås. Fast om ni vill vara precis som mig kan ni hoppa över det och köpa en fin låda med en gång. För det ska jag snart göra så då är det ju onödigt för er att köpa en plastlåda för då får ni ändå köpa en ny om några veckor när jag uppgraderar.

Min shopping från Tistel & Interiör

Först köpte jag några hus och en groda på pinnar som jag har stuckit ner i blomkrukor på hög höjd. Annars skulle de inte bli långlivade när husterroristen får syn på dem.

Sen köpte jag två oljekannor. Om ni kollar så ser ni att det står på dem vad jag ska ha i dem – olja i den ena och jungfruolja i den andra. Maken prisar min goda smak. På riktigt alltså. Vi hade nämligen en liknande kanna när vi bodde i London som jag vid något tillfälle tyckte att vi skulle byta ut mot en ny, men det fick jag inte för honom. Sen när vi skulle flytta hem så var det maken som packade ner kannan i en låda. Att hälla ut oljan tyckte han var onödigt. Han tejpade en tuss med hushållspapper över pipen och en över locket.

Vi var inneboende de första nio månaderna när vi flyttade hem till Sverige och kannan OCH oljan blev kvar nedpackad i den där lådan under hela den tiden. Ja, jag behöver säkert inte elaborera mera om hur det slutade. Kannan var inte det enda som hamnade i soporna när jag upptäckte den där hushållspappers-tuss-packinings-metoden. Vi har i och för sig inte pratat ut ordentligt om våra känslor kring förlusten av den gamla oljekannan men jag tror att maken har kommit över det. Han berömde de nya kannorna så han måste ju känna sig redo att välkomna de nya fräscha oljekannorna. Han har för övrigt oljekanne-förbud nästa gång det ska flyttas.

Också sista inköpet då. En rosa “plåtburk”. Den är mycket finare än det låter. Kolla här.

Men VAD ska jag ha den till då, undrar nu min morsa och säkert några av er också. Det har jag inte bestämt ännu. Men jag har några idéer. Kanske får den bara stå där tom på balkongbordet och vara fin.

Eller så ställer jag en timjan i den.

Eller en halvvissen basilika.

Kanske en oljekanna får stå i den så att det inte hamnar så mycket olja på bänken. Men då måste jag förstås åka och köpa en rosa burk till eftersom jag har två oljekannor. Då blir det trång på bänken. Så det här användningsområdet är inte det mest troliga.

Man skulle kunna använda burken till att lägga smörgåsrån i.

Eller sparpengar.

Hårattiraljer skulle man också kunna lägga i burken.

Eller så skulle en kanin kunna få bo i burken.

Som ni ser har burken oändligt med användningsområden. Om ni nu har fått så många tips att ni inte kan välja bara ett så kostar burken bara 39 kr, så ni kan alltså köpa flera och ha en till blomman och en till kaninen osv.

Ja det var min shopping. Men jag köpte inte allt i butiken, det finns grejor kvar. Jag visar bilder imorgon.

Klockan 10 imorgon kan ni åka dit och shoppa ni också. Tistel ligger på Porsnästorgen i Norrfjärden. Ja jag VET, baki bolken som vi säger här i norr, men nu ligger butiken där och är väl värd ett besök. Ni får göra det till en dagsutflykt och käka lunch på den där lappkåtan i plåt som står bredvid E4an. När ni har käkat klart kan ni åka en mil till norrut till Rosvik och titta på den gigantiska stolen som står brevid vägen. Då har ni fått med både shopping, kultur och äta ute på en och samma dag.

Ny temavecka!

Nu var det ju länge sedan jag hade temavecka, inte sen Dalberg-veckan har vi haft något tema här. Men nu ska vi ha temavecka igen. Jag ska inspirera er. Detta skall förvandlas till en inredningsblogg i en vecka. Ni ska få ta del av mina bästa tips. Så att ni kan inreda era hem precis som mitt. Jag har minglat hos Tistel ikväll och nu ska ni få se vad jag har köpt.

Som brukligt börjar vi med en bild på påsen. Ni får titta på den medan jag pysslar ihop nästa inlägg.

Halvdöd eller halvlevande?

Den här blomman har fått både vatten OCH kärlek.

Vad får man till tack? Den går och typ dör. Okej då, det kanske inte var så mycket av varken vatten eller kärlek de där 10 dagarna när blomman stod i en påse på bron innan jag planterade ner den i krukan. Men vadå, ska man inte få en chans att gottgöra sin försummelse innan blomman bara lägger av?

Tur att jag ska till Tistel ikväll. Om det är så här blomman har tänkt uppföra sig så krusar då inte jag, då köper jag en ny.

Det är oresonligt av maken att säga nej till saker han inte förstår sig på

En gång när jag kom hem med en lampa sa maken ”Så ful, har du börjat köpa inredningsprylar utan mig helt plötsligt? Tänk om jag också skulle börja köpa lampor, tavlor och mattor utan att fråga dig vad du tyckte om dem först.”

Jag har faktiskt aldrig sagt att maken inte får köpa inredningsprylar utan att fråga mig först. Det får han visst göra. Vi har ett stort badrum.

Risken att han skulle börja köpa inredningssaker är i det närmsta minimal. Han bryr sig liksom inte om sådant. Eller det är inte sant. Han orkar inte bry sig om att göra the research för att välja ut rätt matta/lampa/tavla. Han orkar inte ägna dagar och veckor till att kolla på nätet och/eller gå runt i 100 butiker i timmar (nu får ni tänka shopping i London alltså, här i Piteå är utbudet och tidsåtgången mindre) för att hitta RÄTT sak. Men han bryr sig på så sätt att sitt VETO det använder han!

När jag har ägnat evigheter åt att hitta den perfekta grejen till hemmet och redan i huvudet möblerat med den och sett att den passar perfekt med resten av inredningen, och säger till maken ”kom nu så åker vi och köper den där mattan/lampan/tavlan jag har hittat” då följer han med. Sen när vi kommer till affären. Då säger han alltför ofta ”nej, jag gillar den inte”. Vadå nej?! ”Jag tycker inte att den passar in” brukar han då säga. Ingen som helst hänsyn till all den tid och energi jag lagt ner på att lokalisera just den här saken, och att jag VET att den skulle passa perfekt.

Hur han nu kan komma med ett sådant påstående medan vi fortfarande är i affären? Maken har inte förmågan att visualisera hem en sak från affären och för sitt inre se hur den kommer att se ut i sin hemmamiljö. Det vet jag för han har i efterhand erkänt att den där lampan som han tyckte var så ful passade ganska bra inne i eldstaden när den var tänd.

I alla fall är jag en snäll hustru som respekterar att det är vårt gemensamma hem så det brukar sluta med att jag får göra om hela proceduren och leta reda på någon annan matta/lampa/tavla som maken ger sitt godkännande till.

Nu har jag hittat två knallröda kuddar som skulle passa superbra i vår vardagsrumssoffa. När jag berättade om dem för maken svarade han ”det låter som något som man skulle inreda en bordell med”. Ni hör ju. Han har inte ens sett dem än och har redan avskrivit dem.

Maken förstår sig inte på soffkuddar. Han förstår inte vad de är till för. Klippet nedan är ett av makens absoluta favoriter. Han säger att han ”identifierar sig med Steve från Couplings” i det här klippet.

Skor till minglet

Nu är det inte länge kvar till minglet hos Tistel. Den 18 juni är det dax. Så jag har tänkt på det här med skor litegrann idag. Vilka skor jag ska ha på mig alltså.

Ska jag ha Manolos som jag köpte i en butik med låst dörr, vandringskängorna som har varit uppe på toppen av Snowdon, ballerinaskorna eller de blommiga skorna som jag köpte på barnavdelningen häromveckan?

Jag kanske skulle göra ett långrandigt blogginlägg om varje skopar och visa bilder och sen kan ni få hjälpa mig att välja. Vill ni hjälpa till?

Det viktiga är att de är hemmagjorda, inte vem som sydde dem

Det här är min snälla mamma. Hon syr gardiner. Hon blir jättearg när man tar kort på henne så ni får hålla till godo med ett foto där hon gömmer sig bakom gardinen. Jag vill ju inte att hon ska gå hem nu i ilska över ett foto.

Det är självklart att det skulle ha låtit bättre om jag hade kunnat informera er om att jag, som en husmoder personifierad, hade sytt gardinerna själv. Det får duga med att jag sydde dem själv första gången. För när mamma hade frågat 20 gånger om jag hade sytt om gardinerna och jag svarat nej lika många gånger sa hon att hon skulle komma hit och sy dem åt mig. Jag tycker att som kvinna är det viktigt att man inte är rädd och skäms för att tacka ja när hjälp erbjuds. Man ska inte ta på sig för mycket och ha dåligt samvete för att man inte ~~klarar~~ ~~hinner~~ ids göra allt själv.

Min mamma är väldigt frågvis. När hon kom idag sa jag att det nog var bäst att jag dammsög köket innan vi började med gardinerna. Då frågade hon varför jag inte hade gjort det tidigare. När jag hade dammsugit klart sa jag att det nog var lika bra att jag skurade upp ananassaften också som kletade under köksbordet sedan i helgen, när jag ändå höll på. Då frågade hon hur det kunde vara ananassaft under bordet.

Jag har ju haft min mamma länge så jag har lärt mig att det bästa sättet att hantera dessa frågor är att betrakta dem som retoriska och inte bry sig om att svara på dem. Samma sak med kommentarer som “du har klippt tyget lite ojämnt”. Mamma är duktig på att sy så det gör ingenting att jag har klippt ojämnt, hon kommer att fixa till det så att det inte syns.

Plötsligt blev detta en inredningsblogg

Vi börjar i köket. Här hänger det ett tygstycke i fönstret. Det ska bli gardiner och jag köpte tyget i januari. Men tro nu inte att jag är den sortens person som aldrig avslutar projekt. Jag har redan sytt gardinerna en gång. Eftersom vinflaskorna är helt huller om buller tyckte jag inte att det spelade så stor roll vad som var upp och ner. Men om ni klickar på bilden ser ni att det står VINO, och vinot hade hamnat fel väg. Man kan inte ha vino uppåner så jag tog ner gardinerna och sprättade upp alltihop igen. Sen kom jag inte längre. Sen fick jag solen i ögonen när jag åt frukost, så då kastade jag tygstycket över stången. Snart ska det bli gardiner av det igen. Kanske i helgen.

Ni ser inte fel. Det hänger en barnsängsmobil i taket i vårt kök. Varför inte liksom, det satt en krok där.

På vår diskbänk har vi alltid ett tomt mjölkpaket stående som vi kastar skräp i. Då kan man kasta småskräp där medan man lagar mat för då slipper man öppna dörren under diskbänken till den riktiga soppåsen 20 gånger under matlagningen. Livskvaliteten ökar när man inte behöver öppna dörren till soporna lika många gånger, speciellt om man har barnsäkrade skåp. Men ett tomt mjölkpaket är ju inte så snyggt. Så jag köpte en burk och ställde ner paketet i det.

Förra sommaren cirkulerade det ett varningsmeddelande på Facebook som varnade för en indier som körde omkring i en vit Volvo i Piteåtrakten och sålde elefanter. Det framgick inte riktigt på Facebook vad den elefantförsäljande indiern hade gjort för att förtjäna en VARNING på fejjan med stora bokstäver. Kanske var det så att pengarna från försäljningen inte gick till vattenprojekt i Indien som han sa. När indiern kom till oss så tyckte jag att han hade blivit orättvist behandlad på fejjan när folk varnade för honom som om han var värsta pedofilen när han egentligen bara sålde elefanter för en hundring. Som kanske inte gick till vattenprojekt, men det gör ju pengarna inte om jag köper en elefant i en butik heller. Så jag köpte en elefant. Den står på fönsterbrädan i vardagsrummet. Betarna ligger i säkert förvar i en låda.

Nu kommer vi till dörrhantaget till skattkammaren. Det pekar uppåt. Det hänger också ett trähjärta på handtaget som varningsbjällra utifall att någon kort person skulle hämta en pall.

Inne i skattkammaren har det exploderat en bomb. Det är nog det som gör skattkammaren så intressant för de som inte får vara där inne. Vi tar bara en snabbtitt och sen stänger vi dörren igen.

Nu går vi in i sovrummet. Här hänger det en hylla. Den är rak säger maken. Min pappa säger också att den är rak för han var också inblandad. Bollen säger något annat. Tydligen är hyllan felkonstruerad.

Känns det som att ni har varit hemma hos oss nu?