Igår var vi och såg Euskefeurat i Badhusparken. I ösregnet. När vi närmade oss parken och såg alla människor som var på väg dit frågade maken “Är det här någon sorts pensionärskonsert?”
Euskefeurat har ju funnits sedan 1977, så man kan väl säga att de har en ganska mogen publik. Men kolla på bilden, den där killen längst till vänster med gitarren. Han måste vara en nyrekrytering i bandet. Han kan ju inte vara mycket över 40 så när bandet startade kan han väl knappt ens ha hunnit lära sig läsa.
I alla fall var det brist på gamla godingar under gårdagens spelning. Bara två stycken på slutet. Jag tycker inte att ett band som har funnits i 35 år ska känna sig pressade att göra nytt material. Spela de gamla låtarna istället tycker jag. Det är dem vi vill höra.
Så för er som var där igår och saknade låtarna på Pitemålet har jag ett tips om en helt nystartad blogg på Pitemåle som skrivs av en mycket humoristisk kompis till mig. Nalta Waller heter bloggen och man måste vara ganska språkbegåvad för att kunna läsa den. Om du bara är bevandrad i svenska och engelska kommer du inte att förstå mycket.
Gamla godingar? På en pensionärskonsert så borde det ha funnits flera!
Tack snälla för att du pushar för min nya blogg. Du är guld värd!