Vi har en katt som heter Kisse. Det här är inte Kisse som är en livs levande katt och bor i London. Vi har en till Kisse som är gjord av tyg.
Vi har väldigt många o-levande katter men Kisse är lite mer speciell än alla andra katter vi har.
Kisse har varit med så länge att ingen längre kommer ihåg var Kisse kommer ifrån. Jag har en vag känsla av att mormor har köpt Kisse på Lekia i Piteå men ingen vet säkert för inte ens mormor kommer med säkerhet ihåg om hon köpt Kisse. Gullefjunet är fem och Kisse måste vara kring fyra år gammal.
Så här såg Kisse ut i somras när hon följde med till Piteå.
Ni kanske tror att Kisse ser ut sådär för att det ligger en ponny på henne men hon är typ alltid lite dubbelvikt. Hon har nämligen bara kvar typ hälften av sin stoppning så hon är alltid lealös.
Kisse har varit med om mycket. Hon är väldigt berest. Hon har varit i de flesta stadsdelar av Stockholm, till Linköping, Kolmården, Karlstad, London och Småland på IKEA. Hon har både bott i Jävre och besökt Jävre flera gånger. Mormor har lagat henne i rumpan en gång, där läckte det nog ut en del stoppning. Kisse var inte bara med om den värsta magsjukan vi någonsin har haft – Kisse blev helt dränkt av den så hon har också rest runt i tvättmaskinen.
Kisse är helt enkelt väldigt speciell. Det är inte så att vi inte kan sova utan henne. Bara vissa nätter kan vi inte sova utan henne. Ibland ska något annat djur sova med oss. Men de andra är bara “nyhetens behag” och de “betyder egentligen ingenting”. Kisse består dock. Vi går alltid tillbaka till Kisse förr eller senare.
Så för någon månad eller två sedan försvann Kisse. Vi upptäckte att hon var bortsprungen kort tid efter hon varit med både på IKEA och Bromma Blocks. Gullefjunet var säker på att hon följt med hem men när Kisse inte dök upp blev jag och maken mer och mer säkra på att Kisse var borta för alltid.
Det här har varit ett sorgearbete för oss alla. Kisse är ju inte bara speciell för gullefjunet. Även jag och maken har varit lite ledsna för att hon har varit borta. Vi har bearbetat det här på olika sätt. Jag har funderat på om man kanske skulle ringa till IKEA för säkerhet skull och kolla om de har hittat Kisse. Maken har varit mer matter of fact – Kisse är borta och vi får lära oss att leva med det.
Gullefjunet har ändå klarat det här ganska bra. Jag tror bara att vi har haft storgråt över Kisses försvinnande två eller tre gånger. De är tåligare än man tror de små barnen.
Helt plötsligt ikväll dök Kisse upp! Lyckan alltså. Hon låg längst ner i utklädningslådan. När Kisse dök upp var hon inlindad i flera rankor från en av mina hängblommor.
Nu när jag tänker på det så har jag tyckt att det har sett ut som att min blomma sett lite stympad ut. Men jag har inte kopplat ihop detta med Kisses försvinnande. Jag har inte tänkt så mycket på det alls. När man har barn är det inte helt ovanligt att en halv planta försvinner för att sedan hittas helt söndersmulad i sjukhusväskan som “medicin till djuren”.
Nu är vi i alla fall väldigt glada över att Kisse är återfunnen. Hon har blivit grundligt undersökt av doktorn och har fått medicin. Vilket troligen betyder att någon annan av mina plantor har tappat några blad. Men vad gör väl det nu när vi har fått tillbaka Kisse.
