Dalberg-final

Jag börjar ha slut Dalberg-material så Temaveckan blir bara en arbetsvecka. Temaledigt i helgen. Men avslutningen på Dalberg-veckan är en riktig höjdpunkt. Dalberg himself, Mikael Dalberg ställer idag upp och svarar på några viktiga frågor.

  • Hur har Dalberg-veckan varit för Dalberg?

Det har varit omtumlande med så mycket uppmärksamhet.

  • Har du någon egen blogg?

Nej. Har inte tid att blogga faktiskt. Hinner knappt läsa andras heller. Fast jag måste erkänna att jag kollat in Prinsessan på Ärten lite extra under den här veckan. Tack för en rolig blogg.

  • Vem är din bästa kompis på Fejjan?

Hmmm… Svårt att säga någon som är bättre än någon annan, men jag tycker att det är lite speciellt roligt med de som bor längre bort. Att kunna hålla kontakten lite lättare och få en liten inblick i deras vardag. Tex min kusin i Stockholm.

  • Känner du honom/henne på riktigt också?

Ja

  • Hade du kunnat föreställa dig att det skulle bli ett sådant här intresse för den fin-fina musmattan och den supernajsa pennan?

Jag förstod tidigt att vår musmatta var en hett eftertraktad pryl på den öppna marknaden. Och när vi dessutom la till den super-najsa pennan så visste jag att vi hade en hit som skulle få många ”gilla”-markeringar.

  • Vad är senaste nytt inom VVS-utbildningsbranschen och vilken roll kommer Facebook att spela inom detta område?

Vi la tidigare ut en länk på vår Facebook-sida till en webbsida där man kan gå förberedande kurser inför Branschprov. På vår Facebook-sida försöker vi uppdatera med nyheter som kommer, främst från VVS-branschens Yrkesnämnd.

  • Har Dalberg några fler spännande Facebook-tävlingar planerade framöver?

Inte i dagsläget men man vet aldrig.

Missa nu inte chansen att vinna dessa coola prylar, dragning i Dalberg-tävlingen sker den sista maj. Ni hittar en lämplig länk i tidigare Dalberg-inlägg.

Mello

Jag hade ju tänkt blogga om Eurovision för er men det blir ett kort inlägg. Jag sov så gott. Det finns liksom inget skönare än när man sover, fast bara precis så djupt att man är medveten om att man sover.

Något som stör upplevelsen är dock när maken sitter och petar på en och frågar “ska du verkligen sova nu, då kan du inte sova inatt” eller “gå och lägg dig i sängen istället”.

Azerbaijan förresten? När jag gick i skolan låg det inte i Europa. Å andra sidan var Pluto fortfarande en planet när jag gick skolan. För er som fortfarande tror att Pluto är en planet kan jag berätta att det inte är det. Pluto av-planetiserades 2006. Då blev det en dvärgplanet, och sedan blev det en plutoid.

En gång var jag med i en musikvideo

Eftersom det inte händer så mycket intressant i mitt liv så gräver jag fram lite gammal skåpmat att skriva om. Det här är riktigt gammalt, från när jag gick på gymnasiet, och trot eller ej men det är 20 många år sedan. Men på sätt och vis skulle man kunna hävda att det är aktuellt ändå. Om ni läser till slutet ska jag berätta varför.

Idag ska vi prata om Euskefeurat. Det är typ världens bästa band. Världens bästa band från Piteå i alla fall. När jag gick på gymnasiet var jag med i en av deras ”musikvideos”. Det dök upp en person på vår lektion på Backa (gymnasieskolan) och frågade om det fanns några tjejer som kunde tänka sig att vara med i en musikvideo. Jag och fyra kompisar tog omedelbart chansen att slippa en lektion.

5 minuter senare befann oss nere på Pentryt (restaurang/nattklubb). Mitt på blanka förmiddagen, i fullt dagsljus och det var folktomt – förutom Euskefeurat och filmteamet. Mr Li var väl också där i köket någonstans antar jag.

Problemet var bara att hitlåten som det skulle spelas in en video till hette ’Jag skiter i det sexuella’. Så de hade väl egentligen tänkt sig några tjejer som var lite ”sexiga” eller så. Men det var ju mitt i vintern, och to be fair mot oss så hade de ju faktiskt kommit och rekryterat oss på en mattelektion, så vi var klädda i jeans och stickade tröjor typ. Så i slutändan klipptes vi bort från nästan hela videon, de utökade skoterkörningsklippen istället antar jag.

Om jag inte minns fel fick P vara med en stund för hon kunde göra rökringar så hon stod bredvid Bengan i baren och blossade i några sekunder. Vi andra svepte de bara förbi med kameran medan vi stod och låtsades hänga och prata i baren.

Förutom mina naglar då förstås. Jag hade långa målade naglar så utav alla de timmar vi var med på musikvideoinspelningen så var mitt enda bidrag att jag stod och ”smekte/knådade” Bengan på axeln medan han sjöng över en öl. Mitt starkaste minne från hela den här upplevelsen är att hälften av nagellacket på ringfingret var bortflagnat.

För att göra den här ego-historien om min musikvideo-karriär någotsånär relevant på 2000-talet kan jag berätta att Euskefeurat spelar i badhusparken i Piteå den 20 juni 2012.

Jag har letat efter videon på nätet men den verkar inte finnas med. Vilket ju är typiskt, allting annat finns ju på nätet, men min nagel den går fan inte att hitta. Så ni får hålla till godo med det här klippet istället – låten vi pratar om, men inte videon.

Nu är det dax för Dagens Dalberg

Det är med stor glädje jag idag visar er hur Dalbergs supernajsa penna ser ut. Det är en blyertspenna, MED sudd.

Dalbergs Facebook-tävling har redan ökat i popularitet flera hundra procent sen igår. Men nu när ni har sett pennan så kommer den säkert att go helt crazy.

För nu tror jag att alla ni som hittills har tänkt “det är ingen idé att jag är med, jag vinner ändå aldrig”, nu kommer ni inte att kunna motstå längre. Nu kommer ni att tänka likadant som när det är jackpot på Lotto – “jag vinner ändå inte, men man vet ju aldrig” också spelar ni en rad bara för säkerhets skull.

Precis så tänker ni just nu om musmattan och pennan också rusar ni över hit och delar tävlingen. För det kan ju faktiskt vara er tur den här gången! Men tänk på att eventuell vinstskatt förmodligen betalas av vinnaren.

Morgondagens Dalberg är räddad!

Jag drog ju iväg ett e-mail till Dalberg imorse som ni vet. Frågade liksom vänligt om det fanns något fotografi på den supernajsa pennan och om jag skulle kunna få låna bilden till Dagens Dalberg temaveckan.

Sen åkte jag till stan, köpte fyra par skor. Tre till lillan och ett par till mig. Är supernöjd med mina, 199 spänn på barnavdelningen för jag har små fötter så jag kan köpa skor där. Kolla vilket snyggt mönster under! Imorgon får ni kanske se hur de ser ut från en annan vinkel, men det är bara kanske. Typ om jag inte kommer på nått att blogga om så vänder jag på skorna och slänger upp en bild.

När jag kom hem så rusade jag till datorn för att se om Dalberg hade svarat. Det hade de inte, men jag tänkte att det kanske var mycket på jobbet nu med Facebook-tävlingen och allt. Timmarna gick och fortfarande nothing. Jag hade kanske missbedömt situationen trots allt?

Till slut vid elva-snåret insåg jag att jag behöver en plan B. Skulle just till att ge mig ut på google och leta efter inspiration till ett VVS eller utbildningsrelaterat inlägg för imorgon. Eller musmattor för all del. DÅ, då ni, kom ett svar från Dalberg himself, i egen hög person. (Cresent skulle kunna ta lärdom av detta tycker jag).

Och nu har jag ett foto av den supernajsa Dalberg-pennan i min ägo! Så det blir Dagens Dalberg även imorgon. Men inte kl 7, kom förbi lite senare, vid 10-12-tiden kanske.

Vi ska inte ha någon orm eller ödla

Kom på något viktigt jag har glömt att berätta. Inatt drömde jag att maken kom hem med en orm och leguan, och hängde ormen på hatthyllan så att den ramlade ner på min axel när jag kom hem. Då blev jag hysterisk och började tjuta. I drömmen alltså. På riktigt är jag varken hysterisk eller en lipsill.

En leguan är en ödla förresten. När jag drömde det här var det bara en ödla, men nu har jag konsulterat google för att ta reda på vad det var för sorts ödla karln hade släpat hem och det var en leguan.

Nu har jag, för säkerhets skull, informerat maken om att han kan glömma att vi ska ha någon orm eller ödla så det är ingen idé att han kommer hem med något av det. Han bara ignorerade mig och fortsatte läsa tidningen. Sånt kan nu driva en till vansinne.

Nu ska jag åka till stan, så nu vet ni det fastän ni inte ens har frågat.

Glöm inte att tävla om babydojjor eller en musmatta.

Dagens Dalberg Onsdag

Dalbergs Facebooktävling börjar ta fart. Delningarna har ökat med 33% sedan igår, och det var innan jag började morgonen med att dela den. Det kanske är starten på en epidemi.

Jag tycker att den här tävlingen förtjänar att go viral.

Dalberg har upptäckt ‘Dagens Dalberg’, för nu uppmärksammas projektet på deras FB-sida. De kanske tom har så mycket humor att jag kan få en bild på den supernajsa pennan till morgondagens Dalberg. Jag letar fram en email och frågar medan ni kilar över och delar tävlingen. Här hos Dalbergs eller dela vidare från Prinsessans FB-sida.

I bloggvärlden stöttar och hjälper man varandra

Jag hittade och har hängt med i en liten följetong i bloggens värld de senaste dagarna. Låt oss kalla bloggen Glada Bloggen, för det är en klassisk dagboksblogg med foton på barnen, vardagen och semestern. Däremellan lite tävlingar, goodiebags och frågestunder.

Dag 1 i följetongen. Glada bloggerskan är inte glad idag. Hon lägger upp ett inlägg där hon berättar att hon inte orkar skriva och säger “ta hand om era kära”. Man får bestämt intrycket att det har hänt något i bloggerskans liv, men man får inte veta vad.

16 bloggkollegor kommenterar och säger något i stil med “oj då det låter inte bra, hur är det fatt?”. Men två kommentarer har en helt annan vinkel på att visa sin medkänsla till bloggaren genom att erbjuda henne – ta tata ta ta – den ena att delta i en frågestund om kommentatorns viktnedgång och husrenovering och den andra att tävla om att bli veckans blogg på kommentatorns egen blogg.

Dag 2. Den ledsna glada bloggerskan lägger upp ett foto på en glass och säger att hon väntar på tåget hem och säger “ta hand om er”. Fortfarande låter detta som att något har hänt i bloggerskans liv, men vi vet fortfarande inte vad.

Sex kommentarer. En om att glassen ser god ut, ett erbjudande om att delta i en tävling och vinna ett armband och fyra kramiga kommentarer.

Dag 3 (idag). Idag får vi veta vad som hänt. Bloggerskans mamma har fått en stroke, men hon fick vård snabbt.

Nio tröstande kommentarer. Inte ett enda enda erbjudande om att hitta något fint på kommentatorns egen blogg. Va? Har hela bloggvärlden drabbats av folkvett helt plötsligt?

Vem är ni då?

Jag har analyserat er. Det här är ni, åtminstone när ni besöker min blogg.

En del av er är mina vänner i riktiga livet. Det vet jag inte för att ni lämnar kommentarer utan för att ni berättar för mig att ni läst något på bloggen när vi ses eller hörs.

En del av er som kommer tillbaka regelbundet har jag ingen aning om vem ni är eller hur ni hittade hit, för ni kommenterar sällan, men jag är ju glad över att ni är här i alla fall.

Bilder gillar ni oftast, ni klickar och tittar. Trerättersmenyn, klippet om herrkläder och min “gardin” är mest populära för tillfället. Naturligtvis tävlingsbilderna också.

Ibland är ni länk-tokiga och klickar på alla länkar ni hittar. Andra dagar är det inget som frestar er. Vill ni inte ha en musmatta?

Igår var det någon som smög omkring här på bloggen och hade gömt sitt IP-nr. Jag tror att det var anonyme Grabben i bloggen bredvid som kände sig orolig att hans cover was about to be blown när han insåg att jag kan se vilken stad han bor i. Ni behöver inte vara oroliga, vilken stad ni bor i är allt jag kan se. Jag vet inte vad ni heter eller vilken gata ni bor på.

Ni gillar att tävla, eller i alla fall kolla på tävlingar. Ni som gillar att tävla verkar inte så intresserade av mina litterära alster, ni går ofta direkt till kategorin barnkläder eller butiken.

Många kommer hit via Google. Det ni söker och förhoppningsvis finner är prinsessan på ärten, sommarkläder för barn, prickiga klänningar, rosa barnkläder, stickade bröst, galonkläder och babyskor. Eftersom jag har lite av en sjukvårdsblogg är det också många som kommer hit och undrar över eksem, allergiska reaktioner och cancer. Om ni finner det ni söker vet jag inte, 1177.se är nog mer tillförlitligt för er.

Ni söker också efter – och troligen hittar ni inte – svar på hur man kokar vatten i ett mjölkpaket eller var man kan hitta flyttlådor. Ni som söker efter fotbollsfruar brukar inte stanna så länge och personen som sökte efter vuxenfilmer med prinsessor i måste ha känt sig besviken när han (hon?) kom hit.

Känns det här som en korrekt bild av er?

När man ska natta dottern

Kvart över nio igår kväll var det fortfarande fullt party med sång och dans i spjälsängen. Så jag gick dit för att försöka lugna ner sötnosen genom att bädda ner henne i vår säng istället. Lite lugnare blev det, hon övergick till att hålla en fem minuter lång monolog istället, som jag bara förstod hälften av. Väldigt gulligt och roligt var det i alla fall. Jag kan dock berätta att om ni vill att barnet ska somna så är det helt fel taktik att drabbas av en helt okontrollerad skratt-attack i det här läget. Barnet känner sig bara uppmuntrat och blir ännu mer uppspelt.

Den här söta blusen med nyckelpigor och fjärilar på kan jag speciellt rekommendera när man ska äta plättar (det ni i söder kallar pannkakor) med sylt till. För sylten syns inte så bra när den hamnar på magen, det smälter in i mönstret jättefint.

Dagens Dalberg ABC

I brist på ett veckotema kör vi en Dagens Dalberg ABC istället.

Jag råkade komma över ett foto på den fin-fina musmattan som jag igår uppmärksammade er på att man kan vinna på Facebook genom att gilla och dela ett foto på en bil. Dalberg ABC utbildar VVS:are i svenska, engelska och matte. Ser ni den röda tråden? Musmatta – bil – VVS – utbildning.

Korvkassan är inte kompatibel med bensinkassan

När man har tankat bilen så blir man dö-glad när man kommer in för att betala och inser att man är nr 2 i kön. Tills man inser att bensinkassan också är en korvkassa.

En korvkassa är inte kompatibel med bensinkassan. Det finns alldeles för många alternativ.

Korv eller inte korv. Kokt eller grillad eller den där tjockkorven. Med bröd, utan bröd, det runda brödet med hål bara på ena sidan. Eller ska det vara mos till istället kanske.

Sen kommer tillbehören. Ketchup, senap, annan senap. Rostad lök. Räksallad. Bostongurka. Gurksallad. Dressing. Dill-o-gräslökschips?

Eller om det ska vara mos. Krydda eller inte krydda. Vilken krydda. Räksallad. Räksallad till mos?

Det här är för mycket valmöjligheter för den genomsnittlige, normalbegåvad medelsvensken.  De klarar inte av det. Speciellt om det finns mjukglass också.

När man hamnar som nr 2 i bensinkassan borde man ha en kvick och smärtfri betalningsupplevelse framför sig. Smärtfri förutom bensinpriset förstås. Men det händer aldrig mig. För framför mig står alltid Familjen Svensson som är ute med husvagnen med sina 2,4 barn och ingen av dem vet vad de vill ha. Varje familjemedlem ändrar sig minst två gånger eller funderar högt och rabblar igenom alla alternativ innan de bestämmer sig.

Är det inte husvagnssäsong så är det petnoga lastbilschaffisen som står där framför mig och han vet minsann EXAKT hur hans korv ska vara, men receptet är komplicerat. Om något av hans tänkta tillbehör inte finns på just den här macken tar det en evighet att bestämma vad substitutet skall vara. Det syns lång väg att hela måltiden nu är förstörd och att han nästa gång minsann kommer att välja en mack 4 mil norr eller söderut.

Förr i tiden bad man om en korv med bröd med allt på, och då fick man ketchup och senap. Vad händer idag om man ber om en korv med ’allt på’?

Tävla är kul

Nu ska vi då ha en Facebook-tävling. Men inte på Facebook, utan alldeles här.

Det man kan vinna är valfritt par av dessa babyskor från Poco Nido.

Ni tävlar genom att;

1. Gilla detta inlägg. Om du är på bloggens startsida hittar du Gilla-knappen alldeles under inläggets rubrik. Om du är inne på just detta inlägg hittar du Gilla-knappen hängande i vänsterspalten vid sidan av inlägget.

2. Gilla Kidkit på Facebook. Ni behöver inte ens gå till sidan på FB om ni inte vill, det finns en knapp längst upp här på bloggen som ni kan klicka på. EDIT: Ni får gärna gilla Prinsessan på FB också, men det är Kidkit ni ska gilla för att tävla (den högra FB-knappen längst upp).

3. Lämna en kommentar till detta inlägg och berätta vilket motiv på skorna du skulle välja om du vann, och motivera varför just du ska vinna.

Vinnaren utses måndag 28 maj. Ni kan fortfarande vara med och tävla om ett valfritt klädesplagg i feedback-tävlingen också, som ni hittar här.

Och om du inte kan vänta en hel vecka för att få reda på om just du vunnit babyskorna, utan måste ha dem NU så kan du köpa dem här.

EDIT: Denna tävling är avslutat. Se kategorin “Tävlingar som jag betalar för” för att se pågående Kidkit-tävlingar.

Att vara speciell är speciellt – Gästbloggare Grabben i bloggen bredvid

Anonyma Grabben i bloggen bredvid är litegrann som Stålmannen. Eller Läderlappen. Eller Fantomen. Ingen vet vem han är. Han kanske sitter bredvid dig på jobbet just nu. Han har till och med en email adress för sin blogg-persona, så inte ens när man kommunicerar med honom via gammeldax traditionell email avslöjar han sig. JAG vet vilken stad han bor i för det ser jag på hans IP adress när han lämnar kommentarer på min blogg, men hans hemlighet är säker hos mig. Idag gästbloggar han här. 

För barn är det viktigt att bli sedda, och om de är flera i en grupp av barn är det än mer viktigt att man ser just dom eller att dom känner att dom får till sig något som gör att de kan känna sig unika och med det höja sig över den grå massan av likasinnade. Ibland handlar det givetvis också om avundsjuka, där alla vill ha minst lika mycket och gärna lite, lite till för det är nog svårt att vara den som står längst ner på stegen. Det börjar med Pokemon-kort, Lego, Zhu-Zhu Pets går via Cheap Monday jeans och Vans skor och slutar med iPhones och Canada Goose jackor.

Ibland är det konstigt nog precis tvärt om, att man inte kan hantera avvikelser i rättviseprincipen. Ett klassiskt exempel från min familj är när en 9-årig Drul fick till uppgift att dela upp tio kex mellan sig, Astro och Electra. Efter mycket funderande och vånda slutade det med att han la upp tre kex i tre högar, och kastade det sista i soptunnan.

Jag upptäckte att det fanns en enorm potential i detta när man kommer till möjligheterna till att belöna, se och uppmärksamma när jag såg vilken huggsexa det kunde bli om den gamla gaffeln när man dukade. Om det fanns fyra servetter av en sort, och en som avvek så var det alltid diskussion om vem som skulle föräras den udda servetten.

Vi hade ett fint glas från Kosta Bodas serie Mine, som vi hade fått vid något tillfälle. Det hade nog aldrig använts, utan stått och samlat damm i ett vitrinskåp. Vid ett tillfälle som vi ansåg borde uppmärksammas så fick jag en ide om att ta fram det glaset till middagen. Barnen såg förbluffat på hur finglaset ställdes på bordet och den utvalda frågade med allvarssam stämma om han verkligen skulle få dricka mjölk ur FIN-glaset. När vi förklarade att det var just vid såna här speciella tillfällen som man använde FIN-glaset och sedan dess har det använts regelbundet när någon av barnen gjort något som vi vill uppmärksamma.

 

Det spelar nog ingen större roll hur man uppmärksammar barnen, så länge dom blir uppmärksammade, men jag tror att många allför ofta väljer den enkla vägen via pengar eller godis. Vi har hittat vår väg, och jag har även läst om till exempel dagis som uppmärksammar barns födelsedagar med att ta fram ”födelsedagsstolen” och en speciell tallrik vid matbordet istället för tårta och godsaker.

Min erfarenhet är att det är viktigare ATT bli uppmärksammad, än med VAD man blir uppmärksammad med. Tänk om det vore så enkelt att känna tillfredsställelse som vuxen också…

När ni hälsar på Grabbens blogg rekomenderar jag er att klicka på ‘Visdom’ längst upp i högra hörnet i menyn. Där kan ni lära er saker som ni inte visste om att ni behöver veta.

Nya vinstmöjligheter

Nu kör tom Dalberg ABC en gilla och dela tävling på Fejjan. De utbildar VVSare i svenska, engelska och matte och om man gillar och delar deras bild kan man vinna en fin-fin musmatta och en supernajs penna!

Nu är det dax för mig också att kliva över skammens tröskel och köra en gilla och dela tävling, eller hur?! Låt mig fundera en stund och se om jag kan komma på något originellt.

Är ni tillbaka från stugan nu?

Jaha hallå, ni är tillbaka från stugan nu alltså. Kom ni ihåg att skura gallret på grillen innan ni åkte hem? Annars blir det jobbigt när ni kommer tillbaka till midsommar och måste göra det då.

Nu undrar ni alltså, före åtta på morgonen, vad jag har för visdomsord att dela med mig av idag? Ni får lugna er litegrann, det vet jag inte själv än, jag har knappt hunnit vakna ännu. Jag har inte ens hittat på någon tema-vecka. Beach 2012 blir det INTE, det var ett värdelöst förslag du inte-så-anonyma kommentator.

Ni som inte varit här sedan i torsdags kan ju läsa det jag producerat under helgen medan ni väntar. Eller så går ni och tävlar eller fyndar på rean. Jag har en del saker att ta hand om först.

Dottern är redan avlämnad på dagis. Nu måste jag väcka hönorna och kycklingarna – det var nämligen någon som vägrade gå och lägga sig förrän de hade somnat igår.

Va? Har ni städat bort påsken REDAN? Ja, jag kanske också skulle ta och göra det nån dag i veckan. Innan juni har jag lovat mig själv att den ska vara borta.

Det kommer i alla fall ett gästinlägg senare idag, så mycket vet jag redan för det ligger i inboxen och bara väntar på att bli publicerat.

Är du en leader or a follower?

Sverige brukar ju vara lite sena med med det senaste. Jag joinade Facebook i juli 2007 och då fanns nästan inga av mina svenska vänner och bekanta på Facebook. Mina FB-vänner då var de människor som jag träffade flera gånger i veckan IRL i London.

I Sverige visste folk knappt vad Facebook var. Jag kommer ihåg när jag pratade med min kompis M på telefon en gång och skulle förklara vad FB var. Jag förklarade att man skapade ett konto och sen samlar man kompisar. När hon frågade varför så förklarade jag att man tex kunde installera en app som gav en ett akvarium på FB-väggen och sen kunde man skicka fiskar till sina FB-vänners akvarium och få fiskar tillbaka till sitt eget akvarium. Jag beskrev också hur man kunde gilla sina kompisars akvarium, och hur de kunde gilla mitt tillbaka. M skrattade så att man kunde höra genom telefonen hur hon låg på golvet och vred sig med tårarna sprutande ur ögonen.

18 månader senare, i december 2008 joinade slutligen min kompis M Facebook. Jag tror att min förklaring av vad Facebook var hade avskräckt henne litegrann för hon höll ut längre än de flesta och var länge medlem i klubben ‘Våga Vägra Facebook’. Men även hon fick ge sig. I skrivande stund har M 413 vänner. Så ni ser – det är inte bra att stå emot. Då blir det lätt att det slår över sen när man går med. 413 nära vänner på Facebook är mer än dubbelt så många nära vänner som jag har på Fejjan.

Nu är det så att Facebook är old news. Det senaste är Pinterest. Är ni med ännu? Är det inte dax att ni joinar nu då? Eller har ni tänkt vara min kompis M och vänta ett tag till innan ni går med?

Ni kan följa Kidkit på Pinterest tex. Där finns det en tavla med barnkläder så klart, en med barnaktiviteter, leksaker osv.

Nähä, du har inga barn, inte intresserade av det? Då kan ni ju följa MIG. Där finns det en tavla med bra pubar i London, bara som en liten start alltså. Jag har inte riktigt hunnit komma igång med mina egna personliga tavlor ännu. Men jag känner på mig att det kommer att dyka upp väldigt mycket intressant och spännande på tavlorna framöver.

Så vem blir först att följa mig, och Kidkit, på Pinterest?

Jag behöver också ett nytt tema för en ny temavecka nu när vardagsveckan är över. Några tips någon?

Nödproviant

Idag har det hänt två saker som gav mig en rejäl tankeställare. Först kom makens “förkylning” och sen råkade jag titta i frysen. Där fanns i princip enbart matvaror som måste förädlas innan man kan äta dem.

Vad händer om maken tex får feber och säger att han inte orkar laga mat? Och det inte finns någon nödproviant i frysen. Vad gör man då? Ska man svälta? Eller ska man då måsta ta fram kokboken och ställa sig i köket och laga riktig mat? Som nån annan mönsterhustru!

Ni fattar allvaret va? Så jag tog mig an en ny vardagssyssla – jag åkte och handlade för att försäkra mig om att vi inte hamnar i en kris-situation om maken en dag skulle annonsera att han inte kan laga middag.

Nu låter det kanske som att jag inte drar mitt strå till stacken i köket. Men det är inte sant, jag brukar hjälpa till. Ibland hackar jag sallad. Så jag köpte hem lite sånna saker också. Plus en köttbit till maken att lägga i frysen.

Nu är vardagsveckan nästan slut. Kommer ni att sakna den?

Payback time!

När jag var sjuk nyligen var det lite bristande omvårdnad här hemma.

Maken (med ynkligt tonfall): Jag fryser, och har ont i kroppen och är trött.

Jag: Vad är det du försöker säga? Är du sjuk?

Maken: Kanske, det känns litegrann så. Jag håller nog på att få en (tänk er dramatisk musik i bakgrunden) förkylning.

Börjar gå med hasande steg, lätt framåtböjd mot sovrummet, med dottern hängandes på ena benet. 

Maken: Kan du ta gullefjunet? Jag måste nog lägga mig en stund.

Jag: Gör du det. Konstpaus. Glöm inte att dricka vatten….

Så här går cricket till

Idag spelar de tydligen cricket i England. Vilket innebär att maken sitter klistrad vid internet och läser live-rapporteringen och muttrar om att vi inte har BBC.

Jag tycker inte att cricket är så mycket till sport. Det är lite som andra ingen-svett-sporter som pilkastning och schack. Fast med obegripliga regler. Cricket är inte särskilt vanligt i Sverige heller, så jag kan förklara för er hur det går till. En person kastar iväg en träboll. Ett riktigt mes-kast. I brännboll skulle man bli vald sist om man kastade så. En annan person slår till bollen, eller försöker i alla fall, och oftast är det ett riktigt mes-slag också. Bollen brukar kullra fram längst backen.

Om gubben med slagträt lyckas få iväg bollen lite längre så joggar han fram och tillbaka mellan två pinnar medan det andra laget hämtar bollen. Ofta spelar de i stickade långärmade tröjor. Förmodligen för att inte frysa medan de står på planen hela dagen och gör ingenting.

Ibland spelar de fem-dagars matcher. Det är det de sysslar med idag som maken sitter och läser om och rapporterar till mig hur det går medan jag inte lyssnar. En cricketmatch kan sluta med att någon vinner. Eller så kan det sluta lika, a tie. Eller så kan det sluta med a draw. Det är inte alls samma sak som lika. Det betyder att matchen inte avgjorts, ingen har vunnit och det blev inte lika. Snacka om bortkastad tid att spela i fem dagar och sen blir det inget resultat av det hela.

Enda behållningen med Cricket var en av Enlands stora stjärnor, Freddie Flintoff. Tyvärr har han slutat, men när England vann brukade han supa sig riktigt, riktigt full och dyka upp till “seger-firandet” inför allmänheten nästa dag i aspackat tillstånd. Mycket underhållande.

Dagens äktenskapliga debatt

Som även får räknas som dagens vardagsinlägg i temaveckan handlar om en bil. Att köra bil är en vardagssyssla, och när man är klar måste man parkera bilen.

Det här är vår bil. Det är nån sorts Volvo. Man skulle kunna säga att den är dåligt parkerad. Jag säger inte det, men om man tex var vår granne skulle man kanske kunna säga det. Eller om man bor i byn och bara råkar gå förbi. Om man var en sån granne eller bybo skulle man kunna säga att det är en parkering som man skulle kunna tänka sig att en bankrånare gör när han byter flyktbil.

Det vi diskuterar just nu är då VEM det egentligen var som hade bilen sist och lämnade parkerade den så här.

Om det skulle dyka upp någon som helst bevisning att det var jag som hade bilen sist vill jag till mitt försvar säga att det lutar lätt uppåt. Det är inte helt enkelt att bedöma avståndet till muren. Och jag är faktiskt mest van att fickparkera.

I det mer troliga fallet att min slutplädering i fallet avgör målet till makens nackdel, ja då låter det annorlunda. SÅ mycket lutar det inte, och man får väl ändå kolla innan man går därifrån.