Jäst till varje pris

Jag har kommit på att jag ska baka ikväll. Jag har ingen jäst. Alltså måste jag till en butik. Mina gröna velourbyxor är i tvätten, så jag har på mig mina lila. Men det är kyligt ute. Så jag behöver även en jacka. Min gröna velor-jacka är inte i tvätten. Mest för att den har legat på golvet i sovrummet för att jag inte har orkat bära den till tvättkorgen.

Maken hade skilsmässa i ansiktsuttrycket när han såg vilken jacka jag tog på mig. Jag vet när han ljuger. En gång när jag provade en kjol i en butik frågade jag honom “ser min röv stor ut i den här kjolen” och då svarade han “Ja, den var inte så smickrande”. Ikväll när jag visade hur jag har tänkt gå till affären frågade jag hur han tyckte att det passade ihop och då sa han “åh, vad snyggt”. En av de där två replikerna var en illa dold lögn.

Till och med jag kan kanske tillstå att den här velor-combon inte är ideal.

Velor-combo

Men behöver man jäst så behöver man ju jäst.

Jag måste skynda mig isäng

Ikväll hade jag tänkt att jag skulle skriva ett väldigt intressant blogginlägg. Det blev inte av. Jag har gott om tid, jag är ju ensam hemma (asså gullefjunet är ju också hemma men hon sov ju) tänkte jag och sköt på att skriva det superintressanta inlägget. Ja, jag hade också lite svårt att komma på vilket intressant ämne jag skulle skriva om.

Nu blir det inget intressant inlägg. För maken ringde för en stund sedan och sa att han var på väg hem. Han hade haft en bra kväll sa han också  lovade han att berätta mer om kvällen när han kom hem.

Han lät inte nykter. Så nu måste jag kasta mig isäng innan han kommer hem. Det finns ju inget värre än när man själv varit hemma hela kvällen och är nykter som en frikyrkopastor och någon kommer hem och osammanhängande ska berätta om sin braiga kväll.

Jag kan visst laga middag

Ikväll är maken ute på någon jobbgrej. Så jag och gullefjunet tar hand om oss själva.

Igår började maken föreslå vad jag skulle laga för middag och berätta var saker fanns. Ungefär som att jag inte är kapabel att själv bestämma vad som ska ätas till middag och tillaga det.

Det är skitlöjligt ju. Det är väl självklart att jag klarar av att välja två formar med spagetti och köttfärssås från frysen och micra dem. Jag är väl inte tappad bakom en vagn heller?!

Matlådor

Det är min mamma

Gullefjunet har blivit lite egennyttig på sistone. “Det här är min mamma, du får inte låna henne”  upplyser hon.

Jag måste erkänna att det är väldigt skönt. Det vore grymt jobbigt om hon sprang omkring och lånade ut mig till folk. Speciellt om hon fick för sig att låna ut mig till främmande barn. Jag vet inte hur man handskas med barn man inte känner.

Mordvapen med plättarna

Jag fattar inte varför caféer tycker att det är lämpligt att lägga en godisklubba bredvid plättarna (pannkakor blablabla…., ni vet vad jag menar och det heter faktiskt plättar, pannkaka gör man i ugnen) när man beställer lunch? Tror de att jag ska tycka att det är god service att de lägger dit en gratis godissak till efterrätt som en två o ett halvåring kan sätta i halsen? Som den där frissan som nästan mördade gullefjunet med en klubba. Och sen mig med kyckling.

Ingen varning får man heller. De bara kommer ut med plätt-tallriken och ställer ner den framför ungen. Sen när jag plockar bort klubban och ljuger  säger “du får den sen” så blir det värsta bråket och ungen vägrar äta plättarna för att jag har tagit klubban.

Vore det inte lika bra om caféer sa “vi serverar klubba med våra plättar” när man beställde också kunde man ge dem 50 spänn för ingenting och slippa klubb-bråks-dramat och gå därifrån 50 kr fattigare för att man var så dum att beställa barn-plättar och köpa något att äta någon annanstans för 50 kr till.

Den här klubban ligger fortfarande i min handväska. Jag kanske äter upp den på väg till jobbet imorgon.

GodisklubbaSånt här skulle aldrig hända i the Great U S of A. Folk skulle stämma skiten ur företag som delar ut klubbor.

Jag var ju mycket roligare förr

Igår var den någon i USA som gjorde en väldigt konstig googling (prinsessanpaarten.se+40) så jag klickade för att kolla vart de hamnat med den sökningen.

Det visade sig att de hamnat på den sida på bloggen när maken bröt båda armarna förra året så då satt jag och läste igenom några gamla inlägg. Vilken blogginspiration man får från två brutna armar va?!

Då konstaterade jag att jag var ju mycket roligare förr. Jag satt där och garvade för mig själv över min egen fyndighet i min avslutningsreplik i inlägget när vi fortfarande inte visste att han brutit båda armarna. För att inte tala om när vi satt och fikade efter att maken fått armarna gipsade. Vilken lyckligt lottad man min make är va?!

Jag får ta och skärpa mig litegrann så att ni får något roligare att läsa om än sladdlådor och dagis. Eller så får maken skärpa sig och göra något som är värt att informera om.

Tältning är ett säkert tecken på äkta kärlek

Om en 48-årig kärring blir ihop med en 20-årig flicksnärta då börjar ju genast olyckskorparna kraxa att det inte kommer att hålla. Nu ryktas det att de är slut mellan Camilla Henemark och hennes flickvän.

Där har de fel. Jag läste i tidningen att Camilla har förklarat att allt är bra mellan dem. De ska ut och tälta. Det fattar ju vem som helst att om de ska ut och tälta då blomstrar ju kärleken fortfarande.

Det här är ju en sjukt ointressant “nyhet”. Därför är det väldigt irriterande att jag så här på en lördagskväll inte kan sluta föreställa mig synen av när Camilla Henemark står ute i en skog och reser ett tält. I bilden jag ser framför mig har hon på sig en glittrig lycradräkt och en ballerinakjol.

Babyskor 75 kr

Ni gillar ju oförskämt billiga barnkläder märkte jag förra veckan. Så vi kör lite rabatt (på rea-priset vill jag påpeka…) på babyskor den här gången.

Beställ ett par skor som vanligt och uppge koden Babyskor i kassan när ni checkar ut så får ni dem för 75 kr (ordinarie pris 199 kr). Erbjudandet gäller så långt lagret räcker dock längst till 7 juni. Koden gäller endast för ett par skor, men om ni vill köpa flera par kan ni emaila mig på victoria@kidkit.se så skickar jag en personlig kod för det antal skor ni önskar.

Skorna finns i storlek 0-6 mån och 6-12 mån.

PN babyskor2

Mormor i en rosa baddräkt

Igår pratade vi om hur gullefjunet ska åka till Bunesand och bada på stranden när hon åker och hälsar på mormor och morfar. Det har morfar lovat. Då sa gullefjunet att mormor också ska följa med.

Mormor är en riktig badkruka. Varje gång bad i havet kommer på tal berättar hon att hon inte har badat i havet sedan 1976. För den sommaren var det så varmt att hon var tvungen att bada.

Ikväll när vi Skypade med mormor & morfar var maken där och uppviglade gullefjunet att fråga mormor var hon har sin baddräkt. Då sa hon att hon ingen hade. Trodde hon att hon skulle komma undan så lätt?

Nä, gullefjunet hade en lösning. “Köp en!” beordrade hon. “En rosa”.

Mormor i en rosa baddräkt – det är en syn som jag ser fram emot.

Vissa har abstinens

Jag kan bara ta en veckas semester i sommar. Dagis har “sammanslagning” med två andra avdelningar i fyra veckor (det är deras sätt att säga att man inte ska hålla på och lämna sina ungar på dagis de fyra veckorna). Så planen är att vi skickar upp gullefjunet i ett paket på posten till mormor och morfar första veckan dagis är “stängt”. Eller om posten trilskas och inte vill försäkra paketet så flyger morfar ner och vänder på Arlanda och tar med sig gullefjunet tillbaka.

Sen kör jag och maken bil upp helgen därefter när jag är ledig och stannar en vecka. När jag diskuterade den här planen med mamma tidigare i vecka sa hon “men då får ju gullefjunet BARA VARA HÄR I TVÅ VECKOR!”.

Sen var det lite oklart med datumen tidigare. Men idag spikade jag datumet när jag ska lägga paketet på posten (ja eller när morfar ska komma och hämta henne) och när jag informerade pappa om det sa han “men det är ju ÖVER EN MÅNAD TILLS DESS!”.

När jag frågade om de led mycket av abstinens svarade han “nä, nä, det är inte det, men det är ju synd om gullefjunet som måste vara i Stockholm när det är sommar och hon skulle kunna springa ute på gräsmattan och gå i skogen och åka till stranden här istället”.

Med tanke på att morsan och farsan själva bodde i Stockholm i ett par år fram tills jag var i gullefjunets ålder så är det himla konstigt att de tror att det inte finns något gräs, skog eller vatten här i Stockholm.

Lite lugn och ro

Jag får väl erkänna att ibland när gullefjunet är exceptionellt jobbig så säger jag saker som “Kan du sätta dig och titta på en film en stund så att mamma får hänga tvätt/laga mat/läsa tidningen/betala räkningar/jobba med butiken i lugn och ro”.

Man kan faktiskt tro att hon inte alls lyssnar för jag brukar inte få göra saker och ting i lugn och ro. Det mesta brukar jag få göra med en unge hängandes på benet eller över ryggstödet på kontorsstolen.

Men si där hade jag fel. Hon har tydligen visst lyssnat, även om hon ignorerar mig.

För imorse när jag tog fram hårtorken sa hon “Nej mamma, inte blåsa håret nu, jag måste faktiskt ha lite lugn och ro när jag tittar på Bolibompa!”.

Vad ska jag ha för appar då?

Berätta nu. Vad behöver jag för appar? Candy Crush behöver ni inte föreslå för jag fick agg mot det spelet när folk bad mig om hundra liv om dagen på Facebook. Jag spelar Mahjong istället.

SMHI har jag redan. Igår sa den att det skulle vara 23 grader på nationaldagen när man är ledig och nu säger den bara 18 grader. Vilken skräp-app va?!

Bra barn-appar vill jag ha förslag på. Ni vet när man är någonstans och vill att ungen ska sitta ner och vara tyst ett tag. Helst ska det inte låta så mycket. Om man äntligen lyckas få tyst på ungen vill man ju inte sitta och lyssna på en app istället.

Också vill jag ha någon bra sorts notes/organisarar app. Jag hade tänkt att jag ska skriva mjölk, ost, makaroner, toapapper, blöjor osv på en lapp i telefonen. Sen när maken är i affären och jag är hemma så skickar jag lappen till honom. Så man måste kunna dela sina lappar.

Ja, typ sånt. Nyttiga grejer. Kom med förslag nu ni som är rutinerade app-användare.

Någon av oss är inte smart

Jag uppgraderade min mobiltelefon i söndags. Förr hade jag en idiot-telefon. Nu har jag en sådan där smart telefon. Jag håller på att bli tokig på den. Jag vet inte om det är mig eller telefonen det är fel på, men minst en av oss är tydligen inte så smart.

Det första jag gjorde när jag fick igång telefonen var att ta ett foto på gullefjunet när vi satt på en uteservering och fikade. Hon satt inlindad i en röd filt och var söt som socker.

Ja och sen hade maken internet på sin telefon och jag hade inget internet. Jag kunde inte ens ringa. När det hade varit så i några timmar var jag så arg att det bultade i tinningarna. Då gjorde jag en restore factory settings. För telefonen var ju helt ny så jag hade ju inte hunnit göra några inställningar som jag kunde förlora.

När det var klart hade jag internet. Då kom jag på att jag ju faktiskt hade sparat in makens telefonnr och tagit ett kort på gullefjunet med telefonen. Makens telefonnr det fanns kvar men fotot på gullefjunet var borta. Det kändes som en katastrof. Makens nr kan jag utantill och i och för sig har jag 1000 foton på gullefjunet, men det där var det enda jag hade när hon satt inlindad i en röd filt och strålade.

Sen har jag hört att när man har en smarttelefon ska man ha appar. Så jag letade reda på en app och laddade ner. Sen var jag inte nöjd med appen. Då försökte jag lista ut hur man tar bort en app men hittade ingen app-skräpkorg. Då gick jag in i appens inställningar och där fanns det inte någon avinstallations-funktion. Så då skulle jag backa. Men backa det gick minsann inte. Och inte kunde man avbryta eller spara heller. Jag satt fast på inställningssidan. Då använde jag stora telefonknappen för att gå tillbaka till startsidan. Sen gick jag tillbaka till appen och då hamnade jag rakt på inställningssidan utan att passera gå. Jag hade alltså en app som jag inte ville ha som jag inte ens kunde använda. Det enda jag kunde göra vara att sitta och ändra inställningar som sen inte gick att spara. Då sket jag i det och tänkte att app-jäveln fick väl ligga kvar då.

Sen gick jag till app-butiken igen för att leta reda på en bättre app. Scrollade igenom utbudet. Vad hände då tror ni? Jag råkade komma åt loggan på Swedbanks app. Jag är inte ens kund hos Swedbank, lillfingret bara råkade nudda loggan. Helt plötsligt satt jag där med Swedbanks logga på hela telefonskärmen. Å inte ska ni tro att det gick att backa heller. Eller ångra. Jag kunde inte ens spara Swedbanks logga till en app som jag inte hade laddat ner. Jag hade bara loggan. Så jag gick ut till startskärmen igen.

Sen gick jag tillbaka till app-butiken. Då var den stängd. För där låg det en Swedbank-logga och blockerade hela affären. Ska man måsta gå en universitetskurs för att kunna använda telefonen eller vad?

Jag har i alla fall lyckats fixa skiten nu. Jag hittade ett ställe där det stod “Tvinga stopp”. När jag tryckte på den fick jag ett meddelande där det stod “Detta kan skada programmet, är du säker på att du vill fortsätta?”. NU är jag på rätt ställe tänkte jag och tryckte “Ja tack, förstör gärna”. Sen funkade det som det skulle igen.

Också en grej till. När jag går in på bloggen för att kolla om jag har skrivit något nytt litterärt mästerverk ser det ut så här. Man kan inte bara scrolla och läsa inläggen på en sida som man gör på datorn utan man måste hålla på och klicka på varje inlägg. Det är ju inte alls bra när man har en telefon med bristande backningsförmåga.

Samsung Galaxy 3sNi som läser bloggen på telefonen – är det så för er också eller är det min telefon som gör så?

En ny sladd

Jag har ju glömt att berätta vad jag gjorde i helgen. Jag köpte en ny sladd. Jag hittade ingen som dög i sladdlådan.

Maken försökte protestera. När han fick klart för sig att sladdinköpet inte var förhandlingsbart försökte han övertala mig att köpa en ojordad dosa med 1,5 meters sladd. Han tyckte att 5 meter sladd var så mycket sladd. Jag har massor 1,5 meter ojordad sladd. De är odugliga.

5 meter jordat ska det vara.

Skarvsladd

Ny skattkammare

Jag kan andas ut. Birgit har hört av sig. Hon har inte övergett mig och inte har hon blivit överkörd av någon buss heller.

Birgit har alltid gillat vår skattkammare. Så vi bjuder henne på en bild på EN av våra nya skattkammare. Vi har ju tre stycken nu för tiden.

Ny skattkammareDet får jag väl lov att säga, att det blir inte riktigt samma stämning när man sprider ut skrotet i tre små garderober istället för en stor. Det blir inte det.

Men den här skattkammaren har också potential. När man har bott här ett tag och tryckt in grejer i den tillräckligt länge kan det här bli en sådan där skattkammare som en dag när man öppnar dörren så rasar bara allting ut över huvudet på en.

Var är Birgit?

Jag har ganska länge haft en trogen läsare. Hon heter Birgit. Ni kanske inte känner igen henne för hon brukar inte kommentera här på bloggen så ofta. Men hon brukade ofta kommentera på Facebook-sidan.

Nu har jag inte hört av henne på nästan två veckor. Var är Birgit? Är hon på utlandssemester? Är hon arg på mig? Jag vet inte var Birgit bor, men jag har fått för mig att hon är från Luleå. Hon kanske är arg på mig för att jag har flyttat till Stockholm? Tycker att jag har svikit Norrland, så nu vill hon inte läsa bloggen längre. Eller är hon arg för att jag inte längre hinner med att svara på kommentarer?

Eller tänk om det har hänt Birgit någonting? Man blir ju orolig när hon helt plötsligt bara försvinner. Nu får du lov att höra av dig Birgit. Jag undrar ju vart du har tagit vägen.

Föräldraråd på dagis

Ikväll har jag varit på föräldraråd på dagis. Jag visste inte riktigt vad ett föräldraråd var. Nu vet jag.

Vi pratade om vitt formbröd i en halvtimme. Nä, nu överdrev jag. Så länge var det inte, men minst 20 minuter pratade vi om vitt formbröd. Det känns även viktigt att poängtera att jag inte pratade särskilt mycket om formbröd, om jag minns rätt sa jag noll ord i ämnet, jag lyssnade bara med stort intresse. Vi fick veta att helt nyligen så hade det mörka brödet bytts ut mot vitt formbröd. Av ekonomiska skäl. Detta orsakade upprörda känslor i föräldrarådet.

Någon frågade om mat-tanten inte kunde baka eget bröd. För det är ju både billigare och hälsosammare. En enda mattant som servar 3 avdelningar med 55 ungar frukost och lunch på en kommunal budget borde ju rimligtvis kunna hitta tid att baka bröd också. Det kan man faktiskt tycka om man själv aldrig varit i närheten av en bakmaskin eller ett storhushållskök.

Teater pratade vi om också. En förälder berättade att de tyckte att det var bra när barnen fick gå på teaterföreställningar. Personalen förklarade att de bara kunde gå på gratisföreställningar eftersom de enligt reglerna inte får göra aktiviteter som föräldrarna måste betala för, eftersom inte alla har samma ekonomiska förutsättningar. Då föreslog en förälder att någon av föräldrarna skulle be de andra föräldrarna om pengar om personalen inte fick göra det. Smart idé va? Om personalen inte får klämma fattiglapparna på pengar så kan ju någon av föräldrarna göra det.

Sen på slutet fick vi veta att personalen misstänkte att det kanske finns mögel i byggnaden och att de har bett att någon ska komma dit och mäta flera gånger, men fastighetsägaren har fortfarande inte agerat. Då verkade det bara vara jag som brydde mig. De andra föräldrarna visade mycket limiterat intresse för att barnen möjligtvis vistas i mögliga hälsofarliga lokaler.

Jag vill hellre att mitt barn äter vitt formbröd i icke-mögliga lokaler än att hon äter fullkornsbröd i mögliga lokaler. Fast det är ju jag det. Jag har kanske konstiga prioriteringar.

Plupp Plupp

När man hör ett barn använda ordet Plupp Plupp ligger det nära till hands att tro att de pratar om bajs i någon form. Det trodde i alla fall jag.

Jag hade dock helt fel. Plupp Plupp är ett ord för köttfärs. Om man pekar på skålen med köttfärs och säger “Jag vill ha mera Plupp Plupp” fattar folk vad man menar.

Det finns fåglar i Stockholm

Norrlänningar tror gärna att det är fruktansvärt hemskt för barn att bo i Stockholm. Att det bara finns asfalt i Stockholm.

Så är inte fallet. Idag har vi varit på picknick med faster P och farbror O. Fem minuter från där vi bor finns det en sjö och vid den finns det jättemycket skog och gräsmattor. Norrlänningar vill gärna tro att man behöver 100 hektar natur omkring sig för att vara lycklig. En sak de har missat där är att om man står i mittpunkten av 100 hektar skog, äng eller gräsmatta i Norrland är det väldigt långt till närmsta glasskiosk.

Barn har en tendens att gilla träd, blommor, djur och glass. Jag har en teori att om man ger ett barn ETT träd, EN blomma, ETT djur och EN glass blir de gladare än om man ger dem 100 träd, 1000 myror, en ekorre, några blommor och ingen glass.

Dessutom finns det fåglar i Stockholm. Kan ni tro va? Man kan stå på gräs, vid en sjö och kasta brödbitar i vattnet också kommer det fåglar och äter brödbitarna.

Jag har alltså kommit fram till att det kan bli folk av barn som växer upp i Stockholm också.

En sak som gullefjunet måste lära sig är dock att om det kommer en stor gås-liknande fågel och travar mot en i full fart för att man håller i en brödbit så ska man akta sig, inte springa MOT fågeljäveln. De där fåglarna med stora näbbar kan vara elaka. Svanar är värst, dem ogillar jag nästan lika mycket som de flygande råttorna duvorna.

IMG_7628

 

Morgonrutiner

Igår när jag gick hem från jobbet stod det en tant och sålde blommor. Så jag köpte en gigantisk ampel. Lobelia tror jag att det är. Skulle det vara fel kan man bara kalla den för en blomma. Fin är den också.

LobeliaNär jag betalade frågade jag om det var en törstig blomma och fick veta att den vill ha vatten varje dag och mycket vatten dessutom. Sedan berättade tanten att det var bäst att vattna blomman på morgonen innan solen började gassa på och torka upp vattnet innan blomman hunnit dricka.

Det lät ju som en förnuftig idé, men jag skämtade lite och sa att det är lite svårt att hinna vattna blommor innan man går till jobbet. Tanten tyckte dock inte att mitt skämt var roligt för hon drog igång en lång förklaring om att man skulle göra det till en “rutin”.

Jag tycker att folk som tjatar om att man ska göra saker till “rutiner” är jobbiga. Om man skulle göra som alla som föreslår “rutiner” säger skulle man ju få någonting annat än “rutinerna” gjorda. Och varför ska alla “rutiner” hända just på morgonen?

Jag är väldigt morgontrött. På morgonen prioriterar jag min “sov-rutin”. Min “rutin” är att sova så länge som gullefjunet och mina arbetstider tillåter. En optimal morgon när maken tar gullefjunets “morgonrutin” stiger jag upp 20 minuter innan jag ska vandra ut genom dörren. Mellan säng-urstigandet och ut-genom-dörren-momentet hinner jag med att duscha, borsta tänderna, stoppa in linser och klä mig. “Morgonrutin”.

Sen kommer en massa människor och tycker att jag ska lägga in en massa moment i “morgonrutinen” som DE tycker är viktiga. Tandläkaren tycker att min “morgonrutin” ska innehålla tandtråd. PTn på gymmet tycker att “morgonrutinen” ska innehålla frukost och sit-ups. Maken tycker att “morgonrutinen” ska innehålla frukost och kaffe. Frissan tycker att “morgonrutinen” ska innehålla en hår-styling-session. Hon som vaxar mina ben tycker att “morgonrutinen” ska innehålla en hudinsmörjnings-stund. Barnmorskan tycker att “morgonrutinen” ska innehålla knipövningar. Ekonomirådgivarna i kvällspressen tycker att “morgonrutinen” ska innehålla att göra en matlåda

Också kommer blom-tanten och tycker att jag dessutom ska lägga in blomvattning i “morgonrutinen”!

Folk är ju inte riktigt kloka! Hur ska man någonsin kunna vara i tid till jobbet om man ska göra allt detta i “morgonrutinen”? Innan man ens lagt till en bråkig unge i ekvationen de dagar maken inte kan ta hand om den biten? Ska man måsta stiga upp klockan fem på morgonen som någon annan sorts pensionär och måsta göra ett halvt dagspass med tandtråden och vattenkannan innan man ens pallrat sig iväg till jobbet? Eller ska man ansöka om att gå ner i arbetstid för att hinna använda tandtråd och vattna blommor?

Jag tror inte att tanten som tyckte att jag ska vattna blommorna på morgonen använder tandtråd. Då skulle hon aldrig hinna till sitt blomstånd på morgonen.

Toalettlås

Sådana här lås tycker jag inte om på toalettdörrar.

ToalettlåsMan kommer in på toaletten för att göra sin business. Man låser dörren. Nästa moment är att känna efter att dörren är låst. Så att inte någon kommer in just när man sitter där och gör sin business.

När man trycker ner handtaget för att kolla att dörren är ordentligt låst då öppnas dörren igen!

Hur ska man kunna känna sig trygg på toaletten när man inte kan trycka ner handtaget för att känna efter att dörren är låst???

 

50 kr styck

Jag behöver en plastback. Jag har många sådana, men det ligger barnkläder i dem. Därför tänkte jag att mina fina bloggläsare ska få ett specialerbjudande.

Så vi gör ett specialerbjudande enbart till er för att ni är så fina (och för att jag behöver en plastback) – följande plagg 50 kr styck. Skicka mig ett e-mail till victoria@kidkit.se med vilket/vilka plagg du vill köpa så e-mailar jag en personlig kampanjkod som tar ner butikspriset till 50 kr/plagg. Storlekar, beskrivning etc hittar ni i butiken. Sedan använder ni koden för att beställa i butiken som ju för övrigt har fri frakt och ingen faktura-avgift.

Erbjudandet gäller så länge lagret räcker eller till söndag 26 maj.

Om ni tror er göra en observation att erbjudandet gäller de kläder som tar mest plats i plastbackarna så har ni helt rätt. Misströsta inte, om det inte är era favoritplagg kanske det kommer något fint erbjudande på andra plagg framöver också om jag är på det humöret eller om jag behöver en plastback till.

Till sist kan ni väl vara så där schysta och gilla och dela inlägget och spamma alla era Facebook-kompisar så att de också får möjlighet att få en kampanjkod. För det vet jag ju hur ni regelbundna läsare är – ska jag vänta på att ni ska handla något blir ingen plastback ledig förrän i juli och jag behöver den igår.

EDIT: Jag skickar ut kampanjkoderna i den turordning emailen kommer in. Därefter måste ni lägga en beställning i butiken och dessa hanteras också i den turordning de inkommer. Lagret är begränsat. När en storlek tar slut inaktiveras den så att den inte går att beställa längre.

b5174d

b5174b b5517 b5517c b5521a b5521b b5535c b5535d b5553b b5553c