Det var inte alls meningen. Jag försökte vara trevlig. Jag var nervös. Om fruntimret blir min svägerska i framtiden vill jag ju inte göra bort mig. Jag är inte så bra på sånt här.
Det är så här att brorsan har skaffat tjej och jag har fått träffa henne vilket gör mig väldigt exalterad över hela förhållandet. Han har till och med annonserat på Facebook att han är i ett förhållande. Vilket får mig att tro att den här gången kan det vara allvar. Fattar ni liksom? När det står på Facebook är det på riktigt.
Det känns som att nu finns det en möjlighet att det har dykt upp en kvinna som kan tänkas vara viktig nog för att de svarta gardinerna brorsan har i fönstret ska försvinna. Som gör hela lägenheten jättemörk, men han har dem fördragna annars blir det så mycket sol på tvn och dataskärmen. Jag har försökt prata med honom om gardinerna men han har inte varit intresserad av att byta ut dem. Men fjällan fick honom att klippa sig innan han träffade hennes familj så jag har gott hopp om att hon kan ordna upp gardinsituationen också.
Så när vi träffade brorsan och tjejen för att fika för några veckor sedan så stod maken, som kan det här med trevlighet och hitta konversationsämnen, i kö för att köpa kaffe. Jag är inte så bra på att stå i kö heller så jag valde trevlighetsgrejen och då blev det som det blev när jag skulle leda konversationen.
Jag frågade henne om hennes matvanor och vad hon jobbade med. För jag kom inte på något annat. Som om att jag bryr mig om either. Det var dåligt väder ute så jag kunde inte prata om vädret. Jag försökte bara vara trevlig.
Det enda jag egentligen är intresserad av är om hon vill älska min bror, föda kusiner till min dotter och vara en avslappnad svägerska till mig så att jag kan ha gröna plyschbyxor på mig till fredagsmyset när vi ska umgås. Inte så att jag vill sätta någon press va…. Inte så… Nä, nä, de måste ju ta det lugnt och kolla om de trivs med varandra först. Men om hon lyckas byta ut gardinerna och det är ett tecken på att det om några år kan sluta med kusiner så vill jag ju gärna veta att jag inte behöver ha aftonklänning när jag ska hälsa på.
Så det lät kanske som att jag utvärderade hennes matvanor, men jag ville ju bara kolla vad maken skulle kunna laga för mat när vi bjuder dem på middag. Också hade brorsan sagt att hon jobbade för en revisionsfirma och det kan ju betyda vad som helst. Jag är ju ekonom, men är ytterst försiktig gentemot revisionsfolk för de har en tendens att vara väldigt träiga människor. Folk får ju gärna vara revisorer om de vill men då får de gärna ha några andra personliga egenskaper som kompenserar. Jag bryr mig inte om själva yrket, jag har bara lite fördomar om revisorer så jag vill kolla upp om det var det hon var.
Så efteråt kände jag att jag hade sabbat allt. Som att det inte skulle kunna bli några nya gardiner och inga kusiner och att allt var mitt fel. Men de är ihop än så brorsan måste ha lyckats kompensera (om jag inte hör av brorsan så kollar jag på Facebook då och då för det är Facebook som gäller) och det låter som att jag ska få en ny chans att sälja in mig själv som svägerska imorgon.
Tips anyone? Jag har ingen aning om vad hon är intresserad av. Kan jag prata julpynt kanske? Är det ett säkert kort eller verkar jag väldigt onormal om jag håller en manisk konversation om julpynt i november?
Dessutom har brorsan gått och berättat för henne att jag har en blogg så hon kommer förmodligen att läsa det här. Så nu vet jag inte ens om jag kan publicera detta. Men om hon är a keeper så måste hon ju vänja sig. Ska hon va ihop med brorsan får hon ju mig på köpet och det är ju så här jag är.
Du ska nog undvika att snacka om jobb i alla fall… 😉 Och kanske även eventuella kusiner, om förhållandet är nytt.
Lycka till!
Från den synvinkeln så är ju det här blogginlägget inte jättelyckat. Fast det här är ju inte mitt ansvar, jag gör ju bara MIN önskelista, brorsan får ju liksom fixa till det hela trots det för jag är ju ett bagage som följer med honom…. Men jag är flexibel, om de inte vill ha kusiner kan de bara få låna min unge…
haha underbart! 🙂