Jag vet inte vad jag ska berätta för livsavgörande saker för er. Jag funderade på att skriva om bananflugor, men det har jag ju skrivit om förut så det kändes inge kul.
Sen tänkte jag kanske visa er hur duktig jag varit som har sytt 12 raksömmar så att det blev ett draperi, men då måste jag hålla på och fotografera och beskära och det känns inte heller kul så det orkar jag inte heller.
Jag har fortfarande inte skrivit mitt Hemma hon Henny-reportage heller. Jo, jag har varit och hälsat på Henny. Men då måste ni ju se fotot på hur det ser ut hemma hos Henny och då måste jag föra över fotot från mobilen och jag orkar inte hämta sladden just nu. Och nej, jag kan inte ladda upp det från mobilen för när jag laddar upp foton från mobilen blir de alltid liggande och då blir jag så jävla arg när de inte går att vända på så jag orkar inte blogga från mobilen. Så det reportaget får komma en annan dag.
Gullefjunet sa en kul sak ikväll men det känns inte rätt att berätta om det för er. Hon fyller snart fyra och börjar ha en egen integritet som jag tycker att jag ska respektera. Så jag skickade ett SMS till en kompis och berättade det för henne istället. Nån måste jag ju få berätta för, men det behöver ju inte vara hela världen eller de 100 personer som möjligtvis råkar besöka den här bloggen.
Vad jag dock kan berätta är att barnet gjorde ett halsband till mig idag. Det blev alldeles för tight, det skulle ha passat åt en docka. Men hon insisterade att det var till mig och att jag skulle ha det på mig. Två gånger märkte hon att jag smugglat av det och krävde att jag skulle ta på det igen. Så jag gick omkring med något som kändes som en strypsnara runt halsen i flera timmar och längtade till hon skulle gå och lägga sig så att jag kunde ta av det.
I alla fall, för att komma till saken så tänkte jag att ni kanske kunde ge mig en bloggrubrik så får vi se om jag drabbas av inspiration att skriva något viktigt om det ni hittar på åt mig.
Någon? Det blir väl bara Diana som ställer upp som vanligt. Jag måste börja fundera på vad hon ska få för pris nästa år när hon återigen vinner priset för flest kommentarer för ni andra är då så blyga och säger nästan aldrig något.
Förutom Amanda då förstås. Hon skrev en 900 ord lång kommentar till ett 300 ord långt inlägg. Jag är förstås tacksam för hennes engagemang, men sen har hon aldrig hört av sig igen.
Jag brukar maila mina bilder från telefonen (som jag sen öppnar i datorn) om det bara är ett fåtal jag ska ha i ett inlägg. Ett tips bara. 😉
Jag satsar hårt på att vinna nästa år igen, du verkar ju ha bra kontakter du!
Tips på rubriker var det ja… Hm… Svårt! För mig är rubriken typ en parentes i inlägget konstigt nog, men jag ska ge det ett försök.
“Jag har aldrig”
“Om jag…”
Äsch, det här blir ju bara urkasst!
Ja det där var ju inte mycket att jobba med… Jag tänkte att du skulle ha kunnat komma med en rubrik i stil med ‘Heltäckningsmattor i engelska badrum’.
Klockan var ett på natten, hade festat. Vilka mirakel förväntar du dig då? 😉
Kom igen;
“Du är min idol” (random irritation från idol-auditionerna). Andra rubrikförslag kan vara “Id(i)o(t)l!” eller min favorit “Varför har svenska folket rösträtt?” Ok, erkänner att jag såg ett avsnitt igår. Annars måste du ju kunna inspireras av den entusiastiska valrörelsen, visst vi har inte sett några förslag om butlers i t-banan ännu men det kommer nog snart.
Jag råkade se ett program på tv’n en dag. Det handlade om “ekonomiska” människor som sparade pengar genom att handla med kuponger, göra egen deodorant, lägga isklampar i kylen å sånt. Kanske du har några lysande idéer på hur man kan dra ner på sina utgifter? Inte för att jag tror att du är någon snåljåp, mer för att jag vet att du sitter på en massa kloka idéer!