Maken säger att gullefjunet har för många pärlor. Det här är en vild gissning men vi har kanske 500 st. Eller 1000. Jag tycker att det är svårt att uppskatta antalet pärlor. En liten, liten hög kan ju vara jättemånga pärlor om man sätter sig och räknar dem. De flesta av våra pärlor är i alla fall redan trädda på halsband så det är inte jättemånga som är lösa. En halv burk. Plus 17 st utpridda på olika hyllor och kanske 9 st under soffan. Max alltså. Jag har inte räknat dem så jag är inte helt säker på antalet.
Maken verkar dock ha räknat dem och kommit fram till att antalet är “för många”. Han TJATAR nästan om antalet pärlor. “De ligger på golvet hela tiden” och “Hon hjälper aldrig till att plocka upp dem” och “Det är pärlor överallt” och “Man trampar på pärlor hela tiden”. Hur han kan likställa detta med “för många pärlor” vet jag inte riktigt men han drar en massa paralleller mellan de här sakerna och “för många pärlor”.
Han surrade om detta tidigare ikväll så jag berättade inte att jag har två nya påsar med pärlor i handväskan. Jag tycker att man ska ha reservpåsar med pärlor hemma så att man har beredskap i nödsituationer. Om man vill ha lite lugn och ro en stund någon gång.
Makens tjat om pärlor gjorde att jag kände mig inspirerad att surfa nätet och titta på pärlor och nu har jag hittat en websida där man kan köpa över 5000 pärlor för dryga hundralappen. Jag sitter här och undrar vad maken skulle kalla 5000 pärlor om han kallar vårat nuvarande förråd för “för många”.
Därför har jag bestämt mig för att vänta en stund och fundera innan jag kör varukorgen till kassan. Man vill ju inte ha bråk under påskhelgen. Å andra sidan hinner ju inte pärlorna komma innan påsk.
