Hur svårt kan det va? Jag kan ju ro en single scull tänkte jag. Så jag följde med Lotta för att paddla kanot. Jag hoppade i båten. Sen paddlade jag inte så mycket.
Jag satt där i båten och tyckte att det var skitobehagligt. Varje gång jag lyfte paddeln för att paddla blev jag nervös att kanoten skulle kantra. Då började mina ben skaka av nervositet. Det gjorde att båten skakade och det kändes som att mina farhågor skulle besannas. Så då la jag ner paddeln igen och höll fast mig i kanterna tills båten stabiliserade sig igen. Jag gjorde om den där proceduren med att lyfta paddeln och lägga ner den igen utan att ha paddlat något om och om igen.
Medan det här lyfta, lägga ner igen pågick så blåste det så jag drev och blåste iväg mitt ut i viken. Då började jag tycka att jag hade ett litet problem. Jag frågade Lotta hur vi skulle ta oss tillbaka till land. Jag tyckte att lösningen hon hade att erbjuda var värdelös. Hon sa att enda sättet att ta sig tillbaka till land var att vända på kanoten och paddla. Jag föredrar när folk ger en lite olika alternativ.
Till slut skärpte jag mig i alla fall och gjorde det. Paddlade tillbaka till land utan att ramla i. Jag kunde ju inte sitta där hela dagen.
Bildbevis saknas. Jag brukar lämna kameran hemma när jag tror att jag ska ramla i vattnet.