Folk kanske tror att det är lätt att sköta en blom/inredningsbutik. Det är det dock inte. Tistel alltså, jag är här idag också. Det finns jättemånga svåra moment. Förra veckan var det liljor som var det kritiska momentet.
Idag har jag fått ett nytt tungt ansvar på mina axlar. En praktikant. Just det, en sådan här ung människa som är ivrig och entusiastisk och vill lära sig saker. Hon har inte kommit än så jag har inte träffat henne ännu, men jag antar att hon är sådan. Praktikanter brukar vara det har jag hört.
Det var ju dötråkigt när man gick skolan och skulle praktisera om man inte hade någonting att göra. Man stod där upp och ner och kände sig i vägen, och dagarna tog aldrig slut eftersom någon hade saktat ner klockan så att den gick i slow motion. Det enda som drabbade mig när jag praktiserade som var värre än att inte ha något att göra var när jag råkade mata ihjäl en gubbe när jag praktiserade på lasarettet.
Så nu ska jag alltså hålla en praktikant sysselsatt idag. Det är jättesvårt när man själv knappt vet vad som ska göras. Jag går mest bara omkring här och pratar med kunder och tar betalt när de handlar. Det är det enda jag har lärt mig, att sköta kassan. Jag håller liksom bara ställningarna. Om det kommer varor så har jag ingen aning vad jag ska göra med dem så jag travar bara upp kartongerna på lagret.
Det enda som jag själv har räknat ut att man ska göra i en butik som har blommor är att vattna dem. Jag vill inte att några blommor ska dö on my watch så ibland vattnar jag blommor. Nu är det ju så att jag nyligen lärde mig att man tydligen kan vattna ihjäl blommor också, så nu känner jag extra stort ansvar när jag vattnar blommorna.
Alltså kan jag tilldela praktikanten uppgiften att vattna blommor. Det kommer hon säkert att avklara på nolltid. De är ju så raska under fötterna de där ungdomarna. Sen måste jag hitta på något nytt hon kan göra.
Jag tror att jag ska ägna dagen åt att lära henne hur man hanterar situationen när man måste göra saker man egentligen inte kan. Som att binda buketter till exempel. Jag kan lära henne hur man då rekommenderar en färdigknuten bukett som min kusin gjorde igår istället för den ospecifierade “kan du knyta ihop en snygg bukett för 200 kr åt mig” som kunden egentligen hade tänkt sig.
Hela livet är ju fullt av tillfällen när man måste hantera saker som man egentligen inte är kompetent till. Så det är ju bra om man får praktisera det litegrann redan under skolgången.
Fast du gör då iaf vad 95% av de övriga affärerna i Piteå misslyckats med, Pratar med kunderna och inte skyr dem som pesten! 😛
Jag har i och för sig inte berättat något om kvaliteten på mitt prat. Ibland står jag där och tänker att jag borde säga något mer avancerat än “behöver du hjälp?”
Jag blir nästan tårögd om jag får den frågan när jag är på nån butik i Piteå! Du är på rätt spår! 😀
Lycka till och förstör inte henne helt! 😉
Jag “lånade” en kollegas praktikant en gång. Det slutade med att hon svimmade av synen av ett varigt sår, slog huvudet i ett element och syrran fick komma och kolla henne… Bah, känsliga jäkel! Kollegan lät mig aldrig få ha hennes praktikanter för den delen heller.
Rakt i elementet också. Att folk inte kan se sig för var de svimmar…