En komiker på köpet

Innan vi fick barn föreställde jag mig att när man fick barn skulle man få vissa saker. Jag tänkte mig att man skulle få gråt, mindre sömn, någon i sitt liv som aldrig gör som man säger (en till person alltså, utöver maken), ett stökigt hem och mindre pengar över till sig själv.

Jag tänkte mig också att man skulle få någon kram och puss då och då, någon i ens liv som förvånar en varje dag med att göra helt vanliga saker som att gå, äta och prata, någon som är så mycket viktigare än en själv att man gör saker som att sjunga, dansa och bada fastän man hatar det bara för att barnet tycker om det.

Allt det där hade jag helt rätt i. Vad jag inte räknade med var att man skulle få så mycket mer. Bonussaker. Vi fick tex en hel komiker på köpet.

Inte så att hon skulle sälja ut Norra Brunn eller så. Ni kanske inte ens skulle tycka att vår komiker är rolig om ni träffade henne. Alla har ju olika smak. Vi skrattar dock varje dag. Flera gånger om dagen. Jag gick aldrig omkring och gapflabbade flera gånger om dagen innan vi fick barn. Det hade jag inte räknat med innan vi fick barn, det var en trevlig överraskning.

Hon säger roliga saker varje dag. Saker som;

“Nej mormor, inte röra min arm, overallen kan ramla av”. 

“Är du ledsen? Ta ett plåster, det hjälper”.

“De här tar vi” (hållandes två mjukhundar) “Nej, lägg tillbaka dem, du får skriva dem på önskelistan” (hon lägger tillbaka en) “Vi kan köpa en och skriva den andra på önskelistan”.

“Tomten är trasig, den måste åka på sjukhus”.

“Du kan inte den här sången, sluta sjunga”.

Ja, jag sa ju det, ni kanske inte tycker att det är så roligt. Men vi skrattar.