Folk kan inte bara hålla på och duga som de är

Magdalena Graaf och Monas Universum ordnade nyligen en bloggträff, även kallad Feelgood-weekend tydligen. Jag följer ingen av dessa bloggar och har bara skumläst men sminkskola, självförtroende-föreläsningar och tips hur man klär sig rätt för sin kroppstyp verkar ha ingått i programmet.

Den här typen av tillställningar är inte alls min grej. Om jag skulle åtalas för något brottsligt, vilket ju är mycket osannolikt eftersom jag är så laglydig, och jag skulle dömas till att åka på Feelgood-weekend skulle jag överklaga till nästa distans. Jag skulle leja Leif Silbersky och yrka på ett lindrigare straff, som fängelse eller samhällstjänst att sopa gator eller något liknande.

Jag har helt enkelt inte kompetensen att stå framför en spegeln med ett äpple i ena handen och ett päron i den andra och försöka lista ut vilken frukt min kroppsform liknar. Det måste ha något att göra med att jag har svårt för skalor och inte klarar av att tänka mig själv i storleken av en frukt, eller att i huvudet tänka mig gigantiska frukter i min storlek.

Men andra tycker ju att sådant här är kul och då får de gärna åka på sådana helger tycker jag.

Ketchupmamman däremot retar sig på att feelgood-helger för kvinnor alltid måste handla om saker som antyder att kvinnor inte duger som de är. Ett feministiskt resonemang om att samhället tvingar in oss i könsroller tror jag att hon menar. Ett resonemang som ignorerar att en hel del kvinnor faktiskt gillar smink, kläder och vad allt mest det är sådana där skönhetshobbysar involverar. Individen får helt enkelt avstå sina egna intressen och nöjen för the greater good och jämlikheten.

Det här tycker jag är oansvarigt. Hur skulle det se ut om alla bara sprang omkring och dög som de var? Världsekonomin skulle ju krascha om alla bara slutade köpa smink, kläder, onödiga hudkrämer, skönhetsbehandlingar och kurser i nämnda ämnen. En massa människor skulle bli arbetslösa, och skönhetsindustrin anställer en hel del kvinnor så en stor del av de drabbade skulle vara kvinnor.

Och om folk började tycka att de duger som de är skulle världen svämma över av otäckt lyckliga människor som aldrig deppade över att de är fula, feta, osmarta eller i-lands-fattiga. Facebook och andra sociala medier skulle aldrig klara av all lycka, datorsystem skulle överhettas av alla lyckliga statusuppdateringar och foton av människor som är lyckliga för att de duger som de är.

Rena rama anarkin. Så kan vi inte ha det.

Dessutom tycker jag att jämlikhet borde gå ut på att kvinnor är jämlika män trots att vi är kvinnor. Vi ska inte behöva “av-köna” oss själva för att vara jämlika. Själv har jag ingen lust att hålla på och tramsa med smink och skönhet utöver grundläggande hygien, men det är ju lätt för mig att säga som är så naturligt snygg, men folk som vill det måste väl ändå få göra det utan att andra kvinnor ska försöka få dem att känna att de motarbetar jämlikheten.