Ni som har Bloglovin vet ju att det finns en liten ruta i vänsterspalten där man kan betala 10 kr för att marknadsföra sin blogg i 5 minuter.
Där såg jag idag en annons som sa “Förhållandet över efter två års förlovning” eller någon i den stilen. Det tyckte jag var en attans intressant annons. Folk som fläker ut sina liv till världen på Facebook, sin blogg eller om de är riktigt lyckligt lottade i media är alltid intressant på ett eller annat sätt. Tycker jag alltså. För jag är ju ytlig. Om jag var den pretentiösa typen av person skulle jag förstås kunna hävda att jag var intresserad av den psykologiska aspekten av varför folk berättar väldigt personliga saker för okända mottagare. Men sanningen är ju förstås bara att jag dras till lockande rubriker.
Jag klickade i alla fall raskt på länken för att få läsa allt om det kraschade förhållande. Döm om min besvikelse när jag kom in på bloggen och allt jag fick veta var att skribenten och hennes pojkvän ömsesidigt kommit överens om att gå skilda vägar.
Inte nog med det. Sen stod det “fråga inte, jag orkar inte prata om det”. Detta hade bloggaren alltså köpt en annons för att säga. Jag skulle vilja kalla detta ett brott mot marknadsföringslagen.
Det var ju inte ens så att någon annan hade avslöjat hemligheten, så att hon tvingades kommentera det. Jag tycker att om man betalar för att annonsera slutet på sitt förhållande får man faktiskt lov att leverera något också.
Som den här tjejen Frida gör tex. Hon är gravid och på midsommardagen lämnade hennes kille henne, efter att ha varit otrogen mot henne. Hon berättar om detta och man får se bilder på killen som svek henne. Så ska det vara. Säger man A ska man även säga B annars kan man låta bli att säga A och blogga om sitt husdjur istället.